Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Företaget där du måste vara snäll för att få jobb

På it-konsultbolaget Visionite krävs en särskild sak av de anställda: snällhet. Vd Mattias Matsson berättar hur han vet vem som är schysst.
Noa Söderberg Publicerad
Visionite i Umeå har utsetts till Årets bästa arbetsplats av Great Place to Work. Vd Mattias Matsson ser snällhet som nyckeln till framgång.
Visionite i Umeå har utsetts till Årets bästa arbetsplats av Great Place to Work. Vd Mattias Matsson ser snällhet som nyckeln till framgång. Genom att rekrytera människor med goda intentioner skapar företaget en positiv och hållbar arbetsmiljö. Foto: Lovisa From/Colourbox.

It-konsultbolaget Visionite har vunnit utmärkelsen Årets bästa arbetsplats, som delas ut av hr-företaget Great place to work. Bakom utmärkelsen ligger vd Mattias Matssons särskilda ledarskapsfilosofi: han vill bara rekrytera snälla personer.

Mattias Matsson, Visionite.
Mattias Matsson. Foto: Lovisa From.

– När jag gick i skolan fick alla människor något epitet – ”sportig”, ”snabb”, ”duktig på matte”. Den som var sist kvar fick ”snäll”. Det är en egenskap som alltid har värderats lågt, och i min värld är det absurt. När man ser sig om bland vänner och arbetskollegor så märker man att det absolut viktigaste är att omge sig med människor som är snälla, säger han när Kollega ringer upp.

Hur vet man att någon är snäll?

– Vår definition handlar om personens intention. Alla ens handlingar kan omöjligen uppfattas som snälla, men intentionen bakom dem ska kunna förklaras och motiveras som snäll. Sedan är det ibland upp till mottagaren att välja hur man reagerar. Det är den andra delen av vår definition: att man ska snälltolka människor när man inte håller med dem.

Hur hittar man snälla människor i en rekryteringsprocess?

– Det är jättesvårt att avgöra genom intervjuer. Därför är det viktigaste för oss att ta referenser. Det ska inte vara två personer som har valts ut för att gå i god för någon, utan gärna människor som inte valts ut. Till exempel någon som du har jobbat med en längre tid och sedan gått skilda vägar från, av någon anledning.

– Det andra ledet handlar om dialog med den som rekryteras. Vi har ofta rekryteringsprocesser som pågår i 6, 12 eller 18 månader.

Många företag i just it-branschen, särskilt i USA, lyfter upp det motsatta: att man söker människor som är tuffa, som ska jobba hårt och slå sig fram. Kan inte det behövas?

– Att vara snäll är inte att vara mjuk eller rädd för att fatta beslut. Att vara snäll handlar om att alltid se saker från tre perspektiv: mitt, motpartens och bolagets. Ibland är det att vara snäll att förklara för en person som faktiskt inte fungerar på en arbetsplats att den kommer må bättre av att jobba någon annanstans. 

Fakta: Mattias Matsson

Vd på it-konsultbolaget Visionite. 36 år gammal, bosatt i Umeå. Grundade konsultbolaget Professionals Nord 2015 och One Group 2019, som bytte namn till Visionite i år. Har en bakgrund som professionell innebandyspelare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.