Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: CSN behöver mer resurser

De långa väntetiderna är ett problem. Nu kräver Unionen att CSN får mer resurser. Och lägger en del av skulden på sig själv.
David Österberg Publicerad
Hand som öppnar kuvert från Centrala Studiestödsmyndigheten, CSN.
CSN har tagit emot 25 000 ansökningar om det nya omställningsstudiestödet men bara fattat beslut om 4 000 – trots att terminen redan har börjat. Foto: Jessica Gow/TT.

Förra veckan berättade Kollega om långa väntetider för personer som sökt det nya omställningsstudiestödet. Då hade CSN tagit emot 25 000 ansökningar men bara fattat beslut om 4 000 – trots att terminen redan har börjat.

Studiestödet var en viktig del för fackförbunden när de slöt las-överenskommelsen med arbetsgivarna. Att handläggningstiden är så lång är ett problem, tycker Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

– Vi är inte nöjda med tempot, handläggningen går för långsamt. Det har vi framfört både till CSN och till Regeringskansliet. Från regeringens sida måste man se till att CSN har tillräckligt med resurser, säger han.

"Svårt att göra prognoser"

Samtidigt tycker Unionen att det finns rimliga förklaringar till att väntan är lång.

– Det är svårt att göra prognoser och det är alltid en utmaning att få nya system att fungera. Ett problem är att många har skickat sina ansökningar direkt till CSN utan att först ha fått ett yttrande från sin omställningsorganisation. Med tiden kommer fler att vända sig till sina omställningsorganisationer först och då kommer handläggningstiden att gå fortare och andelen avslag minska.

Majoriteten av tjänstemännen tillhör omställningsorganisationen TRR. Organisationen hjälper uppsagda tjänstemän att hitta en ny sysselsättning. Men i och med överenskommelsen ingår också att hjälpa den som har ett jobb men vill plugga. TRR kan avgöra om en person uppfyller grundvillkoren (se faktaruta) och om den sökta utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

– Det är viktigt att först vända sig till sin omställningsorganisation. Det är parternas – främst fackförbundens – ansvar att informera om det. Där kan man kanske vara efterklok och säga att vi borde ha satsat mer på information. Även CSN kunde kanske varit tydligare med det. Svårigheten är att en miljon tjänstemän tillhör TRR, men det är bara mellan 15 000 och 17 000 tjänstemän om året som får hjälp från TRR. Intresset för studier är stort, men kunskapen om hur man söker stödet är inte lika stort, säger Martin Wästfelt.

Vem kan få omställningsstudiestöd?

Det finns flera villkor för att du ska ha rätt till omställningsstudiestöd. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontor och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar hyllplatsen för 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.