Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ny lag ska sätta stopp för vikariesvängen

Det ska bli enklare för arbetsgivare att anställa kortare perioder. Men efter 18 månader införs straffavgifter om inte tjänsten blir fast. Förslagen i Arbetslivsinstitutets utredning välkomnas av Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling som dock hellre skulle se tillsvidareanställningar än straffavgifter.
Publicerad
En helt ny och enhetlig modell för korttidsanställningar föreslås, vilket gör att det blir fritt fram för tidsbegränsade anställningar upp till 18 månader, under en femårsperiod, sedan blir anställningen fast.
- Det är bra att de elva formerna för visstidsanställningar blir färre, säger Eva-Helena Kling.
Undantag görs för vikariat där vikarien ersätter någon annan, de går fortfarande över i en fast anställning efter 36 månaders inhopp under fem år. Villkoren för provanställningar förblir oförändrade.
Rätt till förtur ska ges redan efter sex månader, mot tolv månader i dag. För att fler korttidsanställningar ska övergå i fasta anställningar införs en avgift efter 18 månader. Arbetsgivaren blir då skyldig att betala den anställde minst tre månadslöner. Samma avgift tillämpas om rätten till förtur förbises.
- Det vore bättre för den enskilde om anställningen övergick i en tillsvidareanställning, anser Eva-Helena Kling.
Lojaliteten mellan arbetstagare och arbetsgivare ska regleras, vilket kan påverka till exempel arbetsledning.
- Det gör det möjligt för den anställde att säga vad som inte är rätt och rimligt. Det är ett uttryck för att arbetsgivaren ska visa respekt för de anställda, konstaterar Eva-Helena Kling.
Samtidigt blir inte arbetsgivaren längre skyldig att först förhandla med facket vid större förändringar som rör enskilda anställda.
- Det innebär en försvagning av arbetstagarnas position. Men det finns ändå möjlighet att ta hjälp av facket.
En lagregel om konkurrensklausuler föreslås, men den påverkar inte gällande kollektivavtal.
- Konkurrensklausuler är ett gissel, lagen skulle ha förbjudit dem, hävdar Eva-Helena Kling.
Anställningstryggheten för föräldralediga förstärks genom att uppsägningstiden ska börja löpa först när arbetstagaren är tillbaka i arbete. Ett förbud mot att diskriminera föräldralediga införs i föräldraledighetslagen och JämO får i uppgift att övervaka detta.

CHRISTINA SWAHN






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.