Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vrålande vd skrämde säljare till uppsägning

När företagets vd vrålade att han var ”jävligt trött” på medarbetaren agerade hon i affekt. Unionen köper inte företagets tolkning att kvinnan sagt upp sig på egen begäran och har nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad
Kan man ta tillbaka en uppsägning som man inte menat under en upprörd diskussion? Det är vad en rättstvist mellan ett Göteborgsföretag och Unionen handlar om. Foto: Colourbox

Säljaren på ett företag i Göteborg hade problem med astma och upplevde att hennes besvär förvärrades markant när hon vistades på arbetsplatsen. Trots att hon påtalat det för företagets vd vid upprepade tillfällen tog han inte problemen på allvar. 
En dag i april tidigare i år hade hon svårt att få luft och berättade för sina närmaste chefer på kontoret att hon kände sig uppgiven över sina hälsoproblem. Hon sa bland annat att hon kunde tvingas säga sig upp sig om hennes arbetsmiljö inte förbättrades.

När säljaren några dagar senare var på väg in på ett möte med ledningsgruppen möttes hon av företagets vd som vrålade att han var ”jävligt trött” på henne, varpå han bad henne att lämna mötesrummet. Kvinnan reagerade i affekt och svarade ”då blir du väl glad om jag säger upp mig på en gång?”.

Förnekade uppsägning omedelbart

Starkt påverkad av det som hänt lämnade hon arbetsplatsen och åkte hem. När säljaren senare på eftermiddagen ringde till jobbet för att sjukskriva sig fick hon beskedet att det redan gått ut information till personalen om att hon sagt upp sig. Hon hade även fått ett mejl från vd:n med en bekräftelse på hennes uppsägning. Säljaren svarade omedelbart att hon inte haft någon avsikt att säga upp sig men hamnat i chock på mötet och agerat i affekt. Hon fick inget svar från arbetsgivaren men ett par dagar senare fick hon ett mejl där hon ombads lämna in sina arbetsredskap.

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är jämställa med ett avskedande och har nu stämt bolaget. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

En uppsägning är bindande

Huvudregeln på svensk arbetsmarknad är att en uppsägning på egen begäran är bindande. Det finns dock några undantag från den regeln med praxis från äldre rättsfall. Till exempel om arbetstagaren sagt upp sig förhastat i samband med ett meningsutbyte och sedan efter kort tid tagit tillbaka uppsägningen. Det kan också vara om arbetsgivaren anses ha provocerat eller tvingat fram en uppsägning från medarbetaren.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.