Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Slaget mot biståndet: "Många röster tystnar nu"

Regeringens kursändring i biståndspolitiken slår brutalt mot mindre hjälporganisationer, som tvingas säga upp personal och lägga ner internationella projekt.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad
till vänster Maria Nyberg, till höger barn som går med käpp
Maria Nyberg på Union to Union ser en oroande trend kring synen på biståndspolitik i Europa. En mindre organisation som är beroende av statens anslag är MyRight, som arbetar globalt för personer med funktionsnedsättning. Foto: Maja Brand/Union to Union/MyRight

Uppsägningar, besvikelse och oro. Regeringens nya biståndspolitik har slagit hårt mot landets mindre biståndsorganisationer. Många av dem är helt beroende av anslagen från staten och har fått varsla personal och lägga ner projekt, visar Kollegas granskning.

Ett exempel är MyRight, som arbetar globalt för personer med funktionsnedsättning. Tidigare har organisationen fått en miljon om året i stöd till sitt informationsarbete. I år blev det noll.

Mia Munkhammar
Mia Munkhammar MyRight

– Det är brutalt och jättesorgligt, säger Mia Munkhammar, kommunikationsansvarig och engagerad i Unionenklubben på MyRight.

– I förlängningen är det personer med funktionsnedsättning som lever i fattigdom som drabbas. När vår verksamhet inom infokom (se faktaruta) försvinner finns inte längre någon röst för den här gruppen eller någon som ligger på i frågan.

Bakgrunden är att regeringen, som en del av Tidö-avtalet, beslutade att öka stödet till Ukraina och samtidigt minska anslagen till FN, forskning och det så kallade infokom-bidraget.

Bantat anslag

Under 2022 delade Sida ut 101 miljoner kronor i infokom-anslag, i år har det bantats till 20 miljoner, pengar som i huvudsak ska användas till att avsluta pågående projekt.

Anna Stenvinkel
Anna Stenvinkel

Kollega har varit i kontakt med ett 30-tal organisationer som alla oroas av regeringens nya inriktning på biståndspolitiken. Forum Civ är den organisation som fått störst infokom-stöd. 2022 tilldelades man sammanlagt 28 miljoner kronor, pengar som till största delen fördelades ut till 40 svenska civilsamhällesorganisationer. Den nya regeringens omprioritering av biståndspengarna har enligt Forum Civ lett till att ett 30-tal tjänster försvunnit inom de organisationer som man stöttar.

– Det har slagit väldigt hårt. Vi kan inte längre utföra den verksamhet vi tidigare hade. Det är frustrerande, för det rör sig om väldigt lite pengar i förhållande till den ”hävstångseffekt” som de skapar, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare på Forum Civ.

Vi riskerar att förlora värdefull kompetens som byggts upp under många år

Regeringens ställningstagande har påverkat medarbetarna negativt på många organisationer. Bland annat på Myright.

– Det är jättemycket oro och stress i personalgruppen. Lyckas vi inte hitta nya medel kommer personer behöva sägas upp och vi riskerar att förlora värdefull kompetens som byggts upp under många år. Vi är en liten organisation utan någon buffert, vi har inga stora insamlingskampanjer och medverkar inte i några galor. Men hoppet lever och vi har ett enormt engagemang, säger Mia Munkhammar.

Även bland Forum Civ:s personal är oron påtaglig:

– Det finns en enorm uppgivenhet kring att regeringen inte ser värdet av ens jobb, sammanfattar Anna Stenvinkel.

"Synen på bistånd kommer att förändras"

Bland de organisationer som drabbats hårdast av personalneddragningar efter att stödet har fasats ut är fackens gemensamma biståndsorganisation Union to Union. Här har fem tjänster försvunnit på grund av beslutet och de pengar som organisationen vidareförmedlade för att informera om globalt fackligt arbete har stoppats.

Maria Nyberg
Maria Nyberg

– Det är så många röster som tystnar samtidigt nu. Och färre pennor kommer att skriva om biståndspolitik och granska den. De som har kunskap att förklara vad bistånd handlar om får inte möjlighet att göra det längre. Tyvärr är det en trend vi ser i hela Europa, säger Maria Nyberg, Union to Unions generalsekreterare.

När infokombidraget kom till var det under parollen att stärka engagemanget för en hållbar global utveckling. Sverige ska ha ett starkt bistånd kopplat till solidaritetstanken, men också för att stärka utrikespolitiken genom att minska fattigdom, korruption och öka demokratin.

– Jag är rädd att människors syn på bistånd kommer att förändras. Att det handlar om något gulligt och fint som vi gör i stället för att handla om globala förändringar som gynnar oss alla, säger Maria Nyberg.

Biståndsminister Johan Forssell (M) har motiverat hårdbantningen av infokom-stödet med att Sverige ska satsa mer på Ukraina. Hans kommentar ”fler matpaket och färre konferenser” har väckt mycket ilska och frustration.

En av dem som tycker att regeringen har ”en mossig syn” på bistånd är Joakim Wohlfeil, Unionens klubbordförande på biståndsorganisationen Diakonia, som arbetar i ett 30-tal länder.

Gamla biståndsstrategier

Att informationsstödet fasas ut har betytt fler saker för organisationen. Dels praktiska besvär med att ställa om, dels en oro över att regeringen återgår till gamla biståndsstrategier.

