Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Fler polisanmäls för fusk med a-kassan

Förra året polisanmälde Unionens a-kassa 311 personer för bidragsbrott. De senaste åren har antalet anmälningar ökat kraftigt.
– Vi har en starkare kontroll nu jämfört med tidigare, säger Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.
David Österberg Publicerad 19 april 2023, kl 09:03
Uniformerad polis vid ett skrivbord med dator. Läser en lagbok.
Förra året polisanmälde Unionens a-kassa 311 personer för bidragsbrott. De senaste åren har antalet anmälningar ökat kraftigt. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Varje år betalar Unionens a-kassa ut flera miljarder kronor i a-kassa. De allra flesta som får ersättning har rätt till den, men a-kassan gör också felaktiga utbetalningar. De beror ofta på misstag, okunskap eller på att det är svårt för arbetslösa att redovisa korrekt. Om a-kassan anser att en person fått pengar felaktigt kräver a-kassan att pengarna betalas tillbaka.

Enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, var de upptäckta felaktigt utbetalda ersättningarna från Sveriges a-kassor 208 miljoner kronor mellan januari och november förra året. Unionens a-kassa stod för 33 miljoner kronor av dem.

A-kassan polisanmäler brott

Det händer också att personer fuskar medvetet. Det handlar till exempel om personer som påstår att de är arbetslösa trots att de jobbar, är föräldralediga eller studerar. I sådana fall gör a-kassan en polisanmälan för bidragsbrott. De senaste åren har antalet polisanmälningar ökat kraftigt (se faktaruta).

– Vi har en starkare kontroll nu jämfört med tidigare och får fler underrättelser från andra myndigheter, exempelvis Skatteverket. Vi har också blivit säkrare och mer träffsäkra i våra bedömningar, vilket bland annat visar sig när ärendena går till domstol, säger Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.

Vad beror de felaktiga utbetalningarna på?

– En anledning är att arbetslöshetsförsäkringen är så komplicerad att det är svårt att lämna rätt uppgifter. På så sätt kan man säga att försäkringen föder fusk. Nu finns ett förslag till ett nytt regelverk baserat på inkomst i stället för arbetad tid och det kommer underlätta mycket. Vi kan också se att människor upplever att de måste rapportera fel för att få ekonomin att gå ihop. När man får ett jobb finns ofta ett glapp innan man får sin första lön och det förekommer att folk fuskar med tidrapporteringen för att kunna betala hyran.

"Svårt att fuska"

2016 gjorde Unionens a-kassa 84 polisanmälningar. Förra året polisanmäldes 311 personer. Det är visserligen en minskning jämfört med 2021, men då var också antalet ersättningstagare betydligt fler (60 000 mot förra årets 40 000).

Antalet polisanmälningar i förhållande till antalet ersättningstagare är dock få.

– Vår kontroll är så pass bra att det är svårt att fuska till sig ersättning, säger Harald Petersson.

Antalet polisanmälningar om bidragsbrott

2016: 84

2017: 145

2018: 150

2019: 207

2020: 243     

2021: 321     

2022: 311

A-kassa

Utför samhällstjänst – hamnade i limbo hos a-kassan

Mikael Joelsson utför eftersök på vilt på lediga timmar. Efter en uppsägning var han utan pengar i tre månader innan Unionens a-kassa godkände hans bisyssla.
Lina Björk Publicerad 17 maj 2024, kl 06:01
Mikael Joelsson till vänster. Till höger varningsflagga för vilt.
Det är polisen som ger uppdraget om eftersök på vilt. Men de ger inte ut något arbetsgivarintyg, vilket blev ett bekymmer när Mikael Joelsson skulle söka a-kassa. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hur många trafikolyckor inträffar varje år och hur många kommer du att åka ut på? En omöjlig ekvation att svara på för Mikael Joelsson som sysslat med eftersök på vilt i många år. 

– Enkelt uttryck har jag jour 365 dagar om året och 24 timmar om dygnet. Men hur många olyckor jag kommer att åka ut på går inte att svara på, säger han. 

