Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: CSN behöver mer resurser

De långa väntetiderna är ett problem. Nu kräver Unionen att CSN får mer resurser. Och lägger en del av skulden på sig själv.
David Österberg Publicerad
Hand som öppnar kuvert från Centrala Studiestödsmyndigheten, CSN.
CSN har tagit emot 25 000 ansökningar om det nya omställningsstudiestödet men bara fattat beslut om 4 000 – trots att terminen redan har börjat. Foto: Jessica Gow/TT.

Förra veckan berättade Kollega om långa väntetider för personer som sökt det nya omställningsstudiestödet. Då hade CSN tagit emot 25 000 ansökningar men bara fattat beslut om 4 000 – trots att terminen redan har börjat.

Studiestödet var en viktig del för fackförbunden när de slöt las-överenskommelsen med arbetsgivarna. Att handläggningstiden är så lång är ett problem, tycker Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

– Vi är inte nöjda med tempot, handläggningen går för långsamt. Det har vi framfört både till CSN och till Regeringskansliet. Från regeringens sida måste man se till att CSN har tillräckligt med resurser, säger han.

"Svårt att göra prognoser"

Samtidigt tycker Unionen att det finns rimliga förklaringar till att väntan är lång.

– Det är svårt att göra prognoser och det är alltid en utmaning att få nya system att fungera. Ett problem är att många har skickat sina ansökningar direkt till CSN utan att först ha fått ett yttrande från sin omställningsorganisation. Med tiden kommer fler att vända sig till sina omställningsorganisationer först och då kommer handläggningstiden att gå fortare och andelen avslag minska.

Majoriteten av tjänstemännen tillhör omställningsorganisationen TRR. Organisationen hjälper uppsagda tjänstemän att hitta en ny sysselsättning. Men i och med överenskommelsen ingår också att hjälpa den som har ett jobb men vill plugga. TRR kan avgöra om en person uppfyller grundvillkoren (se faktaruta) och om den sökta utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

– Det är viktigt att först vända sig till sin omställningsorganisation. Det är parternas – främst fackförbundens – ansvar att informera om det. Där kan man kanske vara efterklok och säga att vi borde ha satsat mer på information. Även CSN kunde kanske varit tydligare med det. Svårigheten är att en miljon tjänstemän tillhör TRR, men det är bara mellan 15 000 och 17 000 tjänstemän om året som får hjälp från TRR. Intresset för studier är stort, men kunskapen om hur man söker stödet är inte lika stort, säger Martin Wästfelt.

Vem kan få omställningsstudiestöd?

Det finns flera villkor för att du ska ha rätt till omställningsstudiestöd. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.