Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Mossiga jobbannonser kan stöta bort talanger

Språket i jobbannonser kan stöta bort kompetenta kandidater. Det säger Jenifer Clausell-Tormos som utvecklat en mjukvara för mer fördomsfria platsannonser.
– Jag vill använda teknologi för att minska gapet i arbetslivet.
Elisabeth Brising Publicerad
Jenifer Clausell Tormos (till vänster), Man vid laptop pratar i mobil (till höger).
"Det få rekryterare vet är att företagens annonser ofta stöter bort kvalificerade personer med sitt värdeladdade och stereotypa språk", säger Jenifer Clausell-Tormos, grundare av mjukvaran Develop Diverse. Foto: Develop Diverse, Shutterstock

”Vi söker en ambitiös, logisk och snabblärd stjärna som är högfungerande i ett högt tempo”.

Det här är ett exempel på en påhittad mening som kan avskräcka många från att söka ett jobb – trots meriter. Det är också bakgrunden till Jenifer Clausell-Tormos techprodukt för jämlik rekrytering. 

Ett vanligt argument när chefer förklarar varför deras organisation är så homogen är att de inte får tillräckliga många kompetenta sökande.

– Det få rekryterare vet är att företagens annonser ofta stöter bort kvalificerade personer med sitt värdeladdade och stereotypa språk, säger Jenifer Clausell-Tormos, grundare av mjukvaran Develop Diverse som lanseras i Sverige. 

Funkar som rättstavningsprogram

Systemet fungerar som ett rättstavningsprogram som letar språkfel och föreslår synonymer till värdeladdade uttryck. Användaren kopierar in sin platsannons och får förslag på förändringar och motiveringar till vilka grupper som riskerar att avskräckas med vilka ord.

Man får också en alternativ ord-lista som tas fram av it-företagets anställda forskare inom språk, psykologi och sociologi.

– Vi undersöker den aktuella forskningen om stereotyper om andra. Det blir ett ramverk som vi använder. Sedan har vi en språkalgoritm vi kan skala upp och som vi också validerar med beteendestudier och kundtester, säger Jenifer Clausell-Tormos som själv har en bakgrund inom biotech.

"Motiverad" bättre än "ambitiös"

Om företag söker en ”ambitiös” person kan det vara ett ord som får människor att känna sig obekväma medan ordet ”motiverad” får fler att söka enligt forskare.

Språket i jobbannonser granskas av mjukvaran utifrån alla diskrimeringsgrunder, till exempel ålder. 
Det tilltalar fler oavsett ålder om arbetsgivaren söker en som är ”engagerad” och har "relevant erfarenhet" snarare än en som är ”snabblärd” visar företagets analyser.

Ord som ”enastående” om en kandidat (outstanding, great) kan avskräcka kvinnor och personer från underrepresenterade grupper i samhället. 

– En formulering om en växande, eller expansiv verksamhet eller en arbetsplats i utveckling är mer tilltalande för fler, säger Jenifer Clausell-Tormos.

Enligt henne får de kunder prövat programmet både fler och ett mer representativt urval av jobbsökande. Verktyget mäter också hur inkluderande de som söker jobb själva känner sig. Företagen får ofta bättre betyg efter att ha använt verktyget ett par gånger.

– Det här arbetet tar tid. Fördomar är oftast omedvetna och det är ett stort arbete att förändra sitt synsätt, säger Jenifer Clausell-Tormos.

"Vi har alla fördomar"

Samtidigt vill hon inte skuldbelägga någon individ för hur det ser ut. 

– Vi har alla fördomar, vår hjärna försöker kategorisera. Men vi måste förstå att det kan påverka människor negativt. Jag ser ett behov av att göra folk medvetna om vilka interna föreställningar vi har.

Något hon tycker är positivt är att en mer neutral rekrytering påverkar den vardagliga tonen på företagen eftersom man blir mer medveten om stereotyper. 

– Det sker ett lärande när man visualiserar sina fördomar och vilka grupper som avskräcks från företaget. Våra undersökningar visar att det inte bara påverkar vilka som söker jobben utan att det också gör intervjuprocessen mer inkluderande.

Växte upp i Spanien 

Jenifer Clausell-Tormos bildade det egna företaget ur en frustration över de villkor hon själv sett.

Jag växte upp med traditionella könsroller i Spanien där kvinnor både skulle sköta hushållet och jobba, men män bara jobba. Det väckte frågor: Varför skulle jag göra vissa saker bara på grund av mitt kön?

Sedan dess har hon utbildat sig inom kemi och arbetat inom bioteknik i Spanien, Frankrike, Storbritannien och Danmark, där hon lever idag. 

– När jag lämnade mitt uppväxtland Spanien kunde jag även börja se fördomar om etnicitet. Jag har arbetat med forskare från hela världen och märkt att ursprungsland och hudfärg tyvärr påverkar möjligheter, säger hon.

Efter att ha skaffat sig ”tillräckliga kunskaper inom tech för att kunna göra skillnad” grundande hon sitt eget företag.

Språk kan ändra fördomar, vi skriver och pratar varje dag och vi kan alla bli mer inkluderande


– Jag vill använda teknologi för att minska gapet i arbetslivet. Språk kan ändra fördomar, vi skriver och pratar varje dag och vi kan alla bli mer inkluderande, säger hon.

Att vilja öka variationen i personalgruppen är inte bara en etisk sak att göra för en bättre värld, tycker Jenifer Clausell-Tormos. Inkludering är en form av kompetens alla företag behöver ha i sitt team idag för att bli framgångsrika.

– Att kunna ta in olika perspektiv, erfarenheter och kunskaper påverkar både hur vi skapar produkter och säljer dem så att inte bara når en liten del av befolkningen, säger Jenifer Clausell-Tormos. 

”AI kan vara fördomsfull”

Teknik kan användas som ett verktyg mot diskriminering. Samtidigt är Jenifer Clausell-Tormos kritisk till vissa AI-drivna projekt som bygger in stereotypa värderingar i sina system, något som Kollega skrivit om tidigare.

AI har visat sig kunna vara fördomsfull. Vi bygger och lär en algoritm att lära sig något själv, men beroende på vad vi ger den för data kommer den bara fatta vissa typer av beslut. Vi måste se hur vi utbildar och tränar algoritmer utifrån bias, säger Jenifer Clausell-Tormos.

Bias

Ordet bias betyder direkt översatt från engelska fördom, snedvriden eller partisk. Begreppet bias används även på svenska och har flera betydelser

Psykologiskt syftar bias på hjärnans ofta omedvetna inlärda föreställningar om andra människor och världen.

Inom vetenskapliga studier betyder ordet bias metodfel eller snedvridning i insamlingen av fakta och är något som kan leda till fel slutsatser. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så klär vi oss på jobbet

Slänger du bara på dig något eller klär du dig genomtänkt när du ska gå till jobbet? Vi har träffat fyra Unionen-medlemmar som alla gör medvetna val – frivilligt eller för att tjänsten kräver det.
Petra Rendik Publicerad 17 januari 2025, kl 06:00
personer med olika arbetskläder
Arbetskläder kan ha olika betydelse. Vissa måste ha dem, andra väljer dem frivilligt för att skilja på privatliv och arbetsliv. Foto: Christopher Hunt, Nicke Messo, Fredric Alm, Mats erlandsson

När Applegrundaren Steve Jobs bad designer Issey Miyake att designa en väst som alla anställda på techföretaget skulle bära möttes han av motstånd. Han blev utbuad på scenen när han visade plagget som skulle binda medarbetarna till företaget.

Det blev ingen gemensam uniform, men Steve Jobs själv blev förknippad med svart polotröja, Levi’s jeans och sneakers, som var företagskostymen han bar i nästan alla sammanhang.

Svenskan Matilda Kahl blev en världsnyhet när hon berättade om sin egenkomponerade jobbuniform – en vit blus med svart rosett och svarta byxor som hon har burit i flera år för att slippa lägga energi på klädvalet varje morgon.

Vi har träffat Annika, David, Carl och Ida för att prata arbetskläder.

David har en jobbkostym som han bär frivilligt för att skilja på privatliv och arbete. Carl på Systembolaget och Annika på SAS har inget val – deras kläder symboliserar företagen i första hand. För Ida på LKAB handlar det främst om att inte skada sig på jobbet.

Vad tar du på dig nästa gång du går till jobbet?

David Björkeryd, Grundare av Grandur digital, Göteborg.

När David Björkeryd spelade elitfotboll i bland annat Örgryte IS och Gais slog en nästan magisk känsla till varje gång han drog på sig matchtröjan. Det blev en signal om att nu gällde det att fokusera, gå ut på plan och prestera.

– Det var en fantastiskt skön trigger som gav mig kraft, säger David Björkeryd.

När han lade fotbollsskorna på hyllan 2016 och satsade fullt ut på karriären inom digital marknadsföring insåg han ganska snabbt att han saknade den där känslan.

Lösningen blev en ny typ av matchtröja – kostym och slips som han nu bär varje dag på jobbet.

Proper på kontoret

För David Björkeryd handlar det inte om att vara överdrivet proper på kontoret. Det är ett sätt att mentalt växla mellan olika roller i livet.

– Det hjälper mig att skilja på arbete och vardag. När jag tar på mig kostymen går jag in i jobbläget – det ger mig fokus och energi att prestera på topp.

Han är medveten om att kostym och slips kan uppfattas som stelt och lite formellt. Därför försöker han tänka på sin framtoning, men också variera färg och material på plaggen.

I hans garderob hänger ett 30-tal kostymer i olika prisklasser. En är lila, den bär han gärna på sommaren. Den marinblåa dubbelknäppta kostymen sparar han till de tillfällen när han behöver lite extra styrka och trygghet.

– Jag fick inspirationen av en gammal fotbollstränare som hade en ”vinnarkostym”. Alla borde ha ett sådant plagg i garderoben. Det behöver inte vara en kostym – välj det som får dig att känna dig oslagbar.

