Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Dyrt för oorganiserad att ta strid för semesterpengarna

Att kräva arbetsgivaren på semesterersättning när man är uppsagd kan vara svårt. Förmodligen är det lättare att få ut pengarna för dem som är med i facket.
Publicerad
- Den stora nackdelen med att inte vara med i facket är att man inte får hjälp i sådana här situationer, säger Sifs jurist Lars Åström.
Men att gå med i facket när problemet redan uppstått hjälper inte, Sif företräder bara de som varit med i minst tre månader. En medlem kan ta hjälp av klubben eller en ombudsman.
- Om företaget har kollektivavtal kan Sif begära förhandling enligt mbl för att få ut semesterersättningen, säger Sifs ombudsman Hans Ekström.
I det läget är arbetsgivaren skyldig att ta upp förhandlingen inom tio dagar. Kan tvisten inte lösas då kan den drivas till central förhandling och sedan till Arbetsdomstolen. Om företaget saknar kollektivavtal driver Sifs jurister fordran på semesterpengarna via en stämningsansökan till tingsrätten. Anser tingsrätten att arbetsgivaren ska betala ut pengarna utfärdas med domen en så kallad exekutionstitel som kan gå vidare till kronofogden.
Är man inte med i facket kan man anlita en jurist för detta, inte sällan till en kostnad av 2 000 kronor i timmen.
- Att skriva ihop en egen stämningsansökan är inte helt lätt, konstaterar Sifs jurist Lars Åström.
Ett annat alternativ är att ta kontakt med kronofogden direkt för ett betalningsföreläggande. Då gäller det att kunna styrka sin fordran med anställningsbevis, lönebesked med antal uttagna semesterdagar och en uträkning utifrån det.
- Det vanligaste är att arbetsgivaren bestrider betalningsansvaret och då hamnar ändå ärendet hos tingsrätten, säger Lars Åström.
Går företaget i konkurs prioriteras skatteskulder och bankskulder. Outbetalda löner och ersättningar på upptill 100 000 kronor täcks av den statliga lönegarantin.
För att få ut pengar från lönegarantin ska fordran inte vara äldre än tre månader när konkursansökan lämnas in till tingsrätten. Men undantag finns. Fordran kan vara äldre om det finns en pågående tvist eller om ett betalningsföreläggande ligger hos kronofogdemyndigheten. Om man vill få ut pengar som arbetsgivaren håller inne gäller det att man kan styrka sin fordran genom handlingar som anställningsbevis och lönespecifikationer.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.