- Vi drev saken till AD för att testa om arbetsmiljön har någon betydelse. Men domstolen tog alltför lätt på Brentes berättigade krav på arbetsmiljön. Och det trots att både hans psykolog och försäkringskassans handläggare menade att den måste anpassas till hans situation när han återkom till arbetsplatsen, säger Sifs förbundsjurist Roland Bergkvist.
1999 angreps Robert Brente av en arbetskollega som bland annat tog strupgrepp på honom. Kollegan blev senare dömd för ringa misshandel men fortsatte arbeta på företaget. Robert Brente blev sjuk och fick genomgå rehabilitering under lång tid. Under hans frånvaro anställde företaget personal som skötte hans tidigare arbetsuppgifter.
Då Robert Brente blev frisk erbjöds han ett annat arbete på företaget. Han tackade nej då erbjudandet inte innehöll något löfte om insatser för att han skulle känna sig trygg på arbetsplatsen. Att de nya arbetsuppgifterna skilde sig för mycket från hans tidigare spelade också in.
Sedan han avböjt erbjudandet kallade Sif till förhandling för att diskutera Robert Brentes arbetsmiljö. Företaget vägrade delta i förhandlingen och Brente blev sedan uppsagd på grund av arbetsbrist.
Sif beslöt stämma företaget då man ansåg att det inte funnits sakliga skäl för uppsägningen och att företaget brutit mot sin förhandlingsplikt. Förbundet menade att den påstådda arbetsbristen var fingerad och att uppsägningen grundades på personliga skäl.
Men enligt Arbetsdomstolen var det enda skälet till uppsägningen att Robert Brente tackade nej till de arbetsuppgifter som erbjuds. Domstolen anser inte att något tyder på att det funnits brister i hans arbetsmiljö.
"När våld har förekommit torde arbetsgivaren ofta skilja förövaren från anställningen. I detta fall har bolaget valt att inte vidta någon sådan åtgärd. Det kan möjligen uppfattas som egendomligt. I sammanhanget bör emellertid beaktas att det utövande våldet varit av begränsad omfattning", skriver AD bland annat i sin dom.
Företaget dömdes att betala ett mindre skadestånd till Robert Brente då man i hans uppsägningsbesked inte angett att han har företrädesrätt till en återanställning. Företaget får också betala skadestånd till Sif för att man genom sin förhandlingsvägran brutit mot reglerna i Medbestämmandelagen.
- Man är helt rättslös i den här situationen. Arbetsgivaren kan anställa flera personer och sedan ge en ett erbjudande om jobb som han vet att man kommer att tacka nej till för att sedan säga upp en på grund av arbetsbrist. Jag trodde inte det kunde gå till så här, säger Robert Brente.
Även Roland Bergkvist är besviken:
- Enligt arbetsmiljölagstiftningen, som är offentligrättslig, och dess föreskrifter är arbetsgivaren skyldig att vara aktiv och sätta in åtgärder. Nu lägger domstolen istället ansvaret på arbetstagaren, vilket tyder på okunskap, säger Roland Bergkvist.
- Bästa vägen att lösa sådana här frågor är genom förhandling. Men den här arbetsgivaren obstruerar mot systemet genom att inte komma till förhandling och inte vidta åtgärder. De kastar över bollen till arbetstagarna och lyckas. Det är inte tanken med lagstiftningen, säger Roland Bergkvist.
ANITA TÄPP
1999 angreps Robert Brente av en arbetskollega som bland annat tog strupgrepp på honom. Kollegan blev senare dömd för ringa misshandel men fortsatte arbeta på företaget. Robert Brente blev sjuk och fick genomgå rehabilitering under lång tid. Under hans frånvaro anställde företaget personal som skötte hans tidigare arbetsuppgifter.
Då Robert Brente blev frisk erbjöds han ett annat arbete på företaget. Han tackade nej då erbjudandet inte innehöll något löfte om insatser för att han skulle känna sig trygg på arbetsplatsen. Att de nya arbetsuppgifterna skilde sig för mycket från hans tidigare spelade också in.
Sedan han avböjt erbjudandet kallade Sif till förhandling för att diskutera Robert Brentes arbetsmiljö. Företaget vägrade delta i förhandlingen och Brente blev sedan uppsagd på grund av arbetsbrist.
Sif beslöt stämma företaget då man ansåg att det inte funnits sakliga skäl för uppsägningen och att företaget brutit mot sin förhandlingsplikt. Förbundet menade att den påstådda arbetsbristen var fingerad och att uppsägningen grundades på personliga skäl.
Men enligt Arbetsdomstolen var det enda skälet till uppsägningen att Robert Brente tackade nej till de arbetsuppgifter som erbjuds. Domstolen anser inte att något tyder på att det funnits brister i hans arbetsmiljö.
"När våld har förekommit torde arbetsgivaren ofta skilja förövaren från anställningen. I detta fall har bolaget valt att inte vidta någon sådan åtgärd. Det kan möjligen uppfattas som egendomligt. I sammanhanget bör emellertid beaktas att det utövande våldet varit av begränsad omfattning", skriver AD bland annat i sin dom.
Företaget dömdes att betala ett mindre skadestånd till Robert Brente då man i hans uppsägningsbesked inte angett att han har företrädesrätt till en återanställning. Företaget får också betala skadestånd till Sif för att man genom sin förhandlingsvägran brutit mot reglerna i Medbestämmandelagen.
- Man är helt rättslös i den här situationen. Arbetsgivaren kan anställa flera personer och sedan ge en ett erbjudande om jobb som han vet att man kommer att tacka nej till för att sedan säga upp en på grund av arbetsbrist. Jag trodde inte det kunde gå till så här, säger Robert Brente.
Även Roland Bergkvist är besviken:
- Enligt arbetsmiljölagstiftningen, som är offentligrättslig, och dess föreskrifter är arbetsgivaren skyldig att vara aktiv och sätta in åtgärder. Nu lägger domstolen istället ansvaret på arbetstagaren, vilket tyder på okunskap, säger Roland Bergkvist.
- Bästa vägen att lösa sådana här frågor är genom förhandling. Men den här arbetsgivaren obstruerar mot systemet genom att inte komma till förhandling och inte vidta åtgärder. De kastar över bollen till arbetstagarna och lyckas. Det är inte tanken med lagstiftningen, säger Roland Bergkvist.
ANITA TÄPP
