Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning ska få fler stanna inom handeln

Nu ska arbetsmiljön inom detaljhandeln granskas, i ett stort forskningsprojekt som 5 000 medlemmar i Unionen kan delta i. Målet är att identifiera vad som kan göra handeln till en mer attraktiv arbetsplats.
Anita Täpp Publicerad
Person håller i tröja i affär.
Det finns brist på kunskap om anställdas arbetsmiljö i detaljhandeln, trots att så många arbetar i branschen. Foto: Isabell Höjman/TT

Trots att över en halv miljon människor i Sverige jobbar inom detaljhandeln, och att genomströmningen av anställda är stor, finns en brist på arbetsmiljörelaterad forskning i branschen, konstaterar Shadé Jalali, utredare på Unionen.

– Enligt Handelsrådets kartläggning av all handelsforskning i Sverige mellan 2015 och 2019 framgår att knappt 10 procent handlade om arbetsmiljön inom handeln. Därför är det här forskningsprojektet viktig. Och därför hoppas vi också att många medlemmar vill bidra till studien,

Forskningsprojektet, som bedrivs vid Stockholms universitet kommer till stor del att bygga på enkäter som snart kommer att mejlas till 5 000 medlemmar i Unionen, liksom till medlemmar i Handelsanställdas förbund, Akavia och Sveriges ingenjörer.

Förbunden håller själva i enkäten

– Samarbetet beror på att förbunden tycker det är intressant och relevant att vara med på projektet för medlemmarnas skull. Det är också förbunden som själva administrerar enkätundersökningen, säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi, som leder forskningsprojektet.

 Det är också förbunden som samlar in data som sedan är avidentifierad och anonymiserad för oss. Deltagarnas integritet är också skyddad i och med att alla datainsamling är etisk godkänd.

Den som svarar på enkäten kommer också att kunna anmäla intresse för att eventuellt bli intervjuad av forskarna. Inom ett år kommer alla deltagare också få en uppföljningsenkät.

 Det vi generellt är intresserade av är hur man har det på jobbet. Och då kan det exempelvis handla om vilken arbetsbelastning man har, vilket socialt stöd man får och vilka friskfaktorer som finns på arbetsplatsen.  Alltså sådant som kan underlätta ens arbete, säger Magnus Sverke.

Flerårigt forskningsprojekt

 Det vi hoppas på är att den här forskningen ska hjälpa oss identifiera vad som är bra och mindre bra på arbetsplatserna. För då kan man sedan aktivt jobba med arbetsmiljön så att ohälsan och sjukfrånvaron dämpas. Dessutom kan man se till att skapa engagemang, trivsel och hälsa så att handeln bli en mer attraktiv arbetsplats, där man vill stanna kvar och utvecklas.

Forskningsprojektet, som finansieras av Handelsrådet och Forte, kommer att pågå i flera år. 

– Vår förhoppning är att kunna presentera forskningsresultat vartefter fram till åtminstone 2026, så att de kan komma till praktisk nytta både för arbetsgivare, arbetstagare och facken. Så att vår forskning kommer att bidra till bra riktlinjer och policys för ett hållbart arbetsliv, säger Magnus Sverke.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.