Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Högutbildade vill jobba längre

Det finns de som vill eller kan tänka sig att arbeta efter 65. Mest män med högre utbildning och egna företagare, visar en rapport från Arbetslivsinstitutet.
Publicerad
Var femte man och var tionde kvinna över 50 kan tänka sig att fortsätta jobba efter ordinarie pensionsålder, 65 år.
- Det gäller att ta till vara dem som kan tänka sig att arbeta vidare, särskilt de som jobbar i bristyrken. Man måste arbeta preventivt på varje arbetsplats i varje företag, säger Margareta Torgén, forskare på Arbetslivsinstitutet, som tillsammans med Lotta Nylén står bakom rapporten.
Resultaten grundar sig på en enkät som gick ut till 8000 slumpvis utvalda svenskar. Efter en bearbetning av de äldre svarande kan forskarna konstatera att det finns ett litet, men ändock intresse av att arbeta vidare efter 65.
- Om de som vill i praktiken kan finna sätt att jobba vidare är det väldigt värdefullt, men arbetet måste anpassas. Många jobbar väldigt hårt i dag, och folk blir ju krassligare med åren, så man måste kunna dra ned på tempot, säger Margareta Torgén.
Många av de som vill jobba längre är egna företagare eller högutbildade som har hittat sin nisch i arbetslivet. Men även andra yrkesarbetande kan tänka sig ett längre arbetsliv.
- Man ser på tv och i tidningar från nedläggningar och neddragningar att de flesta över 50 inte tror sig kunna få något nytt jobb. Det är en otrolig misshushållning med resurser. Det är ju folk som hade tänkt fortsätta jobba.
Enligt Margareta Torgén skulle mycket av den annalkande arbetskraftsbristen kunna avhjälpas genom att helt enkelt få fler att jobba fram till ordinarie pensionsålder.
- Det finns mycket att ta av där. Men man ska inte för det tvinga folk kvar till varje pris. Det kommer alltid att finnas människor som måste sjukpensioneras och så vidare.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.