Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda utan lönegaranti efter avvisad konkurs

De anställda på ett call-center på Öland fick ingen lön under två månader. Efter beslut i Falu tingsrätt har de inte heller rätt till lönegaranti eftersom konkursansökan avvisades.
Publicerad
Sif har överklagat ärendet till Svea hovrätt. Konkursansökan avslogs med hänvisning till att företaget saknar registrerad styrelse och revisor. Det innebär att det inte finns någon som juridiskt kan företräda företaget.
- Min uppfattning är att beslutet bör ändras. Om det kvarstår så är det inte mycket till skydd som lagen om lönegaranti ger, säger Helena Hedlund, jurist på Sif.
I oktober fick de anställda på företaget inte någon lön eftersom den man som iklätt sig rollen som vd var försvunnen. Av Sif fick Sigrid Ahl, projektledare på bolaget, rådet att jobba på som vanligt.
- Det kändes som vår skyldighet att se till så det fanns något att bygga vidare på när vår chef kom tillbaka. Dessutom ville ingen sluta självmant och förlora 45 dagars A-kassa. Ju längre tiden gick, ju svårare var det att hålla modet uppe och många mådde dåligt. Till slut ordnade försäkringskassan en samtalsterapeut.
I mitten av november kom vd:n tillbaka och sade upp all personal. Tanken slog aldrig de anställda på call-centret att det inte fanns någon registrerad styrelse.
- Väljer styrelsen att hoppa av så kan inte de anställda påverka det, säger Helena Hedlund.
Sigrid Ahl sammanfattar beslutet om att ingen lönegaranti betalas ut med ett ord - orättvist.
Personalen känner sig svikna eftersom de ställde upp för företaget och följde fackets råd. Många har haft svårt att klara sig ekonomiskt och vissa tvingas ta lån.
- Lönegarantins syfte är att personal inte ska hamna i kläm. En förändring måste ske så att inte det här kryphålet i lagen börjar användas systematiskt av oärliga arbetsgivare.
Nyligen så behandlades ett liknande ärende i Stockholms tingsrätt. I det fallet försattes bolaget i konkurs.

ALESSIA WISTÉN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar