Nyligen hävdade Lena Svenaeus, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR, att AD inte har tillräcklig kompetens för att döma diskrimineringsmål. Till grund för kritiken ligger bland annat att hon i en egen undersökning funnit att de är svårare att vinna än andra mål.
Hon har också framfört två tänkbara orsaker; att AD:s ledamöter saknar tillräckliga kunskaper om diskrimineringslagarna och att de inte vill inse att det finns diskriminerande kollektivavtal. SSR anser därför att endast personer med dokumenterad kompetens borde få döma i diskrimineringsmål.
Senare stämde JämO Claes Borgström in i kritiken. Han anser att diskrimineringsfall borde prövas i vanliga domstolar.
Sifs chefsjurist Katri Linna har inte mycket till övers för JämO:s åsikter. Om en del av de arbetsrättsliga tvisterna ska behandlas av allmänna domstolar slutar det med att allt hamnar där, och därmed förloras effektiviteten i vår tvistelösningsmodell, anser hon.
- JämO ser bara en bråkdel av de tvister som finns och som löses direkt på arbetsplatserna. Men Borgström har gjort det här till en principfråga och hjälper därmed dem som vill komma åt hela systemet utan att han kanske förstår det.
- Tingsrätten har redan stora problem med att döma de få arbetsrättsliga fall man har. Det skulle dessutom ta mycket längre tid.
Däremot tycker Katri Linna att Lena Svenaeus åsikter är värda att begrunda men hon vill inte säga att AD generellt saknar kompetens.
- Jag vet att det sitter många pensionärer i AD liksom i hela domstolsväsendet. De kan vara oerhört kompetenta, men det finns ändå en gräns för vad man klarar om man inte längre är aktiv exempelvis i det fackliga arbetet.
Katri Linna anser också att då diskrimineringslagstiftningen är ganska artfrämmande från övrigt arbetsrätt så kan det aldrig vara fel att förstärka kunskapen hos ledamöterna.
Det finns fler skäl att se över domstolens sammansättning, menar hon.
- Visst skulle man kunna tänka sig att ledamöterna valdes utifrån att de har en speciell kompetens i dessa mål. Eller att AD har olika rotlar med speciella inriktningar. Det är ju aldrig fel med spetskompetens, säger Katri Linna.
ANITA TÄPP
Fotnot:
En diskrimineringskommitté, tillsatt av regeringen, ser nu över diskrimineringslagstiftningen. I uppdraget ingår även att ta fram förslag på hur domstolsprocessen i diskrimineringsmål ska fungera. Kommittén ska enligt planerna lämna sitt slutbetänkande den 1 juli nästa år.
Hon har också framfört två tänkbara orsaker; att AD:s ledamöter saknar tillräckliga kunskaper om diskrimineringslagarna och att de inte vill inse att det finns diskriminerande kollektivavtal. SSR anser därför att endast personer med dokumenterad kompetens borde få döma i diskrimineringsmål.
Senare stämde JämO Claes Borgström in i kritiken. Han anser att diskrimineringsfall borde prövas i vanliga domstolar.
Sifs chefsjurist Katri Linna har inte mycket till övers för JämO:s åsikter. Om en del av de arbetsrättsliga tvisterna ska behandlas av allmänna domstolar slutar det med att allt hamnar där, och därmed förloras effektiviteten i vår tvistelösningsmodell, anser hon.
- JämO ser bara en bråkdel av de tvister som finns och som löses direkt på arbetsplatserna. Men Borgström har gjort det här till en principfråga och hjälper därmed dem som vill komma åt hela systemet utan att han kanske förstår det.
- Tingsrätten har redan stora problem med att döma de få arbetsrättsliga fall man har. Det skulle dessutom ta mycket längre tid.
Däremot tycker Katri Linna att Lena Svenaeus åsikter är värda att begrunda men hon vill inte säga att AD generellt saknar kompetens.
- Jag vet att det sitter många pensionärer i AD liksom i hela domstolsväsendet. De kan vara oerhört kompetenta, men det finns ändå en gräns för vad man klarar om man inte längre är aktiv exempelvis i det fackliga arbetet.
Katri Linna anser också att då diskrimineringslagstiftningen är ganska artfrämmande från övrigt arbetsrätt så kan det aldrig vara fel att förstärka kunskapen hos ledamöterna.
Det finns fler skäl att se över domstolens sammansättning, menar hon.
- Visst skulle man kunna tänka sig att ledamöterna valdes utifrån att de har en speciell kompetens i dessa mål. Eller att AD har olika rotlar med speciella inriktningar. Det är ju aldrig fel med spetskompetens, säger Katri Linna.
ANITA TÄPP
Fotnot:
En diskrimineringskommitté, tillsatt av regeringen, ser nu över diskrimineringslagstiftningen. I uppdraget ingår även att ta fram förslag på hur domstolsprocessen i diskrimineringsmål ska fungera. Kommittén ska enligt planerna lämna sitt slutbetänkande den 1 juli nästa år.
