Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Amelia är introvert på supersocialt jobb

Amelia Lesniewicz är introvert. Ändå har hon ett socialt yrke som HR-specialist.
– Fika kan jag hoppa över många gånger, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad
Amelia Lesniewicz
Amelia Lesniewicz är introvert i ett socialt yrke som rekryterare. Det gör att hon behöver avskärma sig i bland för att värna sin energi genom att jobba hemma, eller hoppa fikan. Hon pratar sällan om sitt privatliv med kollegor. Foto: Johan Bävman

Som ung kände sig Amelia Lesniewicz lite annorlunda och blyg. Först i vuxen ålder har hon insett att hon är introvert med stort behov av egen tid och mindre social kontakt än extroverta. 

– Jag har en rik inre värld och behöver vara själv för att reflektera och ladda batterierna. Jag älskar människor, men privat är jag en person som gärna tar det lugnare, säger hon. 

Hon har ingen full social kalender på fritiden, hoppar gärna över fika och gillar att vara hemma, läsa och skriva. Genom åren har hon läst om introverta personer och känt igen sig i personlighetsdraget. 

– Nu förstår jag mig själv. Jag behöver mitt space och det är viktigare än en social kalender, säger hon. 

”Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad”

Arbetet inom HR med människorna på en arbetsplats står i skarp kontrast till hennes privata personlighet. 

Amelia Lesniewicz.
Amelia Lesniewicz. Foto: Johan Bävman

– Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad i ett sammanhang, även om jag är den som är lite utanför, säger Amelia Lesniewicz. 

Hon har arbetat på flera arbetsplatser inom HR genom åren och tror hon uppfattas som mer social på jobbet än hon känner sig. 

– Vi går alla in i olika roller och identifierar oss med en jobbidentitet. Den privata delen lämnar jag hemma. Jag vet vilka förväntningar som finns på mig i mitt yrke och levererar, men jag springer inte på stan och träffar kompisar efter jobbet. 

Hon är inte heller den som berättar om privatlivet på arbetsplatsen, möjligen för enstaka kollegor om en genuin vänskap växt fram. 

– Annars försöker jag hålla det livet utanför. 

Anpassar arbetsmiljön avskärmar sig 

För att trivas i ett socialt jobb behöver hon planera dagarna utifrån sitt behov av att avskärma sig lite från andra för att få ny energi. Har hon hållit en halvdagsutbildning behöver hon jobba hemma dagen därpå.

Hybridarbetet två dagar i veckan har bara varit positivt för henne. Efter pandemin insåg hon hur mycket energi det tog att bege sig till kontoret varje dag. 

– Jag är mer effektiv hemma. Så känner nog många, men särskilt introverta, säger hon.

Amelias tycker inte att hennes lågmälda personlighet hindrat henne i arbetssökandet. Hon har alltid kunnat marknadsföra sig och är inte blyg. 

– Jag är mig själv och framhäver mina förmågor. Jag vet vad jag går för, vet mina kompetenser och är trygg i mig själv. 

Har du någonsin känt dig förbigången på jobbet som introvert?

– Ja, det har kanske hänt att jag har haft en idé som jag delat med mig till någon och den personen har tagit vidare min idé till ett möte.  

Att prata på ett gruppmöte spontant är inget hon gillar, men hon har övat. 

– Jag är mycket modigare och mer medveten i dag. 

”Fika kan jag hoppa över många gånger”

En annan utmaning är att jobba i öppna sorliga kontorslandskap. 

– Jag sätter mig gärna i ett eget rum. Jag kan inte ha någon som pratar med mig konstant eller avbryter mig, vilket vi tyvärr många gånger gör i landskap. 

Fikar du på jobbet?

– Fika kan jag hoppa över många gånger, särskilt i ett nyare sammanhang. Då sitter jag hellre vid min skärm och säger ”jag har mycket att göra”.

Äter du gemensam lunch?

– Ja, jag tycker om att luncha med mina kollegor, men jag går ut och äter själv ibland.

Har inte sagt något på jobbet

Amelia Lesniewicz
Amelia Lesniewicz är HR-specialist. Foto: Johan Bävman

Amelia Lesniewicz har aldrig sagt på jobbet att hon ser sig som introvert. 

– De hade blivit förvånade, jag går in i mina jobbroller, tycker om människor och uppfattas nog som social, säger hon. 

Men hon lyssnar hellre än hon pratar och lyfter fram styrkorna med en mer lågmäld social kompetens. 

– Jag är analytisk och reflekterad, har empati och förståelse för helheten. Jag kan se saker ur andras perspektiv och hitta bra lösningar. 

 Viktigt att se introverta vid rekrytering

Att vara introvert är inget att skämmas för, tycker hon, tvärtom. 

– Det är inte fult eller dåligt. Jag är lika bra i mitt yrke för det. 

I yrket som rekryterare tänker hon också på att det kan vara klokt att träffa en mer tystlåten person flera gånger för att få en reell uppfattning om kandidaten. 

– Jag som rekryterare har ett ansvar att inkludera introverta och få dem att känna sig trygga på intervjun i en miljö som passar dem. En enda intervju kanske inte säger allt, då kanske vi missgynnar någon som är jätteduktig.

Testa dig: Är du introvert? 

Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls? 

  1. Lägger mig i badkaret med en bok.
  2. Ringer / messar en kompis.
  3. Svårt att välja. Beror på. 

Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.

Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.