Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

"Lajv gör mig säkrare i chefsrollen"

Amanda Vinblad är chef. Men ibland också en sjavig vampyr, en manipulativ häxprefekt och stundom en skjutglad rövarkapten. Hobbyn tillåter henne vara i stort sett vem hon önskar vara.
Johanna Rovira Publicerad
Lajvande chefen Amanda Vinblad. Till vänster i skog med röd basker, till höger i fantasydräkt med pilbåge.
Lajvande chefer blir mer empatiska och effektiva ledare, vilket inte bara gynnar deras egen utveckling utan också skapar en positiv och produktiv arbetsmiljö för alla medarbetare. Hobbyn tillåter Amanda Vinblad att vara i stort sett vem hon vill vara. Foto: Privat.

 

Vad är lajv?

– Det är ett slags improviserat skådespeleri utan åskådare. I grund och botten handlar det om rollspel. Det finns lika många olika sätt att göra ett lajv på som det finns genrer. Samma lajv med exakt samma roller kan dessutom bli helt annorlunda när man spelar det nästa gång. Det kan ta alltifrån några timmar till flera dagar och antalet deltagare kan variera från en handfull till flera tusen.

Hur kom det sig att du började?

– Jag har alltid gillat fantasy, men som tjej blir du inte inbjuden till de nördiga sakerna. Under mina universitetsstudier i Luleå skrev jag till en lajvgrupp, som jag kom i kontakt med via mitt ex bror, och fick vara med på ett stort lajv. Jag kände mig väldigt malplacerad. När jag flyttade till Göteborg letade jag aktivt upp olika lajv och numera blir jag tillfrågad och inbjuden.

Vad får du ut av lajvandet?

– Det ger adrenalinpåslag, men man lär sig mycket också, framför allt psykologi. Man kan verkligen lära sig ledarskap och får testa att vara ledare på ett tryggt sätt. Du lär dig avläsa kroppsspråk, känna igen och bemöta härskartekniker och du lär dig ödmjukhet inför folks olikheter. Jag har också blivit en bättre talare, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll.

Vilken är din favoritgenre?

– Jag har egentligen ingen favorit utan kan vara med i olika sorters lajv oberoende av genre. Bland mina bästa lajv finns dem som avhandlar svåra ämnen. Jag tycker också det är kul med rena krigslajv där vi springer och ”boffrar” (använder mjuka vapen, reds. anm.) på varandra.

Är det en dyr hobby?

– Ja och nej. Vampyrlajv är billiga, medan andra är jättedyra. Ett av mina senaste ägde rum på ett slott i Polen och trots att jag hade sistaminutenbiljett med rabatt gick det totalt på runt 10 000 kronor. Dräkterna är en hobby för sig, de kan vara otroligt dyra, men det går också att låna kläder och utrustning av varandra.

Skulle du bjuda med kollegorna på lajv som teamworkaktivitet?

– Nej, det är så pass obekvämt för många att behöva släppa garden inför andra. Det kan också uppfattas som skämmigt av utomstående att vara vuxen och springa runt och leka. Men egentligen skulle det faktiskt kunna vara en jättebra teambuildingaktivitet att få gå i någon annans skor. 

GÖR: Produktchef på CPAC Systems AB, elektroniktillverkare i Volvogruppen.

ÅLDER: 34.

BOR: Stenkullen öster om Lerum.

RÅD TILL HUGADE LAJVARE: Gå med i Facebookgruppen ”Vi som lajvar”. Där kan du få tips om kommande lajv, få hjälp med kläder och utrustning och diskutera annat som är relevant för hobbyn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.