Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Cell Network gör nya försök att sänka lönerna

Cell Network drog tillbaka beslutet om kollektiva uppsägningar i förhandlingarna med facken. Nu går i stället företaget ut till varje anställd för att få igenom lönesänkningar.
Publicerad
- I det nya lönesystemet sker en förskjutning från den fasta delen till den rörliga, det är frivilligt. Vi har en fundamental obalans mellan kostnader och vad vi kan debitera kunderna. Om man tackar nej så analyserar vi resultatet. Alternativen är enligt facken nedläggningar eller nedskärningar. Det är steg vi inte vill ta, säger Robert Karlsson, kommunikationschef på Cell Network.
Den rörliga delen, som kan vara både individuell och kollektiv, kommer att utformas lokalt.
- Det är upp till varje medarbetare att fatta beslut utifrån sin situation och plånbok, säger Robert Karlsson.
Sif är kritisk till Cell Networks agerande.
- Cell Network försöker via individuella påtryckningar sänka lönerna, säger Hanna Brandt González Sifs ombudsman för IT-telekom.
Om överenskommelser om sänkta löner träffas kan det vara i strid med kollektivavtalet.
- Individuella lönesänkningar kan innebära avtalsbrott eftersom det bara är de centrala parterna som kan ändra ett kollektivavtal, säger Sifs ombudsman Lis-Marie Fond.
Kollektivavtalet kan ses som en bottenplatta, som utgör ett grundskydd för de anställda.
- Ett individuellt avtal som är sämre än kollektivavtalet är ogiltigt. Kollektivavtalet ska reglera höjningar, då är det inte görligt att göra överenskommelser om sänkningar, säger Hanna Brandt González.
På Cell Network i Malmö betecknas stämningen som balanserad av Sifs ombud Mats Castor.
- Den här lösningen är bättre än den förra. Nu är det individen själv som får agera, det är upp till var och en att acceptera i individuella förhandlingar.
Han tror att man vågar säga nej.
- Rekommendationen till mig själv är att följa Sifs råd och inte gå med på en lönesänkning, säger Mats Castor.
Men vissa kan fortfarande känna hotet om uppsägning.
- Vi vet inte vad som händer i nästa steg. Om det blir för få som accepterar att sänka lönen kanske företaget får hitta en annan strategi, det kan handla om att lägga ned kontor eller varsla, säger Mats Castor.
Lis-Marie Fond menar att det kan vara svårt att veta hur man ska agera som anställd.
- Man kan undra hur stor frivilligheten är eftersom man inte vet vad som händer om man tackar nej, risk finns för uppsägningar. Men systemet är frivilligt och alla har rätt att neka, säger Lis-Marie Fond som råder alla att ta kontakt med Sifavdelningen.
Att man som anställd tackar nej till Cells Networks nya lönemodell är enligt Sif inget skäl för uppsägning.
- Vi kommer aldrig att acceptera att man ska bli uppsagd utifrån att man tackat nej. Om Cell Network skulle hamna i en ny situation med personalneddragningar kommer uppsägningar ske utifrån lag och avtal där hänsyn tas till anställningstid och kompetens, säger Hanna Brandt González.

CHRISTINA SWAHN







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.