Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Enklare säga upp arbetare än tjänstemän

Det nya omställningsavtalet på LO-sidan gör att uppsagda som tar emot stödet inte kan driva en process för brott mot turordningsreglerna. Arbetsgivarna skulle vilja ha samma system för tjänstemännen.
Publicerad
- Äntligen får vi jämställdhet mellan tjänstemän och arbetare på det här området, säger LO:s förhandlingschef Erland Olauson.
Omställningsavtalet innebär att LO-anslutna arbetare som sägs upp får individuellt anpassad hjälp för att hitta jobb eller lämplig utbildning. I det kan också ingå ekonomisk hjälp under utbildningsperioden. Dessutom kan den som sägs upp och är 40 år och har jobbat i minst 5 år få 25 000 kronor. Den som fyllt 50 år får 35 000 kronor. De pengarna får man oberoende av om man hittar ett nytt jobb eller inte.
För att få igenom avtalet har LO tvingats gå med på att den som tar emot omställningsstödet inte kan driva en rättslig process för att han blivit felaktigt uppsagd.
Erland Olauson tycker dock inte att det är någon större eftergift.
- Man har chans att driva uppsägningen ända fram till huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen. Känner man att det inte går att vinna, kan man hoppa av och få omställningsstöd.
Även arbetsgivarna är nöjda med avtalet. Ett "smörjmedel i uppsägningsprocessen", kallade Karl Olof Stenqvist, vice vd på Teknikföretagen som lett förhandlingarna för Svenskt Näringslivs räkning, avtalet i Dagens Nyheter.
- Det blir en hjälp för arbetsgivaren att det finns ordentliga processer i samband med neddragningar, säger Stenqvist.
Enligt Stenqvist skulle Svenskt Näringsliv gärna se samma regel i tjänstemännens omställningsavtal.
Det finns flera skillnader jämfört med tjänstemännens avtal. Tjänstemän som blir uppsagda får inte ett fast belopp utan en avgångsersättning som fyller ut a-kassan så att den uppsagde får 70 procent av lönen under en viss tid. Dessutom kan tjänstemannen få löneutfyllnad om han får ett nytt jobb med lägre lön än sitt tidigare.
I likhet med tjänstemännens omställningsavtal blir kostnaden för arbetsgivarna 0,3 procent av lönesumman. Det är den lägsta nivån någonsin. Som mest har avgiften legat på 1,07 procent.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."