Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
På måndagen presenterade facken inom industrin. Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, sitt förslag till avtalspolitisk plattform för 2023.
Avtalskraven bygger på ettårigt avtal och landade på 4,4 procent, ett krav som är det högsta under Industriavtalets snart 26 åriga historia.
– Sammantaget finns goda själ växla upp löneökningstakten, förklarade Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer och pekade på den fortsatt positiva utvecklingen av konkurrenskraften, den goda lönsamheten i svenska företag och den höga sysselsättningen.
Nivån på arbetskraftskostnaden är också en parameter och Sverige ligger precis under genomsnittet i Europa. Den höga inflationen har inneburit sänkt reallön för 2022, men Facken inom industrin vill inte kräva lönekompensation för inflationen.
– Prognoser visar att inflationen kommer falla tillbaka under 2023. Vi tycker parterna bör använda inflationsmålet som ankare – med andra ord ska vi inte jaga dagens höga inflation. Skulle vi försöka kompensera för sänkta reallöner skulle det innebära ännu mer inflation och räntehöjningar och det gagnar inte våra medlemmar. Det skulle sluta med urholkade löner och risk ökad arbetslöshet, sade Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall.
Facken inom industrin ställer också krav på ytterligare avsättningar till flexpension och en satsning på att få upp de lägsta lönerna. Fackens krav skulle innebära en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.
– Det var länge sedan vi hade en sådan gemensam satsning. Som det ser ut nu viktigt att värna dem med de lägsta lönerna, sade Marie Nilsson.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
