Robert Brente blev misshandlad på jobbet. Sedan han krävt en trygg arbetsmiljö blev han slutligen uppsagd. Arbetsdomstolen (AD) har nu funnit att det fanns saklig grund för uppsägningen.
Publicerad
Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Vi drev saken till AD för att testa om arbetsmiljön har någon betydelse. Men domstolen tog alltför lätt på Brentes berättigade krav på arbetsmiljön. Och det trots att både hans psykolog och försäkringskassans handläggare menade att den måste anpassas till hans situation när han återkom till arbetsplatsen, säger Sifs förbundsjurist Roland Bergkvist. 1999 angreps Robert Brente av en arbetskollega som bland annat tog strupgrepp på honom. Kollegan blev senare dömd för ringa misshandel men fortsatte arbeta på företaget. Robert Brente blev sjuk och fick genomgå rehabilitering under lång tid. Under hans frånvaro anställde företaget personal som skötte hans tidigare arbetsuppgifter. Då Robert Brente blev frisk erbjöds han ett annat arbete på företaget. Han tackade nej då erbjudandet inte innehöll något löfte om insatser för att han skulle känna sig trygg på arbetsplatsen. Att de nya arbetsuppgifterna skilde sig för mycket från hans tidigare spelade också in. Sedan han avböjt erbjudandet kallade Sif till förhandling för att diskutera Robert Brentes arbetsmiljö. Företaget vägrade delta i förhandlingen och Brente blev sedan uppsagd på grund av arbetsbrist. Sif beslöt stämma företaget då man ansåg att det inte funnits sakliga skäl för uppsägningen och att företaget brutit mot sin förhandlingsplikt. Förbundet menade att den påstådda arbetsbristen var fingerad och att uppsägningen grundades på personliga skäl. Men enligt Arbetsdomstolen var det enda skälet till uppsägningen att Robert Brente tackade nej till de arbetsuppgifter som erbjuds. Domstolen anser inte att något tyder på att det funnits brister i hans arbetsmiljö. "När våld har förekommit torde arbetsgivaren ofta skilja förövaren från anställningen. I detta fall har bolaget valt att inte vidta någon sådan åtgärd. Det kan möjligen uppfattas som egendomligt. I sammanhanget bör emellertid beaktas att det utövande våldet varit av begränsad omfattning", skriver AD bland annat i sin dom. Företaget dömdes att betala ett mindre skadestånd till Robert Brente då man i hans uppsägningsbesked inte angett att han har företrädesrätt till en återanställning. Företaget får också betala skadestånd till Sif för att man genom sin förhandlingsvägran brutit mot reglerna i Medbestämmandelagen. - Man är helt rättslös i den här situationen. Arbetsgivaren kan anställa flera personer och sedan ge en ett erbjudande om jobb som han vet att man kommer att tacka nej till för att sedan säga upp en på grund av arbetsbrist. Jag trodde inte det kunde gå till så här, säger Robert Brente. Även Roland Bergkvist är besviken: - Enligt arbetsmiljölagstiftningen, som är offentligrättslig, och dess föreskrifter är arbetsgivaren skyldig att vara aktiv och sätta in åtgärder. Nu lägger domstolen istället ansvaret på arbetstagaren, vilket tyder på okunskap, säger Roland Bergkvist. - Bästa vägen att lösa sådana här frågor är genom förhandling. Men den här arbetsgivaren obstruerar mot systemet genom att inte komma till förhandling och inte vidta åtgärder. De kastar över bollen till arbetstagarna och lyckas. Det är inte tanken med lagstiftningen, säger Roland Bergkvist.
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar.
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
Murat Türk. Foto: Privat.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Det här är algoritmisk arbetsledning
Algoritmic management, AM,är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet. • Planera personalstyrkan, schemalägga. • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
Orolig mage får tas upp med chefen
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
Ylva Harnesk. Foto: Privat
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
”Annars har vi inte jobb”
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
Chefer måste följa mbl och informationsplikt
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Key Performance Indicators i callcenter
KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer.
Systemet kan till exempel mäta:
Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad
Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.