Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken inom industrin kräver 4,4 procent

4,4 procent. Det är facken inom industrins gemensamma lönekrav inför nästa års avtalsrörelse. Lönekravet är det högsta som någonsin ställts under Industriavtalets historia.
Johanna Rovira Publicerad
 Eva Guovelin, förbundsordförande Livs, Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS under en pressträff där facken inom industrin presenterar gemensamt lönekrav inför 2023 års avtalsrörelse.
I dag presenterade facken inom industrin sitt löneanspråk: 4,4 procent i löneökningar. Förhandlingarna i avtalsrörelsen förväntas dra igång efter årsskiftet. Foto: Claudio Bresciani/TT

På måndagen presenterade facken inom industrin. Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, sitt förslag till avtalspolitisk plattform för 2023.

Avtalskraven bygger på ettårigt avtal och landade på 4,4 procent, ett krav som är det högsta under Industriavtalets snart 26 åriga historia. 

– Sammantaget finns goda själ växla upp löneökningstakten, förklarade Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer och pekade på den fortsatt positiva utvecklingen av konkurrenskraften, den goda lönsamheten i svenska företag och den höga sysselsättningen.

Nivån på arbetskraftskostnaden är också en parameter och Sverige ligger precis under genomsnittet i Europa. Den höga inflationen har inneburit sänkt reallön för 2022, men Facken inom industrin vill inte kräva lönekompensation för inflationen. 

 Prognoser visar att inflationen kommer falla tillbaka under 2023. Vi tycker parterna bör använda inflationsmålet som ankare – med andra ord ska vi inte jaga dagens höga inflation. Skulle vi försöka kompensera för sänkta reallöner skulle det innebära ännu mer inflation och räntehöjningar och det gagnar inte våra medlemmar. Det skulle sluta med urholkade löner och risk ökad arbetslöshet, sade Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall.

Facken inom industrin ställer också krav på ytterligare avsättningar till flexpension och en satsning på att få upp de lägsta lönerna. Fackens krav skulle innebära en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

 Det var länge sedan vi hade en sådan gemensam satsning. Som det ser ut nu viktigt att värna dem med de lägsta lönerna, sade Marie Nilsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Systembolaget-personal om strejken: ”Ska vara lika för alla”

”Kör hårt”, ”jag är inte insatt” och ”deltid är chill”. Så säger anställda på Systembolaget om den varslade strejk som bryter ut nästa vecka.
Noa Söderberg Publicerad 3 juni 2025, kl 13:00
Jonas Alshorn, butiksanställd på Systembolaget.
Jonas Alshorn jobbar på Systembolaget i centrala Stockholm. Han säger att det är bra att facket kan strejka om man inte kommer överens med arbetsgivarna om lön, arbetstid och övertidsersättning. Varslet om strejk på Systembolaget handlar också om arbetstidsförkortning. Noa Söderberg, Jessica Gow/TT

Den 10 juni lägger anställda på Systembolaget ned sitt arbete. Hittills omfattar strejkvarslet bara de som jobbar på huvudkontoret och lagerdepåer. Men frågan som fack och arbetsgivare bråkar om rör en annan personalgrupp: expediter i butikerna.

De jobbar i hög utsträckning deltid. Det vill Unionen och en rad andra fackförbund ändra på. Motiveringen är att deltidssystemet leder till att medlemmar har svårt att klara sin vardagsekonomi, eftersom de har för få timmar på schemat.

Kollega har pratat med anställda på olika Systembolaget-butiker i centrala Stockholm. Där går åsikterna om strejkvarslet isär.

Kritik mot regler för schemaläggning

En som ger sitt fulla stöd är Jonas Alshorn. Han hoppas att förhandlingen löser sig utan strejk, men säger att tilltaget ibland är nödvändigt. Han är också kritisk till hur Systembolagets arbetsgivarorganisation har hanterat frågorna om deltidsjobb och övertidsersättning.

– Det är klart att det ska vara lika för alla i branschen. Jag tycker det är konstigt att Svensk Handel inte går med på det hos oss, när man har kommit överens i andra avtal, säger han och fortsätter:

– Sedan påverkas inte vi direkt, för det är ju inte butikerna som går ut i strejk. Men jag är medlem i facket och tycker det är bra att man kan ta till detta när man inte kommer överens.