Carl Spång, Säljare på Systembolaget, Västerås.

När Systembolaget skulle lansera nya uniformer förra året fick Carl Spång och hans kollegor agera testpiloter för plaggen under ett år. Några justeringar senare, som nya knappar på skjortorna, bär nu alla anställda i hela landet de nya kläderna som Carl Spång beskriver som ”casual” jämfört med den förra uniformen.

– Det var mer uppklätt innan, med skjorta och slips, som kanske ingav ett visst förtroende, men de yngre kunderna uppfattade oss som lite auktorära. Och personligen satt inte skjortan så bra på mig.

De enda nackdelar han kan komma på med den nya kollektionen är att designen är så pass ledig att man inledningsvis blev lite osynlig för kunderna. Men så är det inte längre.

– I början fick jag ofta frågan om jag jobbade här. Vi fick helt enkelt vara lite mer proaktiva än vanligt ett tag, säger han.

Svettfläckar på skjortan

Carl Spång jobbar i en större butik där medarbetarna är i nästan ständig rörelse. Det är mer plock av varor under hela dagen, inte bara innan öppning som tidigare. Sortimentet har också utökats, vilket kräver mer av arbetskläderna.

– För några år sedan hade vi kanske 5–6 sorters ale, nu har vi 200. Då är det bra med kläder som vi kan vara rörliga i och som andas.

För svettigt kan det bli ibland. På den förra skjortan syntes svettfläckarna tydligt, berättar han.

– Men mina äldre kollegor har då sagt att vi skulle varit med på den tiden då vi hade gulbeige skjortor. Då kunde man prata om synliga svettringar under armhålorna.

Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.
Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.

Få jobbuniformer har förknippats lika mycket med glamour, men också med strikta klädkoder, som flygvärdinnornas. I sina snäva kjolar blev de ett slags kuttersmycke för bolagen.

– Det var mycket mer utmanande uniformer förr. I dag är det fortfarande figursytt, men mer bekvämt och praktiskt som är bättre för hälsan och kroppen, säger Annika Lolic, steward på SAS.

Hon har upplevt det mesta i klädväg under sina snart 30 år i luften, de senaste 26 på SAS.

Mycket har förändrats och valfriheten att välja kläder är större. Flyger hon till Miami lämnar hon den varma jackan hemma. Är det vinter arbetar hon i byxor. Släpper hon på eller av passagerare i Kiruna tar hon på sig kappan. Och på fötterna, när hon är ombord, har hon ofta svarta sneakers med svart sula.

– Det blir många timmar som vi står upp, särskilt under långflygningarna som kan vara i 14 timmar. Jag ser ofta nyanställda som i början har höga klackar, men de ger upp ganska snart.

Hästsvans är okej

Men det finns regler att förhålla sig till. Du får inte ha håret utsläppt om det går längre än till axlarna. Hästsvans är okej så länge den inte är för lång, naglar och makeup ska var diskreta. Och har man inte strukit skjortan eller om kavajen har blivit lite för tajt så får man en vänlig uppmaning att se över det.

Annika Lolic har nästan alltid gillat sina uniformer. Favoriten är en som designats av Calvin Klein, men den fick hon aldrig chansens att bära.

Och så finns där uniformen som hon helst vill glömma.

– Vi hade något som såg ut som en slips som man knäppte runt blusen och så var det stora axelvaddar på kavajen. Usch … Men det var ju 90-tal och så man skulle se ut.

Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna.

Byxor och jacka med reflexer, långärmad tröja under, skyddsskor med stålhätta och spiktramp, hjälm, skyddsglasögon, hörselkåpor och handskar. Det är en smärre procedur varje gång Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna, ska lämna kontoret för att ge sig ut i verken.

– Det är ju ett krav att ha på oss allt det här ute i verksamheten och jag har respekt för varför det är så. Vätskor kan spruta och sten och verktyg ramla ned. Men visst skulle jag hellre ha mina vanliga kläder, säger hon.

För Ida Lund handlar arbetskläderna främst om säkerhet och funktion. Hur plaggen ser ut bryr hon sig inte så mycket om. Desto viktigare är det med bekvämligheten, att tyget är stretchigt och andas.

– Det är fysiskt jobb vi utför i verken, vi går långa sträckor och det är många trappor.

Flamsäkra ytterplagg

Men allt är inte skönt att bära på kroppen. De flamsäkra ytterplaggen som ibland måste på är otympliga och varma. Där finns utvecklingspotential, anser Ida Lund.

Kanske lyssnar arbetsgivaren precis som de har gjort när det kommer till arbetskläderna i dammodell på LKAB. Ida Lund och flera av hennes kvinnliga kollegor har fram till nu valt att använda herrkläder i mindre storlekar eftersom framför allt tjejbyxorna inte fungerar i industrimiljö.

– Byxorna har varit för tajta och lågt skurna. Men nu har det kommit en ny kollektion som man faktiskt kan ha på sig och bara det är ju ett framsteg.