När statsminister Magdalena Andersson (S) talade på första maj lovade hon en höjning av taket i a-kassan. Taket innebär att a-kassan bara ersätter inkomster upp till ett visst belopp. Innan pandemin var taket 25 000 kronor, men höjdes tillfälligt till 33 000 kronor under pandemiåren. Den tillfälliga höjningen gäller året ut, men nu vill Socialdemokraterna alltså att den blir permanent.

Förslaget stöttas av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Även Sverigedemokraterna vill att taket höjs.

Moderaterna är kritiska till vallöftet. Det är också Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Partierna anser att en höjning minskar viljan att gå från bidrag till jobb och därmed påverkar arbetslösheten negativt.

Politikerna har med andra ord olika åsikter om hur mycket en arbetslös ska ha i ersättning. Men vad säger ekonomer och forskare? Går det att hitta en perfekt ersättningsnivå?

Flera faktorer som styr

Maria Ahrengart är nationalekonom och utredare på tjänstemännens centralorganisation, TCO. Enligt henne finns ingen entydig forskning kring hur arbetslösheten påverkas av en höjd a-kassa.

– Det finns mycket som pekar på att en höjning kan ge höjd arbetslöshet, men det är ett väldigt stort spann för hur mycket den i så fall påverkas. Många andra faktorer styr sysselsättningen i högre grad än nivån på a-kassan. Konjunkturen är den viktigaste. TCO vill att den tillfälliga höjningen blir permanent eftersom det finns många fler positiva effekter av en höjning än det finns negativa, säger hon.

En sådan effekt är att en högre a-kassa ger ett högre utbud av arbetskraft. Anledningen är att fler vill arbeta för att kvalificera sig för en bra a-kassa. Högre nivåer ökar också tilltron till välfärdssystemet och ökar viljan att betala skatt, enligt Maria Ahrengart.

– Ett höjt tak är dessutom bra för matchningen på arbetsmarknaden. Om en person har utbildat sig inom ett visst område är det viktigt att den personen får rätt jobb, inte bara ett jobb.

Går det att säga hur högt taket borde vara?

– Nej, men vi anser att fler borde få 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. Utan en höjning av taket får de flesta bara mellan 50 och 60 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa. Alla som tjänar mer än 25 000 kronor i månaden får mindre än 80 procent.

TCO vill också att a-kassan höjs varje år för att inte ätas upp av inflationen.

– Den som blir arbetslös ska inte behöva oroa sig för sin ekonomi utan kunna lägga energin på att söka jobb.

Lägre a-kassa sänkte arbetslösheten

Nationalekonomen hos TCO anser alltså att det finns goda skäl för att höja a-kassan och att det är svårt att veta hur en höjning skulle påverka arbetslösheten. Att det finns en koppling står dock klart, enligt Kenneth Carling, professor i mikrodataanalys vid högskolan i Dalarna. Tillsammans med två forskarkollegor har han undersökt hur arbetslösheten påverkades av de förändringar av a-kassan som gjordes under 90-talet. Rapporten visade att en sänkning av a-kassan med fem procent resulterade i att tiden i arbetslöshet kortades med tio procent. För yngre arbetstagare var effekten ännu kraftfullare.

En annan rapport som han står bakom visar att många skaffade sig jobb när de blev utförsäkrade.

Det finns också en OECD-rapport som har undersökt vad som påverkade arbetslösheten i OECD-länderna mellan 60- och 90-talet. I rapporten studerades bland annat förändringar av ländernas arbetslöshetsförsäkringar, skatter och anställningstrygghet.

"Balans mellan trygghet och effektivitet"

Under perioden förbättrades ersättningen i försäkringen kraftigt och under samma period ökade också arbetslösheten. Den främsta förklaringen till den ökade arbetslösheten i OECD-länderna var, enligt rapporten, den generösare arbetslöshetsförsäkringen.

– Om man ska sammanfatta den forskning som finns så visar den att det finns en koppling mellan a-kassans ersättningsnivå och arbetslösheten. Särskilt verkar det gälla yngre. Men jag skulle önska att den politiska debatten släppte den frågan. Frågan borde vara: vad är en bra balans mellan den trygghet försäkringen ger arbetstagarna och den ineffektivitet den ger upphov till, säger Kenneth Carling.