Ordförandena i de största klubbarna vid 500 privata företag fick brevet från Jämställdhetsombudsmannen, JämO, samtidigt som sina arbetsgivare. I skrivelsen hänvisas till jämställdhetslagens andra paragraf där det sägs att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att förhindra löneskillnader mellan kvinnor och män. Senast den 16 september kräver JämO in underlag som visar att företagens system för lönesättning ger lika lön till kvinnor och män för likvärdigt arbete, kartläggningar där eventuella skillnader upptäcks samt handlingsplaner.
- Facket kan spela en stor roll i det här arbetet. Syftet är att aktivera de lokala parterna som förhandlar och sätter lön, säger Anita Harriman, som ansvarar för JämO:s projekt.
Redan i juni, när JämO förvarnade 10 000 företag om att de kunde bli föremål för granskning, fick hon positiva reaktioner från facken.
- Någon ringde och sa att de väntat på detta länge och hoppades på att just det företaget skulle komma med, berättar hon.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män växer, även för Sifmedlemmar. I fjol hade en kvinna i genomsnitt 7,5 procent lägre lön än en man trots att likvärdigt arbete utfördes.
En undersökning som SCB genomförde för drygt två år sedan visade att bara 25 procent av de privata arbetsgivarna hade upprättat en jämställdhetsplan, av de offentliga arbetsgivarna hade 75 procent gjort det. Trots att jämställdhetslagen skärptes 2001 tycks inte mycket ha hänt.
- Mitt intryck är att det är få som känner till om det finns någon lönekartläggning på företaget. Det blir extra komplicerat när lönen ses som något hemligt, det gäller i synnerhet företag där man gått över till en lönesamtalsmodell, säger Anita Harriman.
Redan nu har JämO annonserat att få uppskov kommer att ges. De företag som inte följer uppmaningen och skickar in materialet riskerar vite utdömt av Jämställdhetsnämnden.

CHRISTINA SWAHN