Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Johanna kom ut som trans – blev bättre chef

Manlig utbildning, manligt jobb, manliga hobbyer. Fru och barn. Men Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech, insåg att hon var kvinna.
Publicerad
Johanna Gustafsson sitter i en fåtölj.
Efter att ha levt 45 år som man var Johanna Gustafsson redo att komma ut som kvinna. Foto: Karl Nordlund

Att vara en modern ledare handlar allt mer om att ha kontakt med sitt inre, självinsikt och att våga visa sig sårbar. Och allt mindre om auktoritet och prestation. Så resonerar i alla fall Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech.

För vissa är detta enkelt. För andra kan det ta tid. När Johanna Gustafsson levde som man och dolde för sig själv – och för andra – att hennes könsidentitet var en kvinnas, gick det sådär med självinsikten och sårbarheten. Till slut gick det inte att låtsas längre. Men hur tar man upp en sådan sak på jobbet om man är vd?

Vi backar bandet lite. Det är nu fem år sedan Johanna Gustafsson tog över som vd på Saab Transponder Tech med cirka 50 anställda. Då hette hon något annat och levde som man. Transponder Tech är ett mindre bolag i Saabsfären som sysslar med utveckling av avancerad utrustning för den civila sjöfarten.

Att den blyge kille som i ungdomen helst nördade ner sig i teoretisk fysik i gränslandet till filosofi, 25 år senare skulle vara en utåtriktad kvinnlig vd var det nog inte många som trodde.

– Det var en ganska introvert och osäker person som kom ut från Linköpings universitet med sin examen. Jag var väldigt inriktad på att prestera och klara svåra saker. Mitt självförtroende var det inget fel på, men självkänslan var svag. Att söka sig mot specialiserade tjänster låg nära till hands. Jag hade kunnat bli forskare också.

Johanna Gustafsson sitter på en bänk.
Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart. Foto: Karl Nordlund

Men det blev Saab direkt efter universitetet. Redan efter några år började dock Johanna söka sig bort från specialistrollerna som hon hade inledningsvis. Hon gick mer mot projektledning. Det var så ledarskap började komma in i bilden.

– Jag ville utvecklas som person och inte fastna i en massa avancerade beräkningar.

Bland annat blev hon projektledare från Saabs sida i ett stort internationellt utvecklingsprojekt av det obemannade flygplanet Neuron. Det var både krävande och utvecklande. Hon sökte sig också till linjechefsroller.

– Ledarskap handlar om hur vi är som människor och hur vi jobbar tillsammans, om relationer helt enkelt. Som ledare tvingas man att utvecklas som människa. Om jag inte hade vågat lämna min komfortzon i yrket tror jag inte att jag hade vågat lämna min komfortzon i livet heller.

Johanna Gustafsson

ÅLDER: 48 år.
BOR: Lägenhet i Linköping.
FAMILJ: En son som är 9 år och som bor hos Johanna på halvtid.
GÖR: Vd Saab Transponder Tech.
HOBBY: Bakning och kläder.
LÄSER: Mer än på länge, just nu Den brutna kvinnan av Simone de Beauvoir.
UTBILDNING: Teoretisk fysik, Linköpings universitet.

För parallellt med att karriären utvecklades i en mer extrovert riktning började det hända saker under ytan även privat. Johanna levde ett väldigt ”manligt” liv, i en ytlig bemärkelse. Hon hade gått en tuff och mansdominerad utbildning inom teoretisk fysik och var på en mansdominerad arbetsplats i ett manligt kodat yrke. Hon hade grabbiga hobbyer som grottdykning och annat och hade även fru och var nybliven far.

– En del transpersoner överkompenserar sin könsidentitet. Jag försökte leva upp till omgivningens förväntningar på hur en framgångsrik man ska vara. Min exfru har sagt att av alla personer var jag den sista hon skulle ha trott var trans.

När Johanna fick vd-jobbet på Saab Transponder Tech levde hon alltså fortfarande som man. Men sedan några år hade tankarna funnits där. Ett starkt minne är från en nyårsafton med vänner i Wien i början av 2010-talet.

– Tjejerna skulle göra sig fina och någon frågade om hon fick måla mina naglar. Jag var så där fnissigt glad den kvällen och det hade inte med champagnen att göra. Jag förstod inte vad som hände, men det var helt enkelt lycka jag kände över mina målade naglar.

Johanna Gustafsson står i en tv-studio mellan två andra personer.
Det finns ett växande intresse för Johannas erfarenhet som ledare inom Saab. Foto: Karl Nordlund

En period av experimenterande följde, men 2018 kom det till en brytpunkt. Johanna hade kommit till insikt. Det hade tagit sin tid, hon var nu 45 år, men när hon väl hade accepterat för sig själv att hon var transperson gick det inte att hålla det inom sig och låtsas vara någon annan.

– Jag och min bästa vän var ute i skärgården. Vi skulle bada och jag hade en bh på mig under kläderna. Jag hade väl tänkt smussla med den men så struntade jag i det. Han blev lite förvirrad men tog det bra, vilket gav mig kraft att komma ut inför familj och vänner.