I början av året blev Mikael Joelsson uppsagd från sitt jobb på grund av arbetsbrist. Samma vecka sökte han ersättning från Unionens a-kassa, men när han skulle fylla i blanketterna tog det stopp – av fler orsaker. För det första ville kassan att han skulle fylla i sina bisysslor och hur många timmar han ägnar sig åt dem. För det andra ville de ha ett arbetsgivarintyg från hans arbetsgivare där bisysslorna utfördes. 

 

På uppdrag av polisen

Att utföra eftersök på vilt som blivit påkörda i trafiken är en samhällstjänst på uppdrag av Polisen, som ger tillstånd. Men personen som utför eftersöket är inte anställd av polisen utan arvoderas utifrån varje uppdrag och polisen kan därför inte utföra något arbetsgivarintyg. 

Utan intyg och uppskattade timmar blev det tvärnit för Mikael Joelsson. 

– Den dokumentation a-kassan vill att jag ska fylla i stämmer inte överens med min verklighet. Om jag uppskattar arbetade timmar mellan tummen och pekfingret ska jag sedan längst ned i dokumentet bekräfta att alla uppgifter jag lämnat är sanningsenliga. Det kan jag inte. Det skulle vara falskt intygande, säger han. 

Mikael Joelsson väntade på ersättning från Unionens a-kassa i sammanlagt tre månader. När han kontaktade kassan fick han besked att hans ärende var under granskning, eftersom det var så speciellt.  

– Jag hamnade i limbo. Jag försöker verkligen att göra rätt men blir straffad av det på grund av ett systemfel. Den extrauppgift jag tagit på mig i form av eftersöket har känts behjärtansvärt, men nu vet jag inte om jag kommer fortsätta, säger han. 

 

Eftersök ingen bisyssla

Det är möjligt att ha ett extraarbete som inte påverkar din ersättning från a-kassan. Men då finns en del saker att ta hänsyn till. Exempelvis får inkomsterna inte överstiga 3 060 kronor per vecka, det ska vara skilt från ditt huvudsakliga arbete och får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsarbete. I Mikael Joelssons fall bedömde man till slut att eftersöket på vilt inte utgjorde något hinder för honom att söka nytt jobb. 

Anna-Lena Leksell, som är försäkringsansvarig för Unionens a-kassa förklarar att kassan till slut kom fram till att eftersök av vilt inte är att betrakta som förvärvsarbete över huvud taget och att det därför inte ens är att bedöma som en bisyssla. 

Vi har alltså inte godkänt uppdraget som bisyssla utan den sökande har själv att bedöma om uppdraget hindrar från att ta ett arbete.

Extraarbete- vad gäller? 

Anställning utöver ditt huvudsakliga jobb: 

  • Du ska ha haft extraarbetet i minst 12 månader vid sidan om ditt heltidsarbete
  • Inkomsten från extraarbetet får inte överstiga 3060 per vecka.
  • Det får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsjobb.
  • Måste gå att hålla isär från ditt huvudsakliga arbete. 

Volontärarbete

  • Om du jobbar ideellt eller som volontär ska det inte påverka din rätt till ersättning från a-kassan. Undantaget är om du lägger så mycket tid på ditt ideella uppdrag att det hindrar dig från att söka nya jobb. 

Eget företag

Om du har ett eget företag vid sidan om en heltidsanställning kan det bli godkänt som extraarbete om: 

  • Du ska ha haft företaget i minst 12 månader smatidigt som du jobbat heltid
  • Företaget ska inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsjobb
  • Om du tjänar mer än 3060 kronor per vecka dras det överskjutande beloppet av från din ersättning. 

Deltidsjobb och företag
Om du har kombinerat deltidsarbete med ett eget företag måste dessa krav vara uppfyllda: 

  • Du ska ha varit anställd minst 17 timmar per vecka
  • Du ska ha jobbat högst tio timmar i veckan i företaget.
  •  Du ska ha haft din deltidsanställning minst paralellt emd företaget i minst sex månader
  • Veckoinkomsten från företaget får inte överstiga 3600 kronor

    Källa: Unionens a-kassa