Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen som byter liv som statist

Att vara statist ger Mobin Ansari den bästa avkopplingen från jobbet som chef. Genom att kliva in i andra yrkesroller och karaktärer upplever han också att livet blir större och rikare.
Anita Täpp Publicerad 8 april 2022, kl 06:00
Statisten Mobin Ansari
"Till viss del handlar det här om nyfikenhet" säger Mobin Ansari. Foto: Peter Knutson

Varför är du statist på fritiden?
– Jag brinner verkligen för mitt jobb, för att utsatta barn ska få den bästa möjliga framtiden. Men det kan också vara tufft känslomässigt. Som statist får man gå in i en helt annan yrkesroll och försöka sätta sig in i hur den fungerar. Om man då exempelvis har i uppdrag att agera sjuksköterska, så är ofta också flera av statisterna sjuksköterskor på riktigt. Och att träffa de människorna, som berättar hur deras vardag ser ut, öppnar nya världar för mig. Så till viss del handlar det här om nyfikenhet. Men att få möjlighet att spela olika karaktärer är också ett sätt att se till att livet inte blir rutin.

Hur upptäckte du den möjligheten?
– Jag halkade bara in i det här tack vare en vän som är statist. Hon tipsade mig när hon fick veta att ett produktionsbolag sökte en dari-talande statist till en tv-serie, och visste att jag med min afghanska bakgrund kan det språket. Och efter en casting fick jag jobbet. Men jag tyckte bara att det var en jättekul erfarenhet och släppte det sedan.

Men du har ändå fortsatt?
– Ja, åtta månader senare ville man att jag skulle komma på en casting för en annan tv-serie. Det slutade med att jag helt oväntat fick en mindre skådespelarroll i tv-serien Sthlm Rekviem. Den var jättekul att göra och regissören försökte också peppa mig till att söka fler roller. Men det rann ut i sanden eftersom jag är ny i branschen och inte har någon aning om hur man gör. Men jag har ändå fått flera statistroller efter det.

Mobin Ansari i en gul bil i rollen som statist.
Förutom uppdragen som statist har Mobin Ansari också haft en skådespelarroll, som Yusef i tv-serien Stockholm Rekviem. Foto: Fredrik Hjerling/Cmore

Hur kan en vanlig inspelningsdag vara?
– Ofta blir det många timmars väntan på inspelning. Och då brukar det bli mycket avslappnat och roligt umgänge med andra statister och skådespelarna, där vi snickesnackar, fikar och äter lunch ihop. För normalt har man som statist inte heller några repliker som man behöver dra sig undan och träna på. I stället handlar det ju mest om att visa vanliga mänskliga reaktioner, som att man hoppar undan när det kommer en ambulans eller sitter och pratar runt ett bord i en scen.

Hur går statistuppdragen ihop med ditt vanliga jobb?
– Lite knepigt kan det bli ibland, som när omtagningar av en scen kan göra att man strax innan en planerad inspelningsdag får besked om att den är flyttad. Men det är något man bara måste acceptera, att det kan vara så i den här branschen. Och någon semester behöver jag inte ta eftersom mycket av mitt jobb lyckligtvis också går att sköta per telefon och digitalt från inspelningsplatsen.

MOBIN ANSARI

GÖR: Föreståndare på det privata vårdföretaget Inkludering Resurs som rekryterar och ger stöd åt familjehem som tar emot utsatta barn.

ÅLDER: 39 år.

BOR: Haninge.

TIPS TILL BLIVANDE STATISTER: På nätet och Facebook finns hemsidor och grupper för statister, där aktuella uppdrag läggs upp. Där kan också ges möjlighet att lägga upp en profil, så att rollbesättare kan hitta dig.

 

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.