Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemannaavtalet hjälper företag att strunta i turordning

Paragraf 12 i tjänstemannaavtalet för verkstadsindustrin tvingar facket att förhandla bort personer med långa anställningstider vid uppsägning. Det anser Johan Löfling på Saab i Linköping, som nyligen sade upp 272 personer.
Publicerad
Av de övertaliga var det inte mer än 42 som sades upp för att de var senast anställda. 28 personer fick olika pensionslösningar. Övriga ansågs inte ha den kompetens som företaget måste besitta för att driva verksamheten i framtiden. Och facket hade inte mycket att sätta emot.
- Paragraf 12 gör det lättare för företaget att hänvisa till undantaget i las. De behöver inte anstränga sig för att hitta omplaceringar. Men jag vill inte påstå att vårt företag missbrukat paragrafen, absolut inte. Det är så här det ser ut i dag, säger Sifklubbens ordförande Johan Löfling.
Han har mött mycket ilska, främst från äldre medarbetare som jobbat många år på Saab men som nu funnits övertaliga. Snittåldern på de uppsagda var över 40.
Den omdiskuterade paragraf 12 var en eftergift till arbetsgivarna för att man skulle få omställningsavtalet i hamn. Trygghetsrådet har också trätt in och erbjudit rådgivning och ekonomiskt stöd för de uppsagda på Saab.
Några av de uppsagda har startat ett nätverk med syfte att bearbeta det som hänt och skapa lust och kraft att gå vidare i karriären.
- Det är kanon. Där är vi med och stöttar ekonomiskt. Vi förhandlade oss till pengar från företaget till våra medlemmar, säger Johan Löfling.

LINDA SVENSSON

Fakta:
Paragraf 12, moment 2 lyder: "De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa krav inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de tjänstemän som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar