Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya las: Så påverkas du

Regeringen har lagt fram ett förslag för nya las, lagen om anställningsskydd. Förslaget innebär bland annat att det blir enklare för arbetsgivare att säga upp anställda. Samtidigt får arbetstagare större möjligheter att vidareutbilda sig.
Oscar Broström Publicerad
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark talar under en presskonferens.
Så påverkas du av nya las. På bilden: Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister. Foto: Henrik Montgomery/TT

I december skrev tjänstemannaförbundet PTK, IF Metall, Kommunal och Svenskt Näringsliv under den så kallade las-överenskommelsen. Efter det tillsatte regeringen tre utredningar för att överenskommelsen skulle bli lag.

I dag presenterade regeringen utredningarna. Om lagförslaget träder i kraft, påverkar det alla på arbetsmarknaden, inte bara ovan nämnda parter. Samtidigt innehåller förslaget vissa regler, som kommer i spel genom det nya huvudavtalet, som parterna kommit överens om. Det nya huvudavtalet ämnar parterna skriva under efter att lagförslaget godkänts och trätt i kraft. Fler fackförbund kan komma ansluta till sig det nya huvudavtalet.

Nedan kommer en sammanfattning av de nya reglerna som kommer införas, genom lagändring eller huvudavtal. Observera att vissa av punkterna endast kommer gälla företag som omfattas av parternas nya huvudavtal, till exempel Unionens medlemmar.

Så kan du bli uppsagd

Det blir lättare för arbetsgivare att säga upp personal.

Tidigare krävdes det ”saklig grund” för att en arbetsgivare skulle kunna säga upp en anställd. Nu ändras det till ”sakliga skäl”. En liten ändring i ordval, men innebörden blir alltså generösare regler för arbetsgivaren att avsluta en anställning.

Vad som kan ligga till grund för en uppsägning varierar. Dagens Arbete har gjort en sammanställning – här – och listar följande orsaker:

  • Samarbetssvårigheter som negativt påverkar arbetsplatsen.
  • Arbetsvägran eller ordervägran.
  • Olovlig frånvaro. Sena ankomster.
  • Brottslig handling på arbetsplatsen.
  • Missbruk (i fall där den missbrukande inte anses vara sjuk)
  • Att du presterar dåligt på jobbet. Om arbetsgivarens krav inte går att uppnå till följd av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning, skyddas du från den nya regeln.

Utöver detta ändras även reglerna för vad som sker om du som blivit uppsagd ogiltigförklarar uppsägningen. Tidigare fick du som anställd lön under uppsägningstiden samt under väntan på att tvisten skulle bli löst. I det nya förslaget får du bara lön under uppsägningstiden. Skulle du senare få rätt gentemot din arbetsgivare har du rätt till retroaktiv utbetalning av lönen, samt högre skadestånd än tidigare.

Snabbare väg till fast anställning

Anställningsformen allmän visstid ersätts med ”särskild visstid”, som ska leda till att du snabbare får en tryggare anställning.

Tidigare såg det ut så här: När du jobbat två år under en femårsperiod hade du rätt till en fast anställning.

Med nya las blir reglerna följande: Efter nio månader under treårsperiod får du förtur till en ny visstidsanställning. Om du arbetat tolv månader under en femårsperiod ska din anställning automatiskt omvandlas till en tillsvidareanställning.

Vid neddragningar på företaget

Turordningsreglerna ändras (för företag som skriver under huvudavtalet).

Vid neddragningar kan arbetsgivare undanta tre personer – tidigare var det två – från den så kallade ”sist in, först ut”-principen. Den här nya regeln gäller alla företag, stora som små. 

Arbetsgivaren kan använda detta undantag högst en gång var tredje månad. Det behöver alltså gå tre månader för att en arbetsgivare ska kunna dra ned på nytt och hävda undantag från turordningsreglerna.

Nytt studiestödssystem för omställning till nytt yrke

I las-förslaget föreslås ett nytt sorts studiestöd för anställda – ett omställningsstudiestöd.

Med det nya förslaget får du större möjligheter att utbilda dig. Det nya stödet ger dig, som jobbat minst 16 timmar i veckan i åtta år, möjlighet att ta ledigt för att studera under högst 44 veckor. Du skulle enligt förslaget få rätt till ett bidrag motsvarande 80 procent av din inkomst upp till 25 570 kronor i månaden, om du vill vidareutveckla dig genom studier. Utöver det finns även möjlighet att söka ett särskilt omställningsstudielån på 12 332 kronor i månaden.

Förutsättningen för att du ska ha rätt till stödet är att du jobbat minst åtta år, minst 16 timmar i veckan.

Stödet ska vara tillgängligt för arbetstagare som inte har fyllt 65 år.

Du är inte fri att studera precis vad som helst, utan utbildningen måste stärka din framtida position på arbetsmarknaden ”med beaktande av arbetsmarknadens behov”.

Fler får omställningsstöd

I nya las ska även personer utan kollektivavtal ha möjlighet att få omställnings- och kompetensstöd. Det här är ett stöd för personer som blivit av med sitt arbete. Även tidsbegränsade anställda, vars anställning löpt ut, ska kunna få stöd från parternas omställningsorganisationer. Tidigare gällde det bara fast anställda.

Skärpta regler för inhyrning

För den som arbetar genom bemanningsföretag ökar möjligheten till fast anställning, om du arbetar regelbundet på ett och samma ställe. Enligt det nya las-förslaget ska arbetsgivaren erbjuda dig en tillsvidareanställning om du varit inhyrd på samma arbetsplats 24 månader under en treårsperiod.

Ifall du inte blir erbjuden anställning är arbetsgivaren skyldig att betala dig två månadslöner.

Hyvling av arbetstid

Det nya förslaget skärper reglerna kring att hyvla bort arbetstid, det vill säga att arbetsgivaren ändrar timmarna i ditt anställningskontrakt och gör om din heltid till deltid. Enligt de nya reglerna måste hyvling av arbetstid följa turordningsreglerna. Samtidigt står det i utredningen att heltid ska vara norm.

När börjar reglerna gälla?

Riksdagen förväntas besluta om det nya förslaget vid årsskiftet. Den 30 juni 2022 kan lagen träda i kraft.

Segdragna förhandlingar ledde till nytt avtal

  • Ett huvudavtal sätter de grundläggande spelreglerna för arbetsgivare och fackförbund. Det kan till exempel innehålla regler om uppsägningar eller om hur tvister ska lösas.
  • För drygt tio år sedan försökte parterna på den privata sidan – Svenskt Näringsliv, tjänstemannakartellen PTK (där Unionen ingår) och LO – komma överens om ett nytt huvudavtal. Svenskt Näringsliv lämnade dock förhandlingarna.
  • I slutet av förra året lyckades parterna komma överens om ett nytt huvudavtal. Men bara två LO-förbund, IF Metall och Kommunal, ställde sig bakom avtalet.
  • I avtalet finns bland annat spelregler kring turordning, omställningsstöd och när visstidsanställningar ska övergå i fasta anställningar.
  • Mest debatt har det varit kring turordningsreglerna. Om parterna inte hade kommit överens skulle reglerna ändras via lagstiftning, i enlighet med den så kallade Januariöverenskommelsen, det vill säga den överenskommelse som Miljöpartiet och Socialdemokraterna slöt med Centern och Liberalerna för att kunna bilda regering efter förra riksdagsvalet.
  • Avtalet kräver lagändringar och statliga reformer för att genomföras. Tre utredningar har därför undersökt vilka förändringar som behöver göras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.