Joakim Wohlfeil
Joakim Wohlfeil Foto: Anders Warne

– Matpaket använder man vid katastrofer, det lindrar en konsekvens. Information däremot leder till kunskap och kan förändra ett samhälle i grunden: minska korruption och öka demokrati – och i slutändan minska behovet av bistånd. Därför är det sorgligt att man tar bort möjligheten att utbilda för det viktiga förändringsarbetet, säger han.

Han får medhåll av Anna Stenvinkel.

– Det är extremt raljerande. Det är enklare att visa att man skickat x antal matpaket och tält till ett katastrofområde, men det tankesättet är som att sjukhus enbart skulle ha intensivvårdsbehandling och sluta göra alla andra insatser. Man måste jobba långsiktigt också. Det är oerhört kortsiktigt och visar på en oerhörd kunskapsbrist, säger hon.

Det är en total katastrof

Genom att förändra vissa tjänster har Myright hittills inte behövt säga upp någon personal. Men att omorganisera och jaga nya finansiärer har tagit tid från kärnverksamheten.

– Man ska vara rädd om skattepengar och de ska förvaltas på rätt sätt, men vi som jobbar med det här vet att de går till rätt saker. Vi önskar att vi kunde fått till en bättre dialog med dem som fattar de här besluten. De har fattats på helt felaktiga grunder, säger Mia Munkhammar.

Hon menar att regeringens linje är kortsiktig och kontraproduktiv.

– Det är en total katastrof. Regeringen har sagt att de ska prioritera särskilt utsatta grupper i biståndet, som personer med funktionsnedsättning – det här går precis tvärtemot.

Konsekvenserna har blivit ännu större för FUF, Föreningen för utvecklingsfrågor, som i våras tvingades säga upp 75 procent av personalen – sex av nio tjänster.

Anna Sjöberg Tibblin
Anna Sjöberg Tibblin Foto: Anders Warne

– Vi hade inget annat val för att inte riskera gå i konkurs. Det är en följd av regeringens plötsliga neddragning av infokom, men också av andra anslag som var viktiga för oss. Vi blev dubbelt drabbade, säger kanslichef Anna Sjöberg Tibblin.

FUF har kunnat återanställa ett par personer igen och situationen ser inte lika kritisk ut som i början av året. Enligt Anna Sjöberg Tibblin är det fortfarande oklart om man kommer att klara 2024.

– Vill man ha ett levande civilsamhälle blir det svårt om man samtidigt skjuter det i foten. Vi har försökt förklara för regeringen hur det slår mot vår verksamhet, de har inte gjorts någon konsekvensanalys av det här beslutet, säger hon.

Mindre möjlighet att sprida kunskap

Organisationen Kvinna till Kvinna, som arbetar för kvinnors rättigheter i världen, har sett hur intresset för deras frågor ökat från år till år. Men i och med det minskade anslaget har de nu mindre möjlighet att sprida kunskap.

– Vårt uppdrag är att lyfta kvinnors röster. Men när man stryper anslagen så innebär det i slutändan att man tystar de mest utsatta kvinnornas röster. Det får konsekvenser både för demokratin och möjlighet att upplysa människor, säger Anna Åberg, som ansvar för organisationens svenska och globala kommunikation och insamling.

När Forum Civ och ett antal andra aktörer hade möte med Johan Forssell försökte man förklara vilka stora konsekvenser de indragna infokom-bidragen kommer att få. Men något gehör har man inte fått. Även om många organisationer löst situationen för 2023 är Anna Stenvinkel är oroad inför nästkommande år.

– Vi kavlar upp ärmarna och försöker hitta lösningar, men med den här regeringen är framtiden för de här frågorna dyster. Det pågår ett stort arbete med olika strategier som ska uppdateras så får se vad som händer, säger hon.

Varför är infokom en viktig pusselbit i biståndsarbetet?

– För det första för solidaritetskänslan och biståndsviljan hos befolkningen – det hjälper till att förstå världen och ökar viljan till att bidra till en bättre värld för alla. För det andra är det viktig för påverkansarbetet som bedrivs från Sverige, till exempel att som Östgruppen påvisa problematiken med Belarus-regimen och ha en granskande funktion av de pengar som svenska staten bidragit med i bistånd.

Kollega har utan framgång sökt biståndsminister Johan Forsell för en kommentar.

Infokom-strategi avvecklas

Regeringens anslag till information och kommunikation, infokom, minskade från 155 miljoner kronor år 2022 till 20 miljoner i år.

Konsekvensen blir att Sida fasar ut stödet som gått till svenska organisationer som sprider kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, i syfte att främja en öppen debatt och stärka engagemanget för en rättvis och hållbar global utveckling.

Biståndspengar

Enprocentsmålet. Sverige har länge haft ett fastslaget mål om att minst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd till andra länder. Efter valet 2022 slopade Tidö-partierna enprocentsmålet och införde i stället en treårig budgetram på 56 miljarder kronor per år för perioden 2023 till och med 2025. Det är samma nivå som under 2022. 47,2 miljarder kronor går till Sveriges internationella bistånd.

Ny inriktning. Regeringens nya riktning för biståndspolitiken innebär ett utökat stöd till Ukraina, men neddragningar i stödet till FN-organ och forskning. Regeringen vill också att biståndet generellt ska inriktas på att främja handel, entreprenörskap och näringsliv.

Källa: Regeringen, Sida.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Avtalsboom inom tech

300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 300 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm
Björn Larm

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.