Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

En av fem medicinerar för att orka jobbet

Nästan var femte privat tjänsteman tar läkemedel varje dag eller några gånger i veckan för att orka med sitt arbete. Det visar en Novusundersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad
Piller i en stor hög
Tjänstemän i Sverige behöver piller i arbetslivet. En av fem säger sig behöva medicinera för att orka med jobbet. Foto: Shutterstock

Förra året hämtade 6,8 miljoner personer i Sverige ut minst ett läkemedel, enligt Socialstyrelsen. Allra mest knaprar vi smärtstillande tabletter som Paracetamol och magmedicinen Omeprazol.

Att läkemedel är en del av vardagen för många visar också en Novusundersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen. Av de privata tjänstemännen tar 18 procent tabletter varje dag eller några gånger i veckan, för att orka med sitt jobb.

Många tar förstås mediciner för kroniska sjukdomar, som diabetes eller allergier, men för andra handlar medicineringen om stress, press och dålig ergonomi.

– Spontant tänker jag att den här siffran är en signal som visar något man vill titta närmare på, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

En av dem som deltagit i undersökningen är bilskolläraren Anders.

– Stressen sätter sig i nacke och axlar. Då tar jag värktabletter för att slappna av och slippa huvudvärken. När det blir riktigt långa dagar självmedicinerar man väl lite för att kompensera för dålig ergonomi och brist på återhämtning.

Fysisk värk vanligaste symptomet

Fysisk värk och smärta är den vanligaste typen av symptom som vi tar medicin mot, enligt Kollegas undersökning.

Andraplatsen delar stressrelaterade besvär och magbekymmer. Många har även problem med sömnen.

– Jag tar sömntabletter varje kväll för att komma till ro. Det är en trygghet att ha dem hemma för då vet jag att jag kommer att orka med dagen efter, säger en administratör Kollega pratar med.

Några receptbelagda mediciner skrivs ut betydligt mer nu än för tio år sedan, enligt Socialstyrelsen. Bland dem hittas bland annat antidepressiva.

Betyder det att vi mår sämre eller att läkare har en benägenhet att skriva ut mer medicin, Johan Fastebom på Socialstyrelsen?

– Läkemedelsförskrivningen kan vara en signal som visar hur vi mår i stort. Men en ökad användning av antidepressiva säger inte säkert att psykisk ohälsa har ökat. Den beror också av i vilken utsträckning man söker vård för psykiska besvär och hur man i vården väljer att behandla dem. I dag gör man det i större utsträckning med antidepressiva i stället för psykoterapi.

Även på Folkhälsomyndigheten har man på senare år märkt av en ökning av personer som äter psykofarmaka. Särskilt stor är ökningen bland kvinnor, som äter ungefär dubbelt så mycket antidepressiva preparat som män.

– I vår årliga Folkhälsoenkät är det en större andel än tidigare som uppger besvär med stress, ångest och har svårt att sova, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Det beror nog på flera saker. Dels har psykisk ohälsa blivit mindre tabubelagt och vi har blivit bättre på att söka vård i stället för att lida i det tysta, vilket i sig är positivt. En annan orsak är tyvärr att om man söker hjälp så är medicin en snabbare lösning, eftersom det råder brist på terapeuter och psykologer.

Var fjärde drabbas av depression

Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppskattar experter att var fjärde person någon gång i livet kommer att drabbas av en depression eller ångestsyndrom. Kostnaden för samhället och arbetslivet, i form av nedsatt produktivitet och ökad sjuklighet, beräknas vara höga.

Säljaren Erika tar medicin regelbundet för att orka med jobb och vardag.

– Jag tar antidepressiva varje dag och ångestdämpande vid behov. Det är klart att jag skulle klara mig utan, men mitt liv skulle bli svårt och jag skulle troligtvis behöva sjukskriva mig från jobbet, säger hon.

I Kollegas undersökning uppger sammanlagt 28 procent av dem som tar medicin att de inte skulle klara av sin tillvaro utan tabletter. Dock ingår alla sorters medicin i det svaret.

Coronapandemin är det bästa som har hänt mig

Vid en jämförelse före och efter pandemin, fick de svarande i Kollegas undersökning uppskatta om de äter mer eller mindre nu jämfört med tidigare. Svaren var delade. Nästan en av tio uppgav att de åt mindre medicin jämfört med före pandemin. En lika stor andel uppgav att medicinintaget hade ökat.

För konsulten Christina, som gått igenom en utmattningsdepression, gav coronapandemin en möjlighet till återhämtning och flexibilitet.

– Det kanske låter hårt att säga men pandemin är det bästa som har hänt mig eftersom jag fick möjlighet att jobba hemma. Jag kör mindfullness 15 minuter per dag, har möjlighet att ta promenader och slipper den stressiga pendlingen till och från jobbet. Det har gjort att jag kunnat skippa mina lugnande tabletter. De behövs inte längre, säger hon.

Även på Folkhälsomyndigheten har man en liknande bild. Skillnaden bland dem som har mått bättre respektive sämre före jämfört med efter pandemin, kan delvis förklaras utifrån vilket yrke man har.

En studie som myndigheten gjort tillsammans med Stockholms universitet visar att personer som har haft möjlighet att jobba på distans under pandemin i lägre utsträckning uppgav att de hade stressrelaterade besvär.

– De kognitiva besvären minskade för personer som hade möjlighet att jobba hemma. Det gjorde de däremot inte för personer i kontaktyrken, så som vårdpersonal, skola och omsorg. Där uppgav man i stället att besvären hade ökat, så här finns en stor ojämlikhet jämfört med de yrkesgrupper som själva har möjlighet att bestämma över sin arbetstid och arbetsplats, säger Hillevi Busch på Folkhälsomyndigheten.

Jobbet spiller över på fritiden

En nackdel för dem som haft möjlighet att jobba hemma under pandemin har dock varit att jobb och fritid har flutit ihop. För många tjänstemän har arbetsdagen förlängts då datorn står och surrar på köksbordet i stället för på kontoret.

Hemmasituationen har inte heller varit optimal för föräldrar som haft skolbarn hemma under arbetstid. Jobbet har spillt över på fritiden och ibland har fritiden spillt över på jobbet.

I Kollegas undersökning svarar 15 procent av deltagarna att jobbet orsakar sådana besvär att man måste ta medicin även på sin fritid. Hur skillnaden ser ut före och efter pandemin framgår dock inte.

De vanligaste besvären man tar tabletter mot under sin fritid är smärta och värk, följt av sömnproblem och värk av psykiska orsaker, som spänningshuvudvärk.

– Mitt jobb är väldigt stressigt. Men tyvärr brukar migränen komma först när jag slappnar av på ledigheten, så även om den är orsakad av jobbet så får jag använda helgen till att ligga i ett mörkt rum. Ibland tar jag förebyggande tabletter på fredagen för att mota smärtan innan jag har några symptom, säger en ingenjör som deltagit i undersökningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.