Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket går med på försämringar för arbetslösa

TRR går back och planerar att sänka ersättningarna till uppsagda tjänstemän trots att företagens avgift är lägre än någonsin.<br />
Publicerad
För ett år sedan drog TRR Trygghetsrådet ned på sina kostnader genom att minska perioden för vilken uppsagda kan få avgångsersättning, AGE. Vissa åldersgrupper förlorade ett helt år.
TRR visar ett minus på 300 miljoner kronor. Nu har en rad förslag till nya besparingar tagits fram. Avsikten är att beslut ska tas av TRR:s styrelse i slutet av januari, och gälla retroaktivt från årsskiftet.
Alternativet till att minska TRR:s utgifter skulle vara att öka intäkterna genom att höja företagens avgift. Avgiften, som beslutas i förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv, är i dag lägre än någonsin, 0,3 procent av lönesumman. I början av 90-talet var den som mest uppe i 1,07 procent.
Hösten 2003 sa Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt, vice ordförande i TRR och styrelseledamot i PTK, att det är "en klockren uppfattning från Sifs sida" att avgifterna borde höjas. Det anser han fortfarande, men säger att "det ser mörkt ut". Anledningen är att även LO-sidan numera har ett omställningsavtal, där arbetsgivarna kostnad är densamma som på tjänstemannasidan. Enligt Lars-Bonny Ramstedt gör det att höjda avgifter knappast går att genomdriva annat än i samband med avtalsrörelsen.
I mars förra året sa Ramstedt att LO:s omställningsavtal inte stoppade kravet på höjda avgifter.
- LO har inte betalat någonting för att få sina 0,3 procent, men vi har avstått löneutrymme för det här i många år.
Förhandlingarna om höjda avgifter skulle då kunna starta först sedan lönerörelsen var avklarad. Nu är beskedet att det får dröja två år till nästa avtalsrörelse.
Mari-Ann Krantz, PTK:s och Sifs ordförande, anser inte att det finns några möjligheter att driva frågan just nu.
- Arbetsgivarnas intresse är minimalt. Om det blir aktuellt, så blir det först till nästa avtalsrörelse.
Tycker du att PTK ska kräva höjda avgifter?
- Jag skulle gärna vilja se att TRR hade mer resurser, framförallt till förebyggande insatser.

Så här mycket skulle uppsagda tjänstemän kunna förlora på de förändringar som diskuteras:

Tjänstemannen är 60 år och har tjänat 18 000 kronor i månaden:
Förlust av schablonbeloppet. Tidigare: 14 000 kr. Efter förändringen: 0 kr. Minus: 14 000 kr.

55 år och har tjänat 25 000 kr i månaden:
Förlust av ersättning för månad 13-18 av arbetslösheten. Dessutom minskar ersättningsnivån från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 44 800 kr. Efter: 11 600. Minus: 33 200

60 år och har tjänat 42 000 kr i månaden:
Förlust av ersättning för månad 19-24 av arbetslösheten. Dessutom minskar ersättningsnivån från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 347 000. Efter: 158 200. Minus: 188 800 kr.

45 år och har tjänat 35 000 kr i månaden:
Ersättningsnivån sänks från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 112 200 kr. Efter: 70 200 kr. Minus: 42 000 kr.

För att ha rätt till avgångsersättning måste den uppsagde ha fyllt 40 år och ha arbetat mer än 5 år sammanhängande i ett TRR-anslutet företag. Uppsägningen måste också ha skett på grund av arbetsbrist.

NIKLAS HALLSTEDT













Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision