Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Dokusåpadeltagare fick rätt mot Försäkringskassan

Att posta inlägg på Instagram och andra sociala medier är inget jobb. Det slår kammarrätten i Göteborg fast sedan en före detta dokusåpadeltagare överklagat Försäkringskassans krav på att få tillbaka sjukpenning.
Johanna Rovira Publicerad
Försäkringskassans skylt till vänster. Instagramflöde på mobil till höger.
Att göra reklaminslag på sociala medier för skönhetsbehandlingar var, enligt Försäkringskassan, bevis för att kvinnan åtminstone var så pass frisk att hon kunde jobba 25 procent. Men kammarrätten håller inte med. Foto: Johan Nilsson/TT, Shutterstock

Är man beviljad sjukpenning får man inte ha fritidsaktiviteter som kan jämställas med arbete. Att göra reklaminslag på sociala medier för skönhetsbehandlingar menade Försäkringskassan är bevis för att man åtminstone är så pass friskt att man kan jobba 25 procent.

Försäkringskassan, som efter ”en intern impuls” börjat kollat in en sjukskriven före detta dokusåpadeltagares aktiviteter på sociala medier, återkrävde henne därför på drygt 70 000 kronor.

Falsk fasad

Kvinnan överklagade beslutet och menade att hon var helt under isen, knappt kunde ta sig ur sängen och att Instagraminläggen enbart var till för att hålla skenet uppe. Reklaminslagen för hennes systers skönhetssalong var ett sätt för henne att må lite bättre – ”en kick för att få känna sig som kändis, modell eller skådespelare en stund”. Systern skötte för övrig de flesta av uppdateringarna som tog max 20 minuter i veckan att göra, försvarade sig kvinnan.

Förvaltningsrätten i Malmö köpte inte kvinnans argument utan gick på Försäkringskassans linje att pengarna skulle återbetalas. Men nästa instans, kammarrätten i Göteborg, var av en annan åsikt.

Inlägg är inte arbete

Kammarrätten menar att flera av inläggen på Instagram helt klart inte kan jämställas med arbete. Varken Instainläggen eller den Youtube-video som kvinnan deltagit i, visar att hon faktiskt kunnat utföra ett annat jobb, anser kammarrätten.

Däremot har Försäkringskassan rätt att kräva tillbaka pengar för tiden för de tre utlandsresor kvinnan ska ha gjort. Enligt lagen måste alla resor till länder utanför EU anmälas till Försäkringskassan i förväg och kvinnan, som nekar till att överhuvudtaget ha rest utomlands, måste därför betala tillbaka ersättning eftersom ”inlägg på sociala medier och bankkontoutdrag starkt indikerar” att hon varit utanför EU.

Intern impuls 

En intern impuls till kontrollutredning är när en handläggare på Försäkringskassan upptäcker att de uppgifter som en enskild lämnat inte stämmer och anser att det finns anledning att påbörja en kontrollutredning.

Källa: Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.