Han får medhåll av Nikklas Jormé. 

– Det kommer ju inte påverka mig med varslet. Men vad gäller själva arbetstidsfrågan så tycker jag den är viktig. Så varför inte? Kör hårt! Hoppas de vinner.

En vinhylla på Systembolaget.
Anställda på Systembolaget går ut i strejk 10 juni om inget avtal nås före dess. Konflikten handlar om schemaläggning och regler för deltid, mertid och övertid. Den gäller också arbetstidsförkortning. Johan Nilsson/TT

Knappt 500 Systembolaget-anställda går ut i strejk tidigt på morgonen den 10 juni, om inget avtal nås innan dess. Eva Danielsson, pressekreterare på Systembolaget, skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi arbetar nu för att kunna förutse vilka effekterna kan bli om varslet träder i kraft, men vår starka förhoppning är ändå att en överenskommelse kommer att kunna nås under medlingsperioden.”

Hon syftar på den särskilda process som inleds varje gång ett fackförbund varslar om konflikt. I stället för att vänta in strejkdatumet tvingas fack och arbetsgivare tillbaka till förhandlingsbordet, under ledning av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. 

Tanken är att identifiera var förhandlingen har låst sig och hindra att strejken bryter ut. Uppdraget kommer i grunden från regeringen.

Det har lyckats tidigare under årets avtalsrörelse. När Unionen varslade om strejk hos bilmekaniker, IT-konsulter och på public service slutade det med att fack och arbetsgivare kom överens under medlingen och strejkerna ställdes in.

Kombinerar jobb och studier

Simon Kratz är student och jobbar extra på Systembolaget vid T-centralen i Stockholm. Han har just hjälpt några kunder på rödvinsavdelningen när Kollega träffar honom. Kratz har jobbat på företaget från och till sedan 2022 och är nöjd med sin deltidssituation.

– Det är chill. Jag pluggar, så det passar bra att kombinera med det. Jag har precis gått på sommarschemat nu.

Vad tycker du om att man varslat om strejk?

– Jag är inte så inläst på det. 

Andra som jobbar deltid tycker att det är ett problem och vill jobba mer. Känner du människor i den situationen?

– Inte direkt.

I kassan på en annan butik sitter Emilio von Furstenrecht. Han är också nöjd med sina arbetstider.

– Jag jobbar deltid av eget val. Jag har fått frågan om att jobba heltid men har tackat nej.

Andra butiksanställda som Kollega pratar med vill inte ge några kommentarer. I vissa fall för att de inte själva är med i facket. Någon är också osäker på om hen kan svara på journalistfrågor utan att först kolla med Systembolagets kommunikationsavdelning.

Övertid, avtalsrörelsen och EU – så hänger de ihop

I årets förhandlingar om nya kollektivavtal har en särskild fråga tagit stort utrymme: övertidsersättning för de som jobbar deltid. Varför? Svaret finns i Bryssel.

I oktober 2024 kom EU-domstolen fram till att två tyska vårdbiträden hade blivit diskriminerade. De var deltidsanställda och fick därför lägre ersättning när de jobbade över än sina heltidsanställda kollegor.

Sådana regler finns också i svenska kollektivavtal och kallas då ofta "mertid". Fackens slutsats efter EU-domen är att de reglerna måste bort – annars bryter avtalen mot EU:s lagar. Utan några förändringar är risken att kollektivavtalen stämplas som olagliga i EU.

Därför har i princip alla fackförbund haft samma krav i årets avtalsrörelse: att deltidsanställda får samma övertidsersättning som heltidsanställda. På företag där många jobbar deltid kostar en sådan förändring mer pengar. Systembolaget är ett sådant företag. 

Fackets förslag till lösning är att de anställda får fler timmar på sitt ordinarie schema, så att företaget slipper betala övertidsersättning. Arbetsgivarna vill istället dra av kostnaderna för den nya och högre övertidsersättningen från alla anställdas löneökningar. Där har förhandlingen låst sig.