Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Del av nya las klubbat av regeringen

Regeringen fattade i dag beslut om delar av nya las, lagen om anställningsskydd. Förslaget om det så kallade omställningspaketet har nu lämnats till lagrådet.
Oscar Broström Publicerad
Martin Ådahl och Eva Nordmark under regeringens presskonferens.
Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson (C), och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark vid en presskonferens om las-överenskommelsen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Den nya las-överenskommelsen har föregåtts av intensiva debatter, tvister och förhandlingar.

I dag tog en stor del av las-överenskommelsen – det så kallade omställningspaketet – ett stort steg mot att bli verklighet, då regeringen tog beslut om två stora lagrådsremisser som riksdagen ska lagstifta om under våren.

– Det är en historisk arbetsmarknadsreform, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) enligt TT.

Enklare att säga upp anställda

Omställningspaketet innebär bland annat att reglerna vid uppsägning ändras. Tidigare har det hetat att det krävs ”saklig grund” för uppsägning, men det ändras nu till ”sakliga skäl”, vilket i praktiken innebär mer generösa regler för arbetsgivaren att avsluta anställningar.

Utöver det görs också flera ändringar i turordningsreglerna. Arbetsgivaren kan till exempel undanta tre personer – tidigare var det två – från ”sist in, först ut”-principen. Företag med kollektivavtal får än mer möjlighet till att undanta personer från turordningsreglerna.

Större möjlighet till kompetens- och studiestöd

Arbetstagare får å sin sida större möjligheter till omställnings- och kompetensstöd.

 Behovet av omställning är på många sätt akut för både den enskilde medarbetaren och för arbetsmarknaden i stort. Nu skapar arbetsmarknadens parter och politiken tillsammans förutsättningar för verklig anställningstrygghet. Trygghetsöverenskommelsen ger kraftigt förbättrade ekonomiska och praktiska möjligheter till omställning genom utbildning under arbetslivet – både för anställda och för personer som är mellan jobb, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef och ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp, i ett pressmeddelande.

När reformerna är fullt utbyggda, vilket beräknas ske under 2026, kommer kostnaderna för staten att ligga på upp till elva miljarder kronor per år. Vissa delar av den nya las-överenskommelsen kommer i spel genom det nya huvudavtalet, som parterna kommit överens om.

De nya reglerna ska börja gälla från den 1 oktober i år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen