Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rond två i AD för Vaxholmsmålet

600 000 kronor i skadestånd och ett förhandsbesked från EG-domstolen om Byggnads stridsåtgärd var otillåten. Det yrkade det lettiska företagets ombud under fredagens huvudförhandling i Arbetsdomstolen. Facket avfärdade båda kraven.<br />
Publicerad
I december gav AD klartecken - i ett interimistiskt beslut - till den blockad mot Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm som Byggnads inlett 2 november och därefter också fått med sig Elektrikerförbundet på. Det lettiska företaget hade begärt att domstolen skulle stoppa konfliktåtgärderna i väntan på huvudförhandlingen.
När målet togs om i dag hävdade bolagets advokater att Laval i och med fackens krav på att teckna svenskt kollektivavtal utsattes för en olovlig diskriminering, enligt EG-rätten.
- Laval har med svansen mellan benen drivits bort från sin huvudarbetsplats i Vaxholm och tvingats återvända till Riga, sa advokat Anders Elmér i sin slutplädering.
Hans juridiska biträde, Martin Agell, menade att likabehandlingen i sig är diskriminerande:
- Ställer man exakt samma krav på ett utländskt företag som ett svenskt är det diskriminerande på grund av det utländska företagets transaktionskostnader.
Byggnads advokat Peter Kindblom kontrade med att byggnadsarbetares resor inom Sveriges är lika kostsamma som resor mellan Baltikum och Sverige.
- Bara det att vi pratar svenska diskriminerar ju Laval i så fall. Och pratet om att Byggnads kollektivavtal på 140 sidor är så komplext faller i jämförelse med Svensk byggnorm som är på flera tusen sidor. I det sammanhanget är kollektivavtalet som en pekbok för barn.
Medan bolagets jurister gjorde allt för att få målet prövat i EG-domstolen och få förhandsbesked att konflikten saboterat den fria rörligheten för tjänster, hänvisade fackets advokater till en regel i utstationeringsdirektivet om att stridsåtgärder på arbetsmarknaden är en nationell angelägenhet.
Förhandsbesked av EG-domstolen ska bara begäras om en tolkning av gemenskapsrätten är nödvändig för att ett mål ska kunna avgöras i en nationell domstol. Den svenska arbetsdomstolen har hittills visat stor självständighet i rättstillämpningen och bara en enda gång bett EG-domstolen om ett förhandsavgörande (begreppet lön i barnmorskemålet, 1998).
AD meddelar sitt beslut om förhandsbesked 22 april. Går domstolen på Laval un Partneris linje ska parterna sedan tillsammans formulera frågorna till EG-domstolen. Processen därefter tar tid. Avslår AD detta yrkande meddelas i stället datum för dom i övriga yrkanden.
Om Byggnads och Elektrikerna fälls för otillåten stridsåtgärd riskerar de skadestånd på 400 000 respektive 200 000 kronor.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.