Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Snabbfotade företag pandemins vinnare

Coronapandemins förändringar är här för att stanna. Uppmaningen till näringslivet är tydligare än någonsin: digitalisera er eller gå under.
Publicerad
digitalisering Jonas Hammarberg
Många företag har tvingats ställa om sitt arbetssätt under coronapandemin. Nu är det viktigt att inte ta ett kliv bakåt, skriver Jonas Hammarberg. Foto: Shutterstock/Kristian Pohl
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Två års pandemi har fungerat som en vattendelare för svenskt näringsliv. Många företag har snabbt ställt om till digitala lösningar och datadrivna aktörer har sett nya affärsmöjligheter. Andra har haft svårare att lämna de gamla hjulspåren. Trögrörliga företag har krampaktigt hållit fast vid gamla verktyg och förlegade arbetssätt, i en värld som springer ifrån dem.

Vi har sett det hända tidigare. Under 2010-talet har flera väletablerade butikskedjor tappat mark till kvicka e-handlare. Bland företag som säljer till andra företag, så kallad business-to-business har omställningstrycket dock inte varit lika högt. Enligt studier från McKinsey ligger sådana företag därför efter i digitaliseringen, jämfört med konsumentmarknaden.

Det gör det svårt för säljare att gå tillbaka till gamla mönster

För dig som äger eller leder ett B2B-företag finns det skäl att vara orolig. Pandemin har lagt i en högre växel i den redan intensiva digitaliseringen. McKinseys studier av business-to-business visar att 70 procent av inköparna numera föredrar digital interaktion med säljare. 24 procent vill inte ens träffa en säljare under köpprocessen.

Samtidigt ställer inköpare allt högre klimatkrav. I ett varumärkesperspektiv är hållbarhet inte längre en fråga; det är ett utropstecken. Här har digitala möten blivit en game changer. Videokonferenser minskar behovet av utsläppsintensiva flygresor, och sparar dessutom både tid och pengar. Det gör att säljaren kan erbjuda inköparen ett ännu lägre pris.

Dagens inköpare föredrar digital interaktion, värderar klimatfrågan högt och vill rimligen ha ett så lågt pris som möjligt. Det gör det svårt för säljare att gå tillbaka till gamla mönster. Pandemins digitala krav är alltså här för att stanna. Vi bör förvänta oss ett fundamentalt skifte inom business-to-business, i paritet med det som redan har skett i butiksbranschen.

Svenskt näringsliv präglas av ett gap mellan de som vill stanna i dåtiden och de som vågar satsa på nya arbetssätt

Det säger sig själv att ett bolag som skickar ut sin säljkår på fysiska korståg, tappar både fart och effektivitet i jämförelse med konkurrenter som möter kunden digitalt. Företag som kan erbjuda en professionell, digital kundupplevelse kommer tveklöst att vinna kriget mot de som tar flyget mellan Stockholm och Oslo för ett möte.

Svenskt näringsliv präglas av ett gap mellan de som vill stanna i dåtiden och de som vågar satsa på nya arbetssätt. Coronapandemin har gjort splittringen ännu mer kännbar. Nu har snabbfotade företag en chans att lämna krisen som vinnare, medan motsatsen ser betydligt mörkare ut. Mitt budskap är lika enkelt som dramatiskt: digitalisera er eller gå under.

/Jonas Hammarberg, vd och grundare på SP_CE och författare till böckerna Get Digital or die trying och Apparnas Planet.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sätt den personliga integriteten på jobbet i fokus

Den digitala övervakningen på jobbet är utbredd. Vi behöver stärka arbetstagares inflytande för att ändra maktbalansen som förskjutits till arbetsgivarens fördel, skriver Ann-Therése Enarsson på Futurion.
Publicerad 21 januari 2025, kl 06:01
en inloggningssida på en datorskärm
I dag saknas information om hur utbredd övervakningen är i Sverige men i internationella studier visar att övervakningen är stor och ökade kraftigt under och efter pandemin, skriver Ann-Therése Enarsson. foto: Shutterstock/Ola Hedin
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

AI-kommissionens förslag är ett välkommet initiativ, men flera kritiska risker nonchaleras. Felaktigt använd AI kan leda till allvarliga maktförskjutningar och hot mot den personliga integriteten. Apple, som misstänks för spioneri på sina anställda, visar att dessa farhågor redan är högst reella. Arbetsmarknadsminister Mats Persson måste driva på för att denna fråga inte faller mellan stolarna.

