Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda utan lönegaranti efter avvisad konkurs

De anställda på ett call-center på Öland fick ingen lön under två månader. Efter beslut i Falu tingsrätt har de inte heller rätt till lönegaranti eftersom konkursansökan avvisades.
Publicerad
Sif har överklagat ärendet till Svea hovrätt. Konkursansökan avslogs med hänvisning till att företaget saknar registrerad styrelse och revisor. Det innebär att det inte finns någon som juridiskt kan företräda företaget.
- Min uppfattning är att beslutet bör ändras. Om det kvarstår så är det inte mycket till skydd som lagen om lönegaranti ger, säger Helena Hedlund, jurist på Sif.
I oktober fick de anställda på företaget inte någon lön eftersom den man som iklätt sig rollen som vd var försvunnen. Av Sif fick Sigrid Ahl, projektledare på bolaget, rådet att jobba på som vanligt.
- Det kändes som vår skyldighet att se till så det fanns något att bygga vidare på när vår chef kom tillbaka. Dessutom ville ingen sluta självmant och förlora 45 dagars A-kassa. Ju längre tiden gick, ju svårare var det att hålla modet uppe och många mådde dåligt. Till slut ordnade försäkringskassan en samtalsterapeut.
I mitten av november kom vd:n tillbaka och sade upp all personal. Tanken slog aldrig de anställda på call-centret att det inte fanns någon registrerad styrelse.
- Väljer styrelsen att hoppa av så kan inte de anställda påverka det, säger Helena Hedlund.
Sigrid Ahl sammanfattar beslutet om att ingen lönegaranti betalas ut med ett ord - orättvist.
Personalen känner sig svikna eftersom de ställde upp för företaget och följde fackets råd. Många har haft svårt att klara sig ekonomiskt och vissa tvingas ta lån.
- Lönegarantins syfte är att personal inte ska hamna i kläm. En förändring måste ske så att inte det här kryphålet i lagen börjar användas systematiskt av oärliga arbetsgivare.
Nyligen så behandlades ett liknande ärende i Stockholms tingsrätt. I det fallet försattes bolaget i konkurs.

ALESSIA WISTÉN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.