Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ny studie ska kartlägga kabinpersonalens villkor

Knivskarp konkurrens, skärpta säkerhetsregler – och en pandemi. Europiska flygbranschen har varit under hårt tryck de senaste åren. Nu ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka hur det påverkat kabinpersonalens arbetsmiljö.
Ola Rennstam Publicerad 11 oktober 2022, kl 13:06
Kabinanställd i flygplan (till vänster), Filippa Folke (till höger).
Filippa Folke jobbade själv som kabinpersonal under sin studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Foto: Leif R Jansson/TT

Filippa Folke, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet, varför vill ni undersöka kabinpersonalens villkor och arbetsmiljö?

– Efter Germanwings-olyckan 2015 förändrades många riktlinjer inom flyget. Hittills har alla studier kring förändringarna inom den europeiska flygmarknaden varit fokuserade på piloternas villkor. Så nu vill vi studera hur personalen i den andra änden av flygplanet har påverkats av förändrat regelverk, ökad konkurrens och covid.

– Med enkäten hoppas vi även fånga upp folk med otrygga anställningsvillkor och som inte är fackligt anslutna för att få ett så brett urval som möjligt. Här i Sverige har Unionen hjälpt till att skicka ut till sina medlemmar.

Vilka delar kommer ni att titta närmare på?

– Syftet med studien är att lokalisera organisatoriska och psykosociala riskfaktorer, vad kännetecknar exempelvis arbetsplatser där man har god hälsa, få symptom på psykisk ohälsa och god säkerhet? Och vilka faktorer förenar arbetsplatser där det brister? Ser man fler incidenter där folk har otrygga anställningar eller är inhyrda via bemanningsföretag?

– Jag arbetade själv som kabinanställd under min studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Det finns en inbyggd konflikt i att man ska arbeta med säkerhet, ge god service och samtidigt jobba snabbt för att säkerställa bolagens punktlighet. Hur agerar man till exempel om en passagerare inte vill följa säkerhetsföreskrifterna ombord?

Kommer ni även titta på den fysiska arbetsmiljön?

– Absolut. På många bolag har så kallade rest facilities* försvunnit till förmån för fler flygstolar. Vi har bland annat frågat om kabinpersonalen upplever att deras scheman möjliggör att de kan uppfylla basala behov som att gå på toa, få äta i fred, om de har möjlighet till vila eller privat sfär ombord.

Vilken betydelse har pandemin haft för arbetsmiljön?

– Vi har inte ställt några frågor kring risken för smitta men däremot kring hur arbetsvillkoren förändrats, redan nu ser vi enkätsvaren att många upplevt det väldigt jobbigt att arbeta i mask tolv timmar. Efter årsskiftet kommer vi att presentera våra första resultat från enkäten.

*Rest facilities är ett utrymme på flygplanen där kabinpersonal kan vila.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken