Arbetsförmedlingen kan ifrågasätta rätten till a-kasseersättning för en arbetslös i olika situationer t ex om anvisade jobb inte söks. Av de drygt 3 300 ifrågasättanden som arbetsförmedlingen gjorde under första halvåret i fjol har cirka 2 500 granskats. Syftet är att se hur a-kassorna agerat. I drygt 900 fall har ifrågasättandet inte lett till någon sanktion mot den arbetslöse. Ett vanligt skäl är att arbetsförmedlingen slagit larm till a-kassan trots att personen inte haft någon ersättning.
I drygt 360 anmälda fall har a-kassorna fortsatt betala ut ersättning, trots att det enligt IAF i en femtedel av fallen strider mot reglerna. Kritik riktas också mot bristfälliga underlag.
- A-kassorna godtar den enskildes uppgifter om medicinska begränsningar utan att begära in läkarintyg som styrker detta, säger enhetschef Bo Lundgren på IAF.
Granskningen visar också att det finns stora skillnader mellan a-kassorna.
- Tillämpningen av reglerna brister. Det blir inte rättvist om en betalar ut ersättning när en annan inte skulle göra det, säger Bo Lundgren.
För att öka rättssäkerheten för arbetslösa vill han se mer enhetliga rutiner för a-kassorna och höjd kompetens hos a-kassornas handläggare.
- Samma problem gäller för arbetsförmedlingen som inte alltid har tillräcklig kompetens för att avgöra när ifrågasättanden ska göras, säger Bo Lundgren.
I drygt en femtedel av de fall där arbetslösas rätt till ersättning ifrågasattes av arbetsförmedlingen saknades information som kunde ligga till grund för en prövning. I flera fall har arbetsförmedlingen slagit larm till a-kassan när andra åtgärder skulle ha vidtagits. Arbetsförmedlingen har ändrat den arbetslöses sökandekategorier vilket påverkar rätten till ersättning.
Ifrågasatt rätt till a-kasseersättning kan första gången leda till att ersättningen sänks med 25 procent i 40 dagar, andra gången med 50 procent och tredje gången till att ersättningen dras in.

CHRISTINA SWAHN