Alla var inte lika förstående, men det blev ändå en glädjens sommar. Johanna levde som den hon var och för en person utan tidigare kopplingar till hbtq-rörelsen blev Europride i Stockholm en otroligt stark upplevelse. Men när semestern var slut tvättade hon bort nagellacket och satte på sig kostymen igen.– Ingen märkte något förutom att jag började prata lite mer om inkludering och mångfald. Ämnen som jag varit rätt ointresserad av tidigare. På fredagarna målade jag naglarna när jag kom hem och på söndagarna tvättade jag bort lacket.

Men så kunde det ju inte fortsätta. En dag struntade hon i att ta bort nagellacket. Det gick inte obemärkt förbi och reaktionerna spretade åt olika håll. Många fick inte riktigt ihop sin bild av Johanna som en cis-man*. I den här vevan tog hon också kontakt med vården om sin könsidentitet.

Saab Transponder Tech

Tillverkar transpondrar som är helt avgörande för en säker sjöfart. I dag finns 30 000 transpondrar från bolaget på fartyg, längs kuster och i helikoptrar och flygplan över hela världen. Tekniken börjar dock bli omodern och i år lanserar de nästa generations transpondrar, med ökad bandbredd och dubbelriktad satellitkommunikation. Därför kommer de snart att skicka upp sin första satellit. Förutom bättre sjösäkerhet bidrar den nya tekniken till ökad hållbarhet genom att optimera fartygsrutter, till exempel genom att visa aktuella iskartor.

Projektledaren Johanna fick nu mycket att hantera. Både en vårdprocess och en plan för hur hon skulle komma ut på allvar på jobbet. Tillsammans med sin HR Business Partner la hon upp en strategi kring det hela, de var måna om att det inte skulle komma som en chock för medarbetarna.

Det började med att Johanna samlade sin ledningsgrupp. Hon tog med sig transflaggan, som är mindre känd än regnbågsflaggan, och frågade om någon visste vad det var för flagga. Det blev utgångspunkten för ett väldigt bra samtal och Johanna hade liknande samtal med andra grupper på arbetsplatsen.

– Det blev inte så mycket drama. Någon sa: ”Då förstår vi varför du har målade naglar ibland.

Könstransitionen** har naturligtvis varit en omvälvande händelse rent personligt. Men den har också gett perspektiv i rollen som ledare. Även på den fronten har Johanna gått igenom någon form av förändring.

– Jag är en mer autentisk ledare i dag. Jag vet vem jag är och är trygg i det. Jag har gått från prestationsinriktad till att våga visa mig sårbar och ha självinsikt. Jag tror att det är lätt att hamna i att man spelar en roll så som jag gjorde.

Ser du annorlunda på saker som kvinnlig chef jämfört med tidigare?

– Det är väldigt svårt att se fördelarna med att man tillhör en grupp med privilegier. Jag tillhörde normen men i dag tillhör jag en minoritet. Jag önskar att jag hade kunnat säga att jämställdhet var en viktig fråga för mig som chef när jag levde som man. Men det var det inte. Nu ser jag kraften i den frågan, både som kvinna och som ledare. Jämställdhet, mångfald och inkludering har ju också med affärsnytta att göra. Vi har inte råd att välja bort människor, vi måste ha in de mest kompetenta medarbetarna. Det är också väl belagt i forskningen att mångfald föder nya idéer och kreativitet.

Finns det en stolthet eller ett intresse för din historia inom Saab?

– Det finns ett intresse för min erfarenhet och jag har varit inbjuden att tala om min historia i olika interna sammanhang. Jag försöker väl vara lite av en nagel i ögat för att pusha oss att bli ännu mer inkluderande.

– På något sätt har jag kanske fått en maktposition eftersom det inte finns så många chefer som är öppet trans. Jag vill bidra till att göra vårt samhälle öppnare genom att vara en positiv förebild och belysa de normer och fördomar som fortfarande finns om transpersoner. Att vara ett inkluderande företag handlar inte om att det ska se bra ut – det handlar om värderingar – och ytterst om företagets lönsamhet. Därför är det högsta ledningens fråga. Jag ser ett allt starkare engagemang för den inom Saab och det tycker jag är jättekul.

Hur tänker du kring att ni i dag inte kan gå i Prideparaden under Saab-flagg?

– Sveriges överbefälhavare sa i en podcast från Försvarsmakten nyligen att ”Pride är ju ett unikt tillfälle att faktiskt kliva ut som organisation och visa live vad vi står för.” Jag är övertygad om att Saab också kommer kliva ut, precis som Försvarsmakten. Det är bara att vi ännu inte har kommit riktigt lika långt i vår kulturförändring som de.

* En människa vars biologiska kön  överensstämmer med sitt juridiska, sociala och upplevda kön.

