Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

92 miljoner till medlemmar efter rättsprocesser

92 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar under 2021 efter rättsprocesser. Beloppet är det högsta på flera år. "En pandemieffekt", säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.
Elisabeth Brising Publicerad
Hand som håller upp sedlar bredvid lagbok med klubba.
Sammanlagt blev det totalt cirka 92 miljoner kronor som betalades ut efter att Unionenmedlemmar fått juridisk hjälp. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Christine Olsson/TT

De flesta tvister som Unionen hjälpte medlemmar att lösa förra året gällde löneindrivning och arbetsskadeersättning. 830 ärenden avslutades vilket var fler än båda de två föregående åren.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

 Beloppen som gått ut till medlemmar sticker ut eftersom de är väldigt mycket högre än vad de har varit de senaste åren. Det beror framför allt på att många ärenden kom in under det brinnande pandemiåret 2020 och avslutades 2021, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

Totalt 75 miljoner kronor betalades ut till medlemmar 2021 efter att de fått hjälp av Unionens egna jurister. Utöver det betalades ytterligare 17 miljoner kronor ut till medlemmar via LO-TCO:s Rättsskydd, Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt som driver en del av Unionens ärenden.

Sammanlagt blev det cirka 92 miljoner kronor som betalades ut efter att Unionenmedlemmar fått juridisk hjälp.

Företag i ekonomisk knipa

I början av pandemin fick många företag ekonomiska problem och betalningssvårigheter, vilket fick många att söka stöd av facket.

 Mycket pengar gäller tvister om löneutbetalning, men vi befarade faktiskt betydligt fler konkurser än det blev på grund av corona. Det berodde på att systemet med korttidsarbete infördes snabbt och påverkade positivt, säger Malin Wulkan.

Av de 75 miljoner kronorna från ärenden som Unionens egna jurister avslutade förra året kom cirka 14 miljoner kronor från den statliga lönegarantin efter konkurser och rekonstruktioner, medan cirka 27,5 miljoner kronor var indrivna försenade eller tvistiga löner.

Cirka 4 miljoner kronor var skadestånd efter felaktiga uppsägningar eller brott mot arbetslagar, till exempel semesterlagen.

Inkomstförluster över lång tid

Dessutom fick medlemmar cirka 29 miljoner kronor i ersättning efter avslutade försäkringstvister med a-kassan, Försäkringskassan eller försäkringsbolag, enligt Malin Wulkan.

 Det kan vara så att ett färre antal ärenden med positiv utgång ger ett stort utfall i pengar i exempelvis livränteärenden vid arbetsskada. Den berörda medlemmen kan då få ersättning för en lång tids inkomstförluster.

Ökat behov av juridiskt stöd 

De senaste åren har trycket på Unionens juridiska stöd ökat enligt Malin Wulkan. Förra året startade 617 nya juridiska medlemsärenden på nationell nivå och Unionen lämnade in ett större antal stämningsansökningar till Arbetsdomstolen än året innan.

 Ju fler medlemmar vi har desto fler ärenden blir det. Men det styrs också av konjunkturen. Dåliga tider ger fler ärenden. 2022 skulle jag gissa att det finns en risk att det blir fler. Situationen i Ukraina kommer påverka oss i den utsträckning som ekonomin påverkas, säger Malin Wulkan.

Resultat juridiska tvister 2021

Unionen: 

  • 27,5 miljoner kr i lön (2020: 7 mkr, 2019: 12 mkr)
  • 14,1 miljoner kr i lönegaranti (2020: 11 mkr, 2019: 12,5 mkr)
  • 4,1 miljoner kr i skadestånd (2020: 2,7 mkr, 2019: 1 mkr)
  • 29,2 miljoner kr i ersättning försäkringsrätt (2020: 16,7 mkr, 2019: 4 mkr)

Totalt: Cirka 75 miljoner kronor till medlemmar. 

LO-TCO Rättsskydd:

  • 17 miljoner kr i ersättning till medlemmar i Unionen, främst försäkringsrätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan