Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rond två i AD för Vaxholmsmålet

600 000 kronor i skadestånd och ett förhandsbesked från EG-domstolen om Byggnads stridsåtgärd var otillåten. Det yrkade det lettiska företagets ombud under fredagens huvudförhandling i Arbetsdomstolen. Facket avfärdade båda kraven.<br />
Publicerad
I december gav AD klartecken - i ett interimistiskt beslut - till den blockad mot Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm som Byggnads inlett 2 november och därefter också fått med sig Elektrikerförbundet på. Det lettiska företaget hade begärt att domstolen skulle stoppa konfliktåtgärderna i väntan på huvudförhandlingen.
När målet togs om i dag hävdade bolagets advokater att Laval i och med fackens krav på att teckna svenskt kollektivavtal utsattes för en olovlig diskriminering, enligt EG-rätten.
- Laval har med svansen mellan benen drivits bort från sin huvudarbetsplats i Vaxholm och tvingats återvända till Riga, sa advokat Anders Elmér i sin slutplädering.
Hans juridiska biträde, Martin Agell, menade att likabehandlingen i sig är diskriminerande:
- Ställer man exakt samma krav på ett utländskt företag som ett svenskt är det diskriminerande på grund av det utländska företagets transaktionskostnader.
Byggnads advokat Peter Kindblom kontrade med att byggnadsarbetares resor inom Sveriges är lika kostsamma som resor mellan Baltikum och Sverige.
- Bara det att vi pratar svenska diskriminerar ju Laval i så fall. Och pratet om att Byggnads kollektivavtal på 140 sidor är så komplext faller i jämförelse med Svensk byggnorm som är på flera tusen sidor. I det sammanhanget är kollektivavtalet som en pekbok för barn.
Medan bolagets jurister gjorde allt för att få målet prövat i EG-domstolen och få förhandsbesked att konflikten saboterat den fria rörligheten för tjänster, hänvisade fackets advokater till en regel i utstationeringsdirektivet om att stridsåtgärder på arbetsmarknaden är en nationell angelägenhet.
Förhandsbesked av EG-domstolen ska bara begäras om en tolkning av gemenskapsrätten är nödvändig för att ett mål ska kunna avgöras i en nationell domstol. Den svenska arbetsdomstolen har hittills visat stor självständighet i rättstillämpningen och bara en enda gång bett EG-domstolen om ett förhandsavgörande (begreppet lön i barnmorskemålet, 1998).
AD meddelar sitt beslut om förhandsbesked 22 april. Går domstolen på Laval un Partneris linje ska parterna sedan tillsammans formulera frågorna till EG-domstolen. Processen därefter tar tid. Avslår AD detta yrkande meddelas i stället datum för dom i övriga yrkanden.
Om Byggnads och Elektrikerna fälls för otillåten stridsåtgärd riskerar de skadestånd på 400 000 respektive 200 000 kronor.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.