Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket går med på försämringar för arbetslösa

TRR går back och planerar att sänka ersättningarna till uppsagda tjänstemän trots att företagens avgift är lägre än någonsin.<br />
Publicerad
För ett år sedan drog TRR Trygghetsrådet ned på sina kostnader genom att minska perioden för vilken uppsagda kan få avgångsersättning, AGE. Vissa åldersgrupper förlorade ett helt år.
TRR visar ett minus på 300 miljoner kronor. Nu har en rad förslag till nya besparingar tagits fram. Avsikten är att beslut ska tas av TRR:s styrelse i slutet av januari, och gälla retroaktivt från årsskiftet.
Alternativet till att minska TRR:s utgifter skulle vara att öka intäkterna genom att höja företagens avgift. Avgiften, som beslutas i förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv, är i dag lägre än någonsin, 0,3 procent av lönesumman. I början av 90-talet var den som mest uppe i 1,07 procent.
Hösten 2003 sa Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt, vice ordförande i TRR och styrelseledamot i PTK, att det är "en klockren uppfattning från Sifs sida" att avgifterna borde höjas. Det anser han fortfarande, men säger att "det ser mörkt ut". Anledningen är att även LO-sidan numera har ett omställningsavtal, där arbetsgivarna kostnad är densamma som på tjänstemannasidan. Enligt Lars-Bonny Ramstedt gör det att höjda avgifter knappast går att genomdriva annat än i samband med avtalsrörelsen.
I mars förra året sa Ramstedt att LO:s omställningsavtal inte stoppade kravet på höjda avgifter.
- LO har inte betalat någonting för att få sina 0,3 procent, men vi har avstått löneutrymme för det här i många år.
Förhandlingarna om höjda avgifter skulle då kunna starta först sedan lönerörelsen var avklarad. Nu är beskedet att det får dröja två år till nästa avtalsrörelse.
Mari-Ann Krantz, PTK:s och Sifs ordförande, anser inte att det finns några möjligheter att driva frågan just nu.
- Arbetsgivarnas intresse är minimalt. Om det blir aktuellt, så blir det först till nästa avtalsrörelse.
Tycker du att PTK ska kräva höjda avgifter?
- Jag skulle gärna vilja se att TRR hade mer resurser, framförallt till förebyggande insatser.

Så här mycket skulle uppsagda tjänstemän kunna förlora på de förändringar som diskuteras:

Tjänstemannen är 60 år och har tjänat 18 000 kronor i månaden:
Förlust av schablonbeloppet. Tidigare: 14 000 kr. Efter förändringen: 0 kr. Minus: 14 000 kr.

55 år och har tjänat 25 000 kr i månaden:
Förlust av ersättning för månad 13-18 av arbetslösheten. Dessutom minskar ersättningsnivån från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 44 800 kr. Efter: 11 600. Minus: 33 200

60 år och har tjänat 42 000 kr i månaden:
Förlust av ersättning för månad 19-24 av arbetslösheten. Dessutom minskar ersättningsnivån från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 347 000. Efter: 158 200. Minus: 188 800 kr.

45 år och har tjänat 35 000 kr i månaden:
Ersättningsnivån sänks från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 112 200 kr. Efter: 70 200 kr. Minus: 42 000 kr.

För att ha rätt till avgångsersättning måste den uppsagde ha fyllt 40 år och ha arbetat mer än 5 år sammanhängande i ett TRR-anslutet företag. Uppsägningen måste också ha skett på grund av arbetsbrist.

NIKLAS HALLSTEDT













Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.