Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Företag kommer undan turordningen

Mikael Engström erbjöds omplacering och halverad lön. När han tackade nej kunde Cap Gemini helt lagligt kringgå anställningsskyddet och få honom uppsagd.
Publicerad
Cap Gemini behövde skära ned kostnaderna på flera håll i Sverige. I Stockholm har uppsägningarna lett till att Sif går till Arbetsdomstolen. Även i Göteborg, där Mikael Engström jobbade, försökte man förmå flera anställda att sluta. De skulle få sex månadslöner i stället för fyra om de sade upp sig själva.
De flesta nappade på erbjudandet, men inte Mikael Engström.
- Jag tyckte att det var värt två månadslöner att pröva hur långt företaget får gå, eftersom de bar sig illa åt och inte följde turordningen.
Sif skulle företräda honom i förhandlingarna. Men i stället för att bli uppsagd blev han erbjuden en annan, mindre kvalificerad tjänst med bara hälften så mycket betalt. Mikael avböjde och företaget klarade sig undan turordningsbrott.
- Jag ville testa om det är värt att vara med i facket. Räcker inte lagen till för att täcka våra behov?
Gudrun Johansson, ombudsman på Sifs avdelning i Göteborg, skötte förhandlingarna.
- I och med att de erbjöd en omplacering föll våra möjligheter att få ett skadestånd. Vi har inget befattningsskydd, företaget kan erbjuda en lägre tjänst. Det är bara om lönen inte stämmer med arbetsinnehållet som vi kan agera. Lagen står mest på företagets sida, vi kan bara hoppa på småsaker, säger hon.
Däremot har Sif nått en förlikning med Cap Gemini när det gäller brott mot förhandlingsskyldigheten. Företaget lät bli att förhandla med facket före verkställandet av uppsägningar. För det får de nu betala ett skadestånd till Sif.
- Jag funderar över om Sif har något slags ansvar när det gäller att
informera sina medlemmar om hur enkelt det är för en arbetsgivare att frångå
turordningsregeln. Borde Sif informerat mig om detta eller skall jag
skylla mig själv som inte tog reda på allting själv?, säger Mikael Engström.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."