Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ny lag ska sätta stopp för vikariesvängen

Det ska bli enklare för arbetsgivare att anställa kortare perioder. Men efter 18 månader införs straffavgifter om inte tjänsten blir fast. Förslagen i Arbetslivsinstitutets utredning välkomnas av Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling som dock hellre skulle se tillsvidareanställningar än straffavgifter.
Publicerad
En helt ny och enhetlig modell för korttidsanställningar föreslås, vilket gör att det blir fritt fram för tidsbegränsade anställningar upp till 18 månader, under en femårsperiod, sedan blir anställningen fast.
- Det är bra att de elva formerna för visstidsanställningar blir färre, säger Eva-Helena Kling.
Undantag görs för vikariat där vikarien ersätter någon annan, de går fortfarande över i en fast anställning efter 36 månaders inhopp under fem år. Villkoren för provanställningar förblir oförändrade.
Rätt till förtur ska ges redan efter sex månader, mot tolv månader i dag. För att fler korttidsanställningar ska övergå i fasta anställningar införs en avgift efter 18 månader. Arbetsgivaren blir då skyldig att betala den anställde minst tre månadslöner. Samma avgift tillämpas om rätten till förtur förbises.
- Det vore bättre för den enskilde om anställningen övergick i en tillsvidareanställning, anser Eva-Helena Kling.
Lojaliteten mellan arbetstagare och arbetsgivare ska regleras, vilket kan påverka till exempel arbetsledning.
- Det gör det möjligt för den anställde att säga vad som inte är rätt och rimligt. Det är ett uttryck för att arbetsgivaren ska visa respekt för de anställda, konstaterar Eva-Helena Kling.
Samtidigt blir inte arbetsgivaren längre skyldig att först förhandla med facket vid större förändringar som rör enskilda anställda.
- Det innebär en försvagning av arbetstagarnas position. Men det finns ändå möjlighet att ta hjälp av facket.
En lagregel om konkurrensklausuler föreslås, men den påverkar inte gällande kollektivavtal.
- Konkurrensklausuler är ett gissel, lagen skulle ha förbjudit dem, hävdar Eva-Helena Kling.
Anställningstryggheten för föräldralediga förstärks genom att uppsägningstiden ska börja löpa först när arbetstagaren är tillbaka i arbete. Ett förbud mot att diskriminera föräldralediga införs i föräldraledighetslagen och JämO får i uppgift att övervaka detta.

CHRISTINA SWAHN






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.