Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO vill kontrollera utländsk arbetskraft

Får inte facket bättre kontrollmöjligheter av villkoren för utländsk arbetskraft, kan Sverige tvingas lagstifta om lägstlöner, fruktar LO.<br />
Publicerad
De första fem månaderna efter EU-utvidgningen har antalet ansökningar från de nya medlemsländerna om att få arbeta i Sverige nästan fördubblats jämfört med samma period i fjol, visar en LO-rapport. Mellan maj och september i år var det 2 919 personer från de tio länderna som sökte uppehållstillstånd som anställd eller företagare.
Men siffran berättar inte hela sanningen eftersom EU-medborgare som arbetar i Sverige kortare tid än tre månader inte behöver tillstånd och en hel del utländska bolag med egen personal utför arbeten i landet under korta perioder.
- Efter ett halvår kan vi se tendenser, men inte att det är på ett visst sätt, säger LO:s avtalssekreterare Erland Olauson som poängterar att LO är för ett öppet Europa och inte har något emot utländsk arbetskraft och seriösa företag från andra länder.
- Problemet är att smarta företagare utnyttjar människor som har en svår situation i de nya medlemsstaterna. Det är företagare som tjänar pengar på ett apartheidsystem. Vi accepterar inte att det är bra med underbetald arbetskraft för att bevara industrins konkurrenskraft.
I Sverige finns inte, som i de flesta andra EU-länder, minimilagstiftning om lönerna. De regleras i stället i avtalen. Kan man inte övervaka att dessa följs kan Sverige i slutändan tvingas lagstifta om minimivillkoren, säger Erland Olauson.
- Det vill varken vi eller arbetsgivarna. Vi ser gärna att vi kan bli överens med arbetsgivarna om hur vi ska hantera de här frågorna.
I LO-rapporten ges några exempel på när utländsk arbetskraft utnyttjats. Vid Svartlidens gruva i Västerbotten upptäckte Byggnads att de portugisiska byggnadsarbetarna bara tjänade 74 kronor i timmen och saknade både försäkringar och rätt till sjuklön. Ett nytt kollektivavtal ger dem 137 kronor i timmen.
I Piteå tog polska byggnadsarbetare ned en villafasad bestående av asbestämnet eternit helt utan skyddsutrustning. Byggnads stoppade arbetet.
LO kräver nu bland annat rätt att kontrollera villkoren även för anställda som inte är med i facket om det finns ett kollektivavtal på företaget. Man kräver också skärpt kontroll av F-skatt, ökad kontroll av bemanningsföretagen, att offentliga myndigheter ska tvingas att ställa sociala villkor vid upphandlingar och att huvudentreprenören ska tvingas ta ansvar för att underleverantörerna sköter sig.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.