Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sifs chefsjurist vill se över AD:s kompetens

Sifs chefsjurist Katri Linna tycker att det finns anledning att diskutera förändringar av Arbetsdomstolen.<br />- Men JämO är naiv om han tror att lösningen är att flytta diskrimineringsmål till allmänna domstolar.
Publicerad
Nyligen hävdade Lena Svenaeus, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR, att AD inte har tillräcklig kompetens för att döma diskrimineringsmål. Till grund för kritiken ligger bland annat att hon i en egen undersökning funnit att de är svårare att vinna än andra mål.
Hon har också framfört två tänkbara orsaker; att AD:s ledamöter saknar tillräckliga kunskaper om diskrimineringslagarna och att de inte vill inse att det finns diskriminerande kollektivavtal. SSR anser därför att endast personer med dokumenterad kompetens borde få döma i diskrimineringsmål.
Senare stämde JämO Claes Borgström in i kritiken. Han anser att diskrimineringsfall borde prövas i vanliga domstolar.
Sifs chefsjurist Katri Linna har inte mycket till övers för JämO:s åsikter. Om en del av de arbetsrättsliga tvisterna ska behandlas av allmänna domstolar slutar det med att allt hamnar där, och därmed förloras effektiviteten i vår tvistelösningsmodell, anser hon.
- JämO ser bara en bråkdel av de tvister som finns och som löses direkt på arbetsplatserna. Men Borgström har gjort det här till en principfråga och hjälper därmed dem som vill komma åt hela systemet utan att han kanske förstår det.
- Tingsrätten har redan stora problem med att döma de få arbetsrättsliga fall man har. Det skulle dessutom ta mycket längre tid.
Däremot tycker Katri Linna att Lena Svenaeus åsikter är värda att begrunda men hon vill inte säga att AD generellt saknar kompetens.
- Jag vet att det sitter många pensionärer i AD liksom i hela domstolsväsendet. De kan vara oerhört kompetenta, men det finns ändå en gräns för vad man klarar om man inte längre är aktiv exempelvis i det fackliga arbetet.
Katri Linna anser också att då diskrimineringslagstiftningen är ganska artfrämmande från övrigt arbetsrätt så kan det aldrig vara fel att förstärka kunskapen hos ledamöterna.
Det finns fler skäl att se över domstolens sammansättning, menar hon.
- Visst skulle man kunna tänka sig att ledamöterna valdes utifrån att de har en speciell kompetens i dessa mål. Eller att AD har olika rotlar med speciella inriktningar. Det är ju aldrig fel med spetskompetens, säger Katri Linna.

ANITA TÄPP

Fotnot:
En diskrimineringskommitté, tillsatt av regeringen, ser nu över diskrimineringslagstiftningen. I uppdraget ingår även att ta fram förslag på hur domstolsprocessen i diskrimineringsmål ska fungera. Kommittén ska enligt planerna lämna sitt slutbetänkande den 1 juli nästa år.



















































Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.