Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Berättade om rattfylla – förlorade jobbet som jurist

Juristen berättade för chefen om sin alkoholism och en rattfylla. Dagen efter blev hon uppsagd från advokatbyrån. Enligt Unionen har juristen inte misskött sina arbetsuppgifter och stämmer nu arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad
personer gestikulerar med händerna. Logga på Unionen
Advokatbyrån sa upp en medarbetare efter att hon berättat om sin alkoholism och en rattfylla. Unionen menar dock att brottet saknar koppling till anställningen och stämmer nu arbetsgivaren. Foto: Shuttrstock/Ola Rennstam

UPPDATERAD 13 FEBRUARI.
Kvinnan arbetade som jurist på en advokatbyrå på en mindre ort i Sydsverige – ett arbete som innebar högt tempo och långa arbetsdagar. Efter en skilsmässa föll hela hennes tillvaro samman och hon blev sjukskriven på grund av stress och depression.

Enligt juristen visade hennes arbetsgivare ingen förståelse för hennes situation. I stället fortsatte hennes chef att ställa höga krav på henne och skrev långa mejl med pikar och insinuationer, vilket ytterligare förvärrade juristens mående.

Åtalades för rattfylleri

Under sjukskrivningen utvecklade hon ett alkoholmissbruk som förvärrade depressionen. En kväll förra sommaren satte hon sig bakom ratten i sin bil – efter att ha druckit flera glas vin. Under bilfärden förlorade hon plötsligt kontrollen och kraschade in i ett träd. När polis kom till platsen fick hon lämna blodprov och hon kom senare att åtalas för grovt rattfylleri och hennes körkort drogs in.

Olyckan blev en vändpunkt. Juristen påbörjade en behandling mot sitt alkoholberoende och har varit nykter sedan dess.

Berättade för chefen – blev uppsagd

Inför ett möte med arbetsgivaren i höstas valde hon att berätta om olyckan, brottsmisstankarna och sitt alkoholberoende. Chefen visade empati under telefonsamtalet men på mötet dagen efter var tongångarna helt annorlunda. Arbetsgivaren meddelade att de sa upp henne på grund av personliga skäl. Bland annat påstod chefen att körkort var en förutsättning för anställningen.

Unionen: "Saknar koppling till jobbet"

Unionen är av en annan mening. Förbundet anser att det saknas skäl för att säga upp juristen och har nu stämt advokatbyrån och kräver skadestånd på 135 000 kronor. I stämningsansökan påpekar Unionen att kvinnan inte har misskött sina arbetsuppgifter eller misskött sig på annat sätt. Man påpekar vidare att det saknas krav på körkort i kvinnans anställningsavtal och att det finns fler jurister som saknar körkort på företaget.

Brottet, som arbetsgivaren lagt som grund för uppsägningen, skedde utanför tjänsten och saknar helt koppling till anställningen. Därmed, menar Unionen, utgör rattfylleriet inte något brott mot anställningsavtalet. I stället har brottet en direkt koppling till medlemmens sjukdomstillstånd i form av alkoholmissbruk och depression.

Vägrade diskutera rehabilitering 

Den som är sjuk har ett starkare anställningsskydd i lagen. Det innebär att en uppsägning inte får ske förrän en arbetsgivare tagit sitt fulla rehabiliteringsansvar, det vill säga gjort anpassningar så att en medarbetare kan återfå sin arbetsförmåga. Enligt Unionen har advokatbyrån inte ens velat diskutera någon rehabilitering för juristen, tvärtom valde man att omedelbart säga upp henne efter att hon berättat om sin alkoholsjukdom. Företaget har heller inte gjort något försök till omplacering.

Advokatbyrån: Bristande förtroende orsaken

Advokatbyrån svarar i en skriftlig kommentar till Kollega att huvudorsaken till avskedandet är bristande förtroende från arbetsgivarens sida och från de som anlitar byrån, som exempelvis domstolar och allmänhet. Det bristande förtroendet är relaterat till ”det brott den anställde begått och ett omdömeslöst agerande i samband med den brottsliga gärningen.”, skriver man.

Arbetsgivaren tillbakavisar Unionens påståenden om att beroendeproblematik, tillgång till körkort och bristande rehabilitering skulle ligga till grund för uppsägningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna så att vi får en praxis. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD