Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Trygga pappor är mest föräldralediga

Pappor med högstatusjobb tar ut mer pappaledighet än andra. Orsak: de känner sig tryggare på jobbet.
Anita Täpp Publicerad
Vinterlandskap. En pappa gungar sitt barn.
Pappor med högstatusjobb känner sig trygga på jobbet och riskerar inte att bli bestraffade för sin pappaledighet, visar en undersökning från Stockholms universitet. Foto: Christine Olsson/TT.

Ännu delar få föräldrar lika på föräldraledigheten.

Enligt Försäkringskassans senaste statistik, från 2020, gäller det bara en knapp femtedel av föräldraparen - där båda tagit ut mellan 40 och 60 procent av föräldraledigheten. Och fortfarande är vanligtvis mammorna mest föräldralediga.

Vad som avgör hur mycket pappaledighet som tas ut är ännu inte helt klarlagt.
Men enligt tidningen Forte Magasin har forskning visat att pappor med högkvalificerade och högavlönade yrken tar ut mer än dubbelt så mycket föräldraledighet än vad pappor med lågkvalificerade yrken gör.

Riskerar inte bli bestraffade

Och i ett nu aktuellt forskningsprojekt vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet har forskaren Helen Eriksson kommit fram till att det bland annat beror på att pappor med högstatusjobb känner sig trygga på jobbet och inte riskerar att bli bestraffade för sin pappaledighet.

I ett annat aktuellt forskningsprojekt, vid Göteborgs universitet, har forskarna funnit att arbetsplatserna av många anledningar kan avgöra hur mycket pappaledighet som tas ut.

 – Det finns de som gör det bra, som har en organisationsstruktur och en kultur på arbetsplatsen som gör det enkelt att ta ut pappaledighet, men det finns också de som gör det väldigt svårt för papporna, säger Philip Hwang, professor i psykologi som deltar i forskningsprojektet, till Forte Magasin och tillägger:

 – Chefer brukar ofta känna till de anställdas rättighet till pappaledighet och att det inte går att ”göra något åt”, men mellanchefer och andra kollegor på arbetsplatsen kan ibland tycka att det som har med papparollen att göra är någonting som hör till fritiden.

Även könsnormer är viktiga

Philip Hwang påpekar att det enligt forskningen finns fler faktorer inom organisationens struktur som kan underlätta för anställda att ta ut sin pappaledighet. Däribland ekonomiska incitament, som att en extra ersättning till föräldralediga erbjuds, lägre krav och att det finns en större buffert av medarbetare som kan rycka in när man tar ledigt. 

Även könsnormer och förväntningar på den anställda är viktigt, framhåller han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.