Apple anklagas för att spionera på de anställda. I en stämningsansökan som har lämnats in till en domstol i Kalifornien anklagas Apple för att övervaka de anställdas privata enheter och iCloud-konton. Apple uppges tvinga de anställda att installera mjukvara på sina privata enheter vilket medför att företaget får tillgång till de anställdas mejl, foton, hälsoinformation och annan personlig data. Apple anklagas även för att ha förbjudit personalen att diskutera löner och arbetsförhållanden.

 När Futurion lät Novus undersöka svenskarnas inställning till digital övervakning i arbetslivet visade den att övervakning leder till ökad stress och oro. En av tre arbetstagare känner inte till om deras arbetsgivare mäter deras produktivitet digitalt. Närmare var femte anställd är beredd att gå ner i lön för att slippa digital övervakning och en klar majoritet anser att den är ett intrång på den personliga integriteten. 

Det nya övervakningssamhället är i dag en realitet

Det är oroväckande med tanke på att övervakningen ökar och blir allt mer sofistikerad. I dag saknas information om hur utbredd övervakningen är i Sverige men i internationella studier visar att övervakningen är stor och ökade kraftigt under och efter pandemin.

I den nyligen presenterade Färdplan för Sverige saknas förslag från AI-kommissionen som gäller övervakning på jobbet. I rapporten lyfts i stället vikten av ökad tillgång till data. Ökade möjligheter till delning av data ska möjliggöra innovation och utveckling inom offentlig sektor, vilket självklart vore välkommet. Men i rapporten sägs att ett paradigmskifte för offentlighets- och sekretesslagstiftningen är nödvändigt. Offentlighet mellan myndigheter ska ersätta sekretess när det gäller skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Sekretess bör vara undantaget, inte regeln. Ska samma princip gälla för den personliga integriteten på jobbet?

Det nya övervakningssamhället är i dag en realitet. Övervakningen förändrar maktbalansen på arbetsmarknaden genom att ge arbetsgivaren möjlighet att i detalj kartlägga arbetstagarna. Datainsamlingen kan även hjälpa arbetsgivaren att identifiera topp- och lågpresterande anställda och analysera deras arbetsvanor. Det finns exempel på företag som använder informationen för att analysera och förutse vad den anställde kan tänkas göra – till exempel be om löneökning, eller leta efter ett nytt jobb. 

Jag saknar skarpa förslag som sätter den personliga integriteten på jobbet i fokus

Fel använt riskerar AI att förstärka maktskillnader och inskränka den personliga integriteten. Statskontorets studie om AI i statsförvaltningen pekar på bristande transparens och behovet av tydligare riktlinjer. För att motverka AI:s negativa effekter behövs kraftfulla satsningar på kompetensutveckling, ökat inflytande för arbetstagare och rättsliga skydd mot övervakning och manipulativ användning av AI.

AI innebär givetvis inte enbart övervakningsmöjligheter. Hur påverkas arbetsmarknaden i stort och hur rustar vi oss för att hantera all förändring? Nobelpristagaren Daron Acemoglu säger i en DN-intervju att vi behöver mer statlig finansiering till företag som är annorlunda än nätjättarna, så att olika forskningsriktningar utforskas. Och vi behöver skyddsräcken för hur AI kan användas. I dag finns det alldeles för svaga skydd mot att AI används på manipulativa sätt. Han lägger till att vi inte kan stoppa automatiseringen, men staten måste hitta sätt att använda AI på som skapar meningsfulla, tillfredsställande och välbetalda jobb.

Men AI-kommissionen nöjer sig med att skriva att det behövs mer systematisk vägledning för arbetsgivare och arbetstagare om arbetsmarknadens utveckling i ljuset av teknikskiftet. Vad innebär det ens i praktiken?

Det räcker inte med vaga resonemang. Jag saknar skarpa förslag som sätter den personliga integriteten på jobbet i fokus. Vi behöver få kunskap om hur utbredd den digitala övervakningen på jobben är, och vi behöver stärka arbetstagarnas inflytande för att ändra maktbalansen som har förskjutits till arbetsgivarens fördel. Regeringen bör ge IMY i uppdrag att kartlägga läget. Arbetsmarknadsminister Mats Persson måste ta ledningen i denna fråga.

/Ann-Therése Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.