I december skrev tjänstemannaförbundet PTK, IF Metall, Kommunal och Svenskt Näringsliv under den så kallade las-överenskommelsen. Efter det tillsatte regeringen tre utredningar för att överenskommelsen skulle bli lag.
I dag presenterade regeringen utredningarna. Om lagförslaget träder i kraft, påverkar det alla på arbetsmarknaden, inte bara ovan nämnda parter. Samtidigt innehåller förslaget vissa regler, som kommer i spel genom det nya huvudavtalet, som parterna kommit överens om. Det nya huvudavtalet ämnar parterna skriva under efter att lagförslaget godkänts och trätt i kraft. Fler fackförbund kan komma ansluta till sig det nya huvudavtalet.
Nedan kommer en sammanfattning av de nya reglerna som kommer införas, genom lagändring eller huvudavtal. Observera att vissa av punkterna endast kommer gälla företag som omfattas av parternas nya huvudavtal, till exempel Unionens medlemmar.
Så kan du bli uppsagd
Det blir lättare för arbetsgivare att säga upp personal.
Tidigare krävdes det ”saklig grund” för att en arbetsgivare skulle kunna säga upp en anställd. Nu ändras det till ”sakliga skäl”. En liten ändring i ordval, men innebörden blir alltså generösare regler för arbetsgivaren att avsluta en anställning.
Vad som kan ligga till grund för en uppsägning varierar. Dagens Arbete har gjort en sammanställning – här – och listar följande orsaker:
- Samarbetssvårigheter som negativt påverkar arbetsplatsen.
- Arbetsvägran eller ordervägran.
- Olovlig frånvaro. Sena ankomster.
- Brottslig handling på arbetsplatsen.
- Missbruk (i fall där den missbrukande inte anses vara sjuk)
- Att du presterar dåligt på jobbet. Om arbetsgivarens krav inte går att uppnå till följd av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning, skyddas du från den nya regeln.
Utöver detta ändras även reglerna för vad som sker om du som blivit uppsagd ogiltigförklarar uppsägningen. Tidigare fick du som anställd lön under uppsägningstiden samt under väntan på att tvisten skulle bli löst. I det nya förslaget får du bara lön under uppsägningstiden. Skulle du senare få rätt gentemot din arbetsgivare har du rätt till retroaktiv utbetalning av lönen, samt högre skadestånd än tidigare.
Snabbare väg till fast anställning
Anställningsformen allmän visstid ersätts med ”särskild visstid”, som ska leda till att du snabbare får en tryggare anställning.
Tidigare såg det ut så här: När du jobbat två år under en femårsperiod hade du rätt till en fast anställning.
Med nya las blir reglerna följande: Efter nio månader under treårsperiod får du förtur till en ny visstidsanställning. Om du arbetat tolv månader under en femårsperiod ska din anställning automatiskt omvandlas till en tillsvidareanställning.
Vid neddragningar på företaget
Turordningsreglerna ändras (för företag som skriver under huvudavtalet).
Vid neddragningar kan arbetsgivare undanta tre personer – tidigare var det två – från den så kallade ”sist in, först ut”-principen. Den här nya regeln gäller alla företag, stora som små.
Arbetsgivaren kan använda detta undantag högst en gång var tredje månad. Det behöver alltså gå tre månader för att en arbetsgivare ska kunna dra ned på nytt och hävda undantag från turordningsreglerna.
Nytt studiestödssystem för omställning till nytt yrke
I las-förslaget föreslås ett nytt sorts studiestöd för anställda – ett omställningsstudiestöd.
Med det nya förslaget får du större möjligheter att utbilda dig. Det nya stödet ger dig, som jobbat minst 16 timmar i veckan i åtta år, möjlighet att ta ledigt för att studera under högst 44 veckor. Du skulle enligt förslaget få rätt till ett bidrag motsvarande 80 procent av din inkomst upp till 25 570 kronor i månaden, om du vill vidareutveckla dig genom studier. Utöver det finns även möjlighet att söka ett särskilt omställningsstudielån på 12 332 kronor i månaden.
Förutsättningen för att du ska ha rätt till stödet är att du jobbat minst åtta år, minst 16 timmar i veckan.
Stödet ska vara tillgängligt för arbetstagare som inte har fyllt 65 år.
Du är inte fri att studera precis vad som helst, utan utbildningen måste stärka din framtida position på arbetsmarknaden ”med beaktande av arbetsmarknadens behov”.
Fler får omställningsstöd
I nya las ska även personer utan kollektivavtal ha möjlighet att få omställnings- och kompetensstöd. Det här är ett stöd för personer som blivit av med sitt arbete. Även tidsbegränsade anställda, vars anställning löpt ut, ska kunna få stöd från parternas omställningsorganisationer. Tidigare gällde det bara fast anställda.
Skärpta regler för inhyrning
För den som arbetar genom bemanningsföretag ökar möjligheten till fast anställning, om du arbetar regelbundet på ett och samma ställe. Enligt det nya las-förslaget ska arbetsgivaren erbjuda dig en tillsvidareanställning om du varit inhyrd på samma arbetsplats 24 månader under en treårsperiod.
Ifall du inte blir erbjuden anställning är arbetsgivaren skyldig att betala dig två månadslöner.
Hyvling av arbetstid
Det nya förslaget skärper reglerna kring att hyvla bort arbetstid, det vill säga att arbetsgivaren ändrar timmarna i ditt anställningskontrakt och gör om din heltid till deltid. Enligt de nya reglerna måste hyvling av arbetstid följa turordningsreglerna. Samtidigt står det i utredningen att heltid ska vara norm.
När börjar reglerna gälla?
Riksdagen förväntas besluta om det nya förslaget vid årsskiftet. Den 30 juni 2022 kan lagen träda i kraft.
Segdragna förhandlingar ledde till nytt avtal
- Ett huvudavtal sätter de grundläggande spelreglerna för arbetsgivare och fackförbund. Det kan till exempel innehålla regler om uppsägningar eller om hur tvister ska lösas.
- För drygt tio år sedan försökte parterna på den privata sidan – Svenskt Näringsliv, tjänstemannakartellen PTK (där Unionen ingår) och LO – komma överens om ett nytt huvudavtal. Svenskt Näringsliv lämnade dock förhandlingarna.
- I slutet av förra året lyckades parterna komma överens om ett nytt huvudavtal. Men bara två LO-förbund, IF Metall och Kommunal, ställde sig bakom avtalet.
- I avtalet finns bland annat spelregler kring turordning, omställningsstöd och när visstidsanställningar ska övergå i fasta anställningar.
- Mest debatt har det varit kring turordningsreglerna. Om parterna inte hade kommit överens skulle reglerna ändras via lagstiftning, i enlighet med den så kallade Januariöverenskommelsen, det vill säga den överenskommelse som Miljöpartiet och Socialdemokraterna slöt med Centern och Liberalerna för att kunna bilda regering efter förra riksdagsvalet.
- Avtalet kräver lagändringar och statliga reformer för att genomföras. Tre utredningar har därför undersökt vilka förändringar som behöver göras.