Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Cell Network gör nya försök att sänka lönerna

Cell Network drog tillbaka beslutet om kollektiva uppsägningar i förhandlingarna med facken. Nu går i stället företaget ut till varje anställd för att få igenom lönesänkningar.
Publicerad
- I det nya lönesystemet sker en förskjutning från den fasta delen till den rörliga, det är frivilligt. Vi har en fundamental obalans mellan kostnader och vad vi kan debitera kunderna. Om man tackar nej så analyserar vi resultatet. Alternativen är enligt facken nedläggningar eller nedskärningar. Det är steg vi inte vill ta, säger Robert Karlsson, kommunikationschef på Cell Network.
Den rörliga delen, som kan vara både individuell och kollektiv, kommer att utformas lokalt.
- Det är upp till varje medarbetare att fatta beslut utifrån sin situation och plånbok, säger Robert Karlsson.
Sif är kritisk till Cell Networks agerande.
- Cell Network försöker via individuella påtryckningar sänka lönerna, säger Hanna Brandt González Sifs ombudsman för IT-telekom.
Om överenskommelser om sänkta löner träffas kan det vara i strid med kollektivavtalet.
- Individuella lönesänkningar kan innebära avtalsbrott eftersom det bara är de centrala parterna som kan ändra ett kollektivavtal, säger Sifs ombudsman Lis-Marie Fond.
Kollektivavtalet kan ses som en bottenplatta, som utgör ett grundskydd för de anställda.
- Ett individuellt avtal som är sämre än kollektivavtalet är ogiltigt. Kollektivavtalet ska reglera höjningar, då är det inte görligt att göra överenskommelser om sänkningar, säger Hanna Brandt González.
På Cell Network i Malmö betecknas stämningen som balanserad av Sifs ombud Mats Castor.
- Den här lösningen är bättre än den förra. Nu är det individen själv som får agera, det är upp till var och en att acceptera i individuella förhandlingar.
Han tror att man vågar säga nej.
- Rekommendationen till mig själv är att följa Sifs råd och inte gå med på en lönesänkning, säger Mats Castor.
Men vissa kan fortfarande känna hotet om uppsägning.
- Vi vet inte vad som händer i nästa steg. Om det blir för få som accepterar att sänka lönen kanske företaget får hitta en annan strategi, det kan handla om att lägga ned kontor eller varsla, säger Mats Castor.
Lis-Marie Fond menar att det kan vara svårt att veta hur man ska agera som anställd.
- Man kan undra hur stor frivilligheten är eftersom man inte vet vad som händer om man tackar nej, risk finns för uppsägningar. Men systemet är frivilligt och alla har rätt att neka, säger Lis-Marie Fond som råder alla att ta kontakt med Sifavdelningen.
Att man som anställd tackar nej till Cells Networks nya lönemodell är enligt Sif inget skäl för uppsägning.
- Vi kommer aldrig att acceptera att man ska bli uppsagd utifrån att man tackat nej. Om Cell Network skulle hamna i en ny situation med personalneddragningar kommer uppsägningar ske utifrån lag och avtal där hänsyn tas till anställningstid och kompetens, säger Hanna Brandt González.

CHRISTINA SWAHN







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."