Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hbtq-personer kränks på jobbet

Hbtq-personer upplever ofta diskriminering, trakasserier och nedlåtande kommentarer på sina arbetsplatser. Mest utsatta är transpersoner och bisexuella visar en ny studie.
Elisabeth Brising Publicerad
Hbtq-vänlig arbetsplats
Hbtq-personer utsätts ofta för mikroaggressioner, som subtilt nedlåtande kommentarer, på jobbet. Foto: Shutterstock
Andrea Eriksson, KTH.
Andrea Eriksson, KTH. Foto: Katja Alexanderson

”Jävla bög” om en dålig fotbollsspelare. Eller ”Hur ser det ut därnere efter operationen?”. Det är exempel på kränkande kommentarer som kan kastas ut på en hbtq-omedveten arbetsplats. Risken är stor att en sådan arbetsmiljö skapar stress och ohälsa bland anställda.

Andrea Eriksson, docent i ergonomi vid Kungliga Tekniska högskolan, har med tre andra forskare gått igenom en rad studier om den psykosociala arbetsmiljön för hbtq-personer och skrivit en rapport.

Hur står det till med likabehandling inom hbtq-frågor på svenska arbetsplatser?
– Det skiljer sig mellan olika arbetsplatser. Det saknas kompetens hos många chefer och man ser det inte som en viktig arbetsmiljöfråga. Välvilja finns, men man säger kanske inte ifrån vid kränkningar och chefer kan ha en omedveten nedlåtande jargong, säger Andrea Eriksson.

Vilka är det viktigaste resultaten i er studie?
– Att man inte alltid behöver ha en sämre arbetsmiljö som hbtq-person, utan att många skattar arbetsmiljön som god. Men parallellt med det upplever hbtq-personer också olika kränkningar, diskriminering och mikroaggressioner i form av nedlåtande kommentarer. Transpersoner är mest utsatta.

Hur kan kränkningarna se ut? Vad sägs?
– Icke-binära, de som inte vill identifiera sig som man eller kvinna, blir till exempel inte kallade det pronomen eller namn som personen själv önskar. Transpersoner som genomgår könsbekräftande vård och väljer att byta namn känner sig utsatta om det inte respekteras att någon bytt namn eller vill kallas hen. Vissa som går igenom en sådan transitionsprocess kan till och med få frågor som: hur ser du ut nu därnere? Den frågan skulle inte ställas till någon annan.

Bisexuella upplever också oftare problem än andra hbtq-personer ?
– En nederländsk välgjord studie visar på en högre risk för mobbning av bisexuella i arbetslivet. Det finns också en omedvetenhet hos många om frågan. De flesta utgår från att alla som lever med något av ett annat kön är heterosexuella.

Ni skriver att den vanligaste formen av kränkning är mikroaggressioner. Vad är det?
– Subtilt nedsättande bemötande i vardagen. Till exempel i form av en jargong eller skämt, ibland helt omedvetna angrepp som inte är direkt riktade mot någon person. Det kan vara uttalanden som är allmänt nedlåtande mot en grupp man som hbtq-person identifierar sig med. Då blir det ett arbetsklimat där anställda inte vet om de kommer bli negativt bemötta om de är öppna med sin läggning.

Ett heteronormativt arbetsklimat är en riskfaktor – vad betyder det?
– Då utgår man från att alla på arbetsplatsen är heterosexuella och lever på ett visst sätt. Det bidrar till ett arbetsklimat där anställda inte vet om de kommer bli accepterade om de är öppna med sin läggning, vilket skapar en ständig stress och osäkerhet. Det kan kännas som att man ljuger om man är trans eller inte kan säga vad man gjort i helgen med sin partner. Man måste vara på sin vakt och känner mindre gemenskap med kollegor. 

Hur kan man agera som kollega för att stötta hbtq-personer på jobbet?
– Tänk på att olika identiteter och läggningar kan finnas i rummet. Säg ifrån om det uppstår en negativ jargong eller börja prata positivt om hbtq-frågor. Då kan de som inte är öppna än känna sig mer trygga. Vänta också in att andra berättar om sig själva i stället för att fråga eller utgå från att det är på ett visst sätt. Och stötta personer som drabbas av kränkningar. 

Om studien

Fyra svenska forskare har sammanställt internationell och svensk forskning om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på transpersoners situation.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har organiserat studien på uppdrag av den förra regeringen. Rapporten innehåller också en ny studie om arbetsmiljön för transpersoner i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.