** Den medicinska, sociala och juridiska process som en person går igenom för att korrigera sin kropp och sitt könsuttryck så att det ska stämma överens med den upplevda könsidentiteten.

Johanna Gustafsson med en transflagga bredvid sonen som håller i en prideflagga.
Johanna Gustafsson med sin son på Linköping Pride 2021. Foto: Privat

9 snabba med Johanna

Vad är det första du gör när du vaknar?
– Klockan ringer halv sex och jag börjar med dusch och hudvård. Jag är en rutinmänniska och morgonpigg. Därefter frukost och yogarörelser för ryggen. Sedan klär jag mig och sminkar mig. Det är en längre startsträcka på morgonen som kvinna.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
– Som chef är det lätt att bli styrd av alltför många operativa möten. Jag försöker skapa utrymme i min kalender för strategiskt arbete och reflektion. Nyckeln stavas delegering. Tidigare var det mycket tjänsteresor, men det har ju försvunnit under pandemin. Jag har inte rest mycket som kvinna än, det har jag kvar att utforska. Det skulle kunna bli problem vid besök i mer konservativa länder.

Hur är din relation till facket?
– Jag tycker det är viktigt med ett bra samarbete och försöker att jobba tätt ihop med Unionen och Sveriges Ingenjörer som är de största här hos oss. Framför allt när det dyker upp problem.

Hur mycket jobbar du?
– 40 intensiva timmar i veckan. Förr hade jag ett större fokus på att prestera och då jobbade jag mer.

Vad gör du om du får en stund över på jobbet?
– Då går jag och pratar med någon eller tar en lunchpromenad för att låta tankarna falla på plats.

Hur är det att ha dig som chef?
– Jag ställer höga krav, men jag hoppas att mina medarbetare känner att jag bryr mig om dem. Jag vill att det ska finnas en balans där.

Vad gör du för att koppla av?
– Jag har ett utåtriktat arbete, men egentligen är jag ganska introvert och behöver tid för mig själv. Men jag umgås mycket med min son och jag gillar att vara i min stuga i S:t Annas skärgård.

Vad har Transponder Tech lärt av pandemin?
– Att det kan vara effektivt för vissa att arbeta hemifrån. Nu håller vi på att försöka hitta balansen mellan hemarbete och kontoret.

När släcker du på kvällen?
– 21.30. Jag sover mer nu, behöver åtta timmar.

Två röster om Johanna

TOBIAS TEVELL, säljchef vid Saab Transponder Tech ochäven förtroendevald vid Saabs Unionenklubb.

Tobias Tevell.

– Johanna har varit min närmaste chef sedan 2018. Hon är en ledare som vågar delegera, litar på sina underställda och förutsätter att de levererar.

– Som förtroendevald har jag av naturliga skäl fått höra många olika åsikter kring Johanna, särskilt i början av hennes könstransition. För mig är det viktigaste vad chefen åstadkommer för företaget, det privata är fullständigt irrelevant i arbetet. Att Johanna i dag är kvinna ger henne en varmare och något lugnare framtoning jämfört med den person som jag mötte 2018.
 

JOHANNA HAGSTRÖM, tidigare HR-chef på Saab Transponder Tech.

Johanna Hagström.

– Jag är väldigt imponerad över Johannas resa. Hur hon på ett öppet, kommunikativt och beslutsamt sätt ledde sig själv och sin omgivning fram till Johanna. När hon väl hade bestämt sig fanns det inga alternativ.

– Vi jobbar inte tillsammans längre, men jag tänker fortfarande ofta på henne. Det var en ynnest för mig att få ha varit vid hennes sida och det gjorde mig till en bättre HR-chef och en bättre människa. Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart.

Johanna Gustafssons karriärlinje 

1996
Gör sitt exjobb på Saab under utbildningen till teoretisk fysiker. Får jobb på företaget direkt efter examen, inom militärflyget.

1997
Får ett nytt jobb i ett joint venture med Ericsson inom telekom. Arbetar med avancerade tekniska beräkningar.

1998
Inser att hon inte vill fortsätta specialiseringen och söker sig mot projektledarroller i olika Saabprojekt, där ledarskapet kommer in i bilden.

2000
Får sitt första utlandsuppdrag som projektledare i Cambridge. Det blir en mognadsprocess och Johanna går från specialist till generalist.

2003
Ingår i ett projekt – skapandet av Neuron – ett helt obemannat plan som Saab utvecklade med fem andra bolag. Johanna blir ansvarig för den svenska delen av projektet och bor tre år i Paris.

2011
Första linjechefsjobbet som affärsutvecklingschef. När Johannas fru blir gravid flyttar de tillbaka till Linköping. Hon har flera liknande roller de kommande åren.

2017
Blir vd på Saab Transponder Tech. Utvecklar en ny generation transpondrar.

2019
Kommer ut som transkvinna på jobbet efter att under en period levt som kvinna på helgerna.

2022
Lanserar nästa generations transpondrar vilket kräver att man skickar upp satelliter.

Text: Per Cornell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.