Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ny studie ska kartlägga kabinpersonalens villkor

Knivskarp konkurrens, skärpta säkerhetsregler – och en pandemi. Europiska flygbranschen har varit under hårt tryck de senaste åren. Nu ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka hur det påverkat kabinpersonalens arbetsmiljö.
Ola Rennstam Publicerad
Kabinanställd i flygplan (till vänster), Filippa Folke (till höger).
Filippa Folke jobbade själv som kabinpersonal under sin studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Foto: Leif R Jansson/TT

Filippa Folke, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet, varför vill ni undersöka kabinpersonalens villkor och arbetsmiljö?

– Efter Germanwings-olyckan 2015 förändrades många riktlinjer inom flyget. Hittills har alla studier kring förändringarna inom den europeiska flygmarknaden varit fokuserade på piloternas villkor. Så nu vill vi studera hur personalen i den andra änden av flygplanet har påverkats av förändrat regelverk, ökad konkurrens och covid.

– Med enkäten hoppas vi även fånga upp folk med otrygga anställningsvillkor och som inte är fackligt anslutna för att få ett så brett urval som möjligt. Här i Sverige har Unionen hjälpt till att skicka ut till sina medlemmar.

Vilka delar kommer ni att titta närmare på?

– Syftet med studien är att lokalisera organisatoriska och psykosociala riskfaktorer, vad kännetecknar exempelvis arbetsplatser där man har god hälsa, få symptom på psykisk ohälsa och god säkerhet? Och vilka faktorer förenar arbetsplatser där det brister? Ser man fler incidenter där folk har otrygga anställningar eller är inhyrda via bemanningsföretag?

– Jag arbetade själv som kabinanställd under min studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Det finns en inbyggd konflikt i att man ska arbeta med säkerhet, ge god service och samtidigt jobba snabbt för att säkerställa bolagens punktlighet. Hur agerar man till exempel om en passagerare inte vill följa säkerhetsföreskrifterna ombord?

Kommer ni även titta på den fysiska arbetsmiljön?

– Absolut. På många bolag har så kallade rest facilities* försvunnit till förmån för fler flygstolar. Vi har bland annat frågat om kabinpersonalen upplever att deras scheman möjliggör att de kan uppfylla basala behov som att gå på toa, få äta i fred, om de har möjlighet till vila eller privat sfär ombord.

Vilken betydelse har pandemin haft för arbetsmiljön?

– Vi har inte ställt några frågor kring risken för smitta men däremot kring hur arbetsvillkoren förändrats, redan nu ser vi enkätsvaren att många upplevt det väldigt jobbigt att arbeta i mask tolv timmar. Efter årsskiftet kommer vi att presentera våra första resultat från enkäten.

*Rest facilities är ett utrymme på flygplanen där kabinpersonal kan vila.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här