Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Laval ger inte upp processen i AD

Det lettiska byggbolaget Laval som vägrat teckna ett svenskt kollektivavtal har efter förhandlingar med Vaxholms stad beslutat lämna det blockerade skolbygget. Men den juridiska striden fortsätter.<br />
Publicerad
Sedan Byggnads satt skolbygget i blockad i november stämde det lettiska byggbolaget Laval un Partneri Byggnads på totalt drygt en halv miljon kronor i Arbetsdomstolen, AD. Huvudförhandlingen är planerad till den 11 mars.
Efter beskedet om att Laval lämnar Vaxholm är Byggnads ordförande Hans Tilly övertygad om att den juridiska processen ändå kommer att fortsätta.
- Laval hade inte själva kunnat driva den här processen ekonomiskt. Men det finns andra intressenter bakom som skiter i villkoren för de anställda, säger han.
Även Peter Kindblom, Byggnads juridiska ombud, misstänker att Laval har uppbackning.
- Det hade kostat dom avsevärt mindre att följa ett svenskt kollektivavtal än att driva den här processen. I december uppgav företagets juridiska ombud att konflikten i sin helhet kostat företaget en miljon kronor. Och det var länge sedan.
Enligt Lavals advokat Anders Elmér kommer bolaget att fortsätta driva tvisten i AD.
- Man har dragit sig tillbaka från en arbetsplats. Men det finns ju en marknad här. Och det här är viktigt både för Laval och ur en allmän synpunkt, säger han.
Varför följer man inte svenska kollektivavtal i stället?
- Det har de inte råd med.
Enligt Anders Elmér har två jurister varit inkopplade under lång tid. Vad de kostat Laval vill han inte uppge.
Men om de inte har råd att följa svenska kollektivavtal, hur har de då råd med processen? Eller finansieras den av andra?
- Jag diskuterar aldrig våra mellanhavanden med våra klienter. Sedan får du dra vilka slutsatser du vill, säger Anders Elmér.
Vaxholms stad beslöt förhandla med Laval för att få dem att teckna ett svenskt kollektivavtal eller avbryta samarbetet då man var rädd att skolbygget skulle försenas. Kommunchefen Gerd Johansson uppgav att kommunen riskerade få betala miljontals kronor för en annullering av kontraktet.
Sedan visade Siftidningen att bolaget i kontraktet förbundet sig att teckna svenskt kollektivavtal. Gerd Johansson hävdade då att man inte kunde bryta kontraktet eftersom lagen om offentlig upphandling tog över, vilket tillbakavisades av Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättskydd.
Enligt den uppgörelse som nu träffats mellan Vaxholm stad och Laval får bolaget enbart ersättning för det arbete som utförts och rekvirerat byggmaterial. Vaxholms kommunalråd, moderaten Michael Freimuth tycker inte alls det är konstigt att kommunen inte behöver betala någon kompensation.
- Det beror väl på klimatet vid förhandlingarna, säger han.
Hade avtalet där Laval lovat teckna ett svenskt kollektivavtal någon inverkan på utgången?
- Nej. De insåg nog att de inte kunde fortsätta bygget, säger Michael Freimuth.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.