Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Menssmärtor på jobbet en osynlig plåga

Vissa dagar i månaden vill säljaren Ulrika Engmér Sandström hellre ligga under en filt än att gå till jobbet. Men ett öppet samtal om diagnosen PMDS vid mens har ökat förståelsen från både chef och kollegor.
Lina Björk Publicerad
En livmoder med taggtråd runt.
75 procent av kvinnor i fertil ålder har någon form av fysiska eller psykiska symptom innan mens. Illustration: Shutterstock

Har du PMS eller? 

Säg den kvinna som inte har fått den frågan någon gång i sitt liv. Det är ingen hemlighet att kvinnor kan påverkas dagarna innan och under mens – bli retliga, få ont eller känna extra aptit. Men att symptomen kan bli så svåra att hela tillvaron ställs på ända är det färre som känner till.

En av dem som några dagar i månaden stundtals mår riktigt dåligt kring menstruationen är Ulrika Engmér Sandström, till vardags säljare på möbel- och inredningsbutiken Svenska Hem.

– Enkelt beskrivet kan jag säga att två veckor i månaden är jag inte mig själv. Det är allt från psykiska symptom som ångest, självskadebeteende, ilska och ledsamhet till fysiska åkommor, som att jag är svullen och har ont i leder och magen.

Ännu enklare beskrivet brukar hon dra paralleller till en snedfylla, då den som druckit för mycket plötsligt tycker att alla är idioter och ledsamheten kommer som ett brev på posten.

– Män brukar av någon anledning förstå den beskrivningen väldigt bra.

Ulrika Engmér Sandström i inredningsbutiken där hon jobbar.
Säljaren Ulrika Engmér Sandström önskar att fler förstod vad det innebär att ha diagnosen PMDS. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Ulrika Engmér Sandström lider av PMDS, en allvarligare form av PMS (se faktarutor). På sitt tidigare jobb var hon tvungen att sjukskriva sig när symptomen blev som värst. Hon berättade aldrig om sina besvär eftersom hon upplevde att samtalsklimatet var dåligt och hon inte trodde att hon skulle få någon förståelse för sina problem. Det slutade med att hon sa upp sig då arbetsuppgifterna inte var flexibla och kollegorna började undra varför hon hade så mycket frånvaro.

– Jag försökte att bita ihop och mycket av skammen vände jag inåt. Men till slut gick det inte längre och jag var tvungen att sluta.

Är öppen med sin diagnos

I dag ser arbetssituationen helt annorlunda ut. Ulrika Engmér Sandström valde tidigt att berätta för sin chef på Svenska Hem om sin diagnos och hur den påverkar henne på jobbet.

– Det var en sådan befrielse att kunna vara öppen med det och slippa gå in på toaletten och gråta när det kändes jobbigt. Här känner jobbarkompisarna till hur jag har det och kan bemöta mig utifrån den sinnesstämning jag är i. Mår jag skit kan jag också gå och fixa på lagret eller puffa upp kuddar.

Det var en befrielse att vara öppen med det och slippa gå in på toaletten och gråta

Även butikschefen Therese Marsland uppskattar att Ulrika Engmér Sandström har varit öppen med sin PMDS. Det är en liten arbetsplats med endast sju anställda. Och det märks när någon3 inte är på topp.

– Alla människor har sina dagar när man inte är sitt bästa jag, oavsett om det handlar om hormoner eller en förkylning. Och jag har försökt att vara tydlig med att det är helt okej. Att Ulrika har varit öppen med sin diagnos har också underlättat för mig som chef då jag kan fördela arbetsuppgifter annorlunda de dagar hon inte mår så bra.

Stor okunskap kring diagnosen

Ulrika Engmér Sandström är även ordförande i PMS-förbundet, vars arbete handlar mycket om att synliggöra och öka förståelsen av diagnosen. Enligt deras egna siffror lider ungefär var 20:e kvinna av några av de allvarligare symptomen vid mens. Och ofta i det tysta.

– Tyvärr är okunskapen stor i hela samhället. Jag hade turen att möta en bra gynekolog, men har även mött läkare som viftat bort mig och skrattande sagt: ”Jag förstår att din man har det jobbigt hemma”. Och även på arbetsplatser kan frågan ses som privat och något man inte pratar om. Trots att det påverkar både den egna arbetsprestationen och hela arbetsgruppen, säger Ulrika Engmér Sandström.

1 av 5 har PMS

  • 75 procent av kvinnorna i fertil ålder har någon form av fysiska och eller psykiska symptom premenstruellt.
  • 15 till 20 procent har mer uttalad PMS.
  • 2 till 5 procent bedöms ha PMDS.

Källa: Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Jag har mött läkare som viftat bort mig och skrattat

Det har tagit lång tid att sätta diagnosen PMS och PMDS på den medicinska kartan. Men trots att många lider av det är det få som orkar ligga på Försäkringskassan om att slippa karensdagen och förklara sin nedsatta arbetsförmåga, om symptomen blir långvariga och svåra.

– Jag vet att flera har fått godkänt att slippa karensdagen, vilket är bra. I övrigt tror jag att det handlar mycket om att – om arbetsklimatet tillåter det – vara så öppen som möjligt med sina bekymmer på jobbet. Kanske finns det möjlighet att få jobba hemma några dagar i månaden eller anpassa arbetsuppgifter, säger Ulrika Engmér Sandström.

Hennes chef håller med.

– Ha förståelse för att livet går upp och ner. Ställ krav som chef, men var samtidigt lyhörd för vad som funkar vissa dagar och blir svårare andra. Var intresserad av medarbetarna och våga ställa frågor för att förstå, säger Therese Marsland.

PMS och PMDS

De allra flesta kvinnor känner av kroppens förändringar under menstruation. Gemensamt för de flesta som lider av PMS, premenstruellt syndrom, är en påtaglig humörförändring tillsammans med andra fysiska besvär dagarna före menstruation. Problem går oftast över av sig självt och kräver inte någon behandling med läkemedel.

Vanliga tecken är till exempel

  • trötthet och minskad energi
  • humörsvängningar
  • nedstämdhet
  • ökad irritation
  • ökad gråtmildhet
  • svullnad
  • spänningar bröst
  • hunger/sötsug
  • led- och huvudvärk.

Den största skillnaden mellan PMS, premenstruellt syndrom, och PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, är de psykiska besvären, som brukar vara mer uttalade och tenderar att påverka vardagen i stor utsträckning. PMDS är dock inte en psykisk sjukdom utan ett hormonellt tillstånd. I början av menscykeln är symptomen som regel obefintliga eller lindriga, för att sedan öka med minst 50 procent från ägglossningen, menscykelns andra fas.

Tecken på PMDS är

  • nedstämdhet/hopplöshet
  • ångest/oro
  • humörsvängningar
  • ihållande ilska eller irritabilitet
  • sömnproblem
  • panikattacker
  • självskadetankar
  • aggressivitet.

Källa: PMS-förbundet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.