Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rond två i AD för Vaxholmsmålet

600 000 kronor i skadestånd och ett förhandsbesked från EG-domstolen om Byggnads stridsåtgärd var otillåten. Det yrkade det lettiska företagets ombud under fredagens huvudförhandling i Arbetsdomstolen. Facket avfärdade båda kraven.<br />
Publicerad
I december gav AD klartecken - i ett interimistiskt beslut - till den blockad mot Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm som Byggnads inlett 2 november och därefter också fått med sig Elektrikerförbundet på. Det lettiska företaget hade begärt att domstolen skulle stoppa konfliktåtgärderna i väntan på huvudförhandlingen.
När målet togs om i dag hävdade bolagets advokater att Laval i och med fackens krav på att teckna svenskt kollektivavtal utsattes för en olovlig diskriminering, enligt EG-rätten.
- Laval har med svansen mellan benen drivits bort från sin huvudarbetsplats i Vaxholm och tvingats återvända till Riga, sa advokat Anders Elmér i sin slutplädering.
Hans juridiska biträde, Martin Agell, menade att likabehandlingen i sig är diskriminerande:
- Ställer man exakt samma krav på ett utländskt företag som ett svenskt är det diskriminerande på grund av det utländska företagets transaktionskostnader.
Byggnads advokat Peter Kindblom kontrade med att byggnadsarbetares resor inom Sveriges är lika kostsamma som resor mellan Baltikum och Sverige.
- Bara det att vi pratar svenska diskriminerar ju Laval i så fall. Och pratet om att Byggnads kollektivavtal på 140 sidor är så komplext faller i jämförelse med Svensk byggnorm som är på flera tusen sidor. I det sammanhanget är kollektivavtalet som en pekbok för barn.
Medan bolagets jurister gjorde allt för att få målet prövat i EG-domstolen och få förhandsbesked att konflikten saboterat den fria rörligheten för tjänster, hänvisade fackets advokater till en regel i utstationeringsdirektivet om att stridsåtgärder på arbetsmarknaden är en nationell angelägenhet.
Förhandsbesked av EG-domstolen ska bara begäras om en tolkning av gemenskapsrätten är nödvändig för att ett mål ska kunna avgöras i en nationell domstol. Den svenska arbetsdomstolen har hittills visat stor självständighet i rättstillämpningen och bara en enda gång bett EG-domstolen om ett förhandsavgörande (begreppet lön i barnmorskemålet, 1998).
AD meddelar sitt beslut om förhandsbesked 22 april. Går domstolen på Laval un Partneris linje ska parterna sedan tillsammans formulera frågorna till EG-domstolen. Processen därefter tar tid. Avslår AD detta yrkande meddelas i stället datum för dom i övriga yrkanden.
Om Byggnads och Elektrikerna fälls för otillåten stridsåtgärd riskerar de skadestånd på 400 000 respektive 200 000 kronor.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.