Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen begär fler företag i konkurs

Det märks att det är dåliga tider. Förra året begärde Unionen 72 företag i konkurs – året innan var siffran 42. Syftet är att se till att medlemmarna får ut sina löner.
David Österberg Publicerad
En pil som pekar uppåt, till vänster. Till höger en bild på Polardörrens fasad.
Trenden med ökande konkurser som började hösten 2022 fortsätter. I januari gick 1 110 företag i konkurs - en ökning med 57 procent jämfört med januari 2023. Det är det högsta antalet konkurser i januari månad sedan 1997. Foto: Colourbox/Joel Gustafsson/Piteå-Tidningen.

Den 25 januari kom det aldrig någon lön till de anställda på Polardörren i Piteå. Företaget ingår i Forshedagruppen som gick i konkurs månaden innan, skriver tidningen Dagens Arbete. 

Polardörren omfattades inte av konkursen men eftersom hela styrelsen avgått fanns inte längre någon firmatecknare och därmed uteblev lönerna.

Inte heller i februari blev det någon lön för de tio anställda.

– Folk börjar känna lite desperation nu. Vissa bär ju eget hushåll med barn och då blir det ett stort tapp i ekonomin, säger Frida Westin, klubbordförande för GS-facket, till Dagens Arbete.

Tillsammans med sina fackförbund, Unionen och GS, begärde därför de anställda Polardörren i konkurs. 

Syftet med att begära ett företag i konkurs är att se till att de anställda får pengar via den statliga lönegarantin. När företaget är i konkurs eller under rekonstruktion kan lönegarantin ersätta löner upp till tre månader bakåt, räknat från när konkursansökan lämnades in.

Statlig lönegaranti vid konkurs

De flesta ansökningar om konkurs som Unionen lämnar in godkänns, enligt Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

– Jag har inga exakta siffror på det, men min gissning är att mellan 70 och 90 procent av de konkursansökningar vi lämnar in godkänns. 

– Ibland finns redan en ansökan om konkurs från exempelvis Skatteverket, andra fordringsägare eller andra fackförbund. Om annans ansökan om konkurs godkänns prövas inte vår ansökan. Ibland händer det också att arbetsgivaren faktiskt betalar lönefordringarna och då återkallar vi vår ansökan säger han.

Att den statliga lönegarantin bara täcker löner upp till tre månader bakåt gör att det kan vara bråttom med konkursansökan. När en arbetsgivare begär sig själv i konkurs kan tingsrätten oftast besluta om konkurs samma dag. Om någon begär någon annan i konkurs kallar tingsrätten till förhandling inom två veckor.

– Ett aktiebolag ska försättas i konkurs om det inte kan betala sina skulder. Att arbetsgivare ändå inte gör det kan bero på att de räknar med eller hoppas på att kunna lösa finansieringen och rädda företaget genom exempelvis ett lån eller nyemission. Det förekommer också att små arbetsgivare saknar kunskap om vilka skyldigheter de har. Andra är oseriösa och struntar helt enkelt i sina skyldigheter, säger Filip Vujcic.

Kraftig ökning av konkurser

Forshedagruppen och Polardörren är inte ensamma om att ha det tufft. I januari gick 1 110 företag i konkurs. Det är en ökning med 57 procent jämfört med januari förra året. 

Även Unionen märker av de dåliga tiderna.

– 2020 begärde vi 72 företag i konkurs. Då var det covid och kris vilket ökade antalet konkursansökningar. Året efter var det 49 konkursansökningar och 2022 42. Förra året begärde vi 70 företag i konkurs. Då var inflationen och räntorna höga.

– Ytterligare en förklaring är att vi fick ny lagstiftning förra året som gör det svårare att få en rekonstruktion beviljad. Syftet är att hindra oseriösa företagare från att inleda en rekonstruktionsprocess.

Rätt att lämna om lönen uteblir

När en konkurs är beviljad är det konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin och länsstyrelsen som betalar ut pengar. Exakt hur lång tid det tar varierar, men det dröjer minst en månad.

En anställd har rätt att lämna jobbet direkt om lönen inte betalas ut, om det står klart att den uteblivna lönen inte beror på någon form av misstag.

Kollega var i kontakt med några av de anställda på Polardörren i början av mars. De vill inte vara med på någon intervju, men sa då att situationen var oförändrad.

SÅ GÖR DU OM DU INTE FÅR UT DIN LÖN

Kontakta din arbetsgivare och fråga varför lönen uteblivit. 

Om det inte handlar om administrativt strul kontaktar du Unionen för att få hjälp att driva in lönen.  

Unionen skickar då ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. 

Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. 

Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen