Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

500 företag granskas av JämO

Facket har en central roll när JämO granskar hur privata arbetsgivare hanterar jämställdhetslagens krav på lönekartläggning och analys av löneskillnader.
Publicerad
Ordförandena i de största klubbarna vid 500 privata företag fick brevet från Jämställdhetsombudsmannen, JämO, samtidigt som sina arbetsgivare. I skrivelsen hänvisas till jämställdhetslagens andra paragraf där det sägs att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att förhindra löneskillnader mellan kvinnor och män. Senast den 16 september kräver JämO in underlag som visar att företagens system för lönesättning ger lika lön till kvinnor och män för likvärdigt arbete, kartläggningar där eventuella skillnader upptäcks samt handlingsplaner.
- Facket kan spela en stor roll i det här arbetet. Syftet är att aktivera de lokala parterna som förhandlar och sätter lön, säger Anita Harriman, som ansvarar för JämO:s projekt.
Redan i juni, när JämO förvarnade 10 000 företag om att de kunde bli föremål för granskning, fick hon positiva reaktioner från facken.
- Någon ringde och sa att de väntat på detta länge och hoppades på att just det företaget skulle komma med, berättar hon.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män växer, även för Sifmedlemmar. I fjol hade en kvinna i genomsnitt 7,5 procent lägre lön än en man trots att likvärdigt arbete utfördes.
En undersökning som SCB genomförde för drygt två år sedan visade att bara 25 procent av de privata arbetsgivarna hade upprättat en jämställdhetsplan, av de offentliga arbetsgivarna hade 75 procent gjort det. Trots att jämställdhetslagen skärptes 2001 tycks inte mycket ha hänt.
- Mitt intryck är att det är få som känner till om det finns någon lönekartläggning på företaget. Det blir extra komplicerat när lönen ses som något hemligt, det gäller i synnerhet företag där man gått över till en lönesamtalsmodell, säger Anita Harriman.
Redan nu har JämO annonserat att få uppskov kommer att ges. De företag som inte följer uppmaningen och skickar in materialet riskerar vite utdömt av Jämställdhetsnämnden.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.