Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya las: Så påverkas du

Regeringen har lagt fram ett förslag för nya las, lagen om anställningsskydd. Förslaget innebär bland annat att det blir enklare för arbetsgivare att säga upp anställda. Samtidigt får arbetstagare större möjligheter att vidareutbilda sig.
Oscar Broström Publicerad
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark talar under en presskonferens.
Så påverkas du av nya las. På bilden: Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister. Foto: Henrik Montgomery/TT

I december skrev tjänstemannaförbundet PTK, IF Metall, Kommunal och Svenskt Näringsliv under den så kallade las-överenskommelsen. Efter det tillsatte regeringen tre utredningar för att överenskommelsen skulle bli lag.

I dag presenterade regeringen utredningarna. Om lagförslaget träder i kraft, påverkar det alla på arbetsmarknaden, inte bara ovan nämnda parter. Samtidigt innehåller förslaget vissa regler, som kommer i spel genom det nya huvudavtalet, som parterna kommit överens om. Det nya huvudavtalet ämnar parterna skriva under efter att lagförslaget godkänts och trätt i kraft. Fler fackförbund kan komma ansluta till sig det nya huvudavtalet.

Nedan kommer en sammanfattning av de nya reglerna som kommer införas, genom lagändring eller huvudavtal. Observera att vissa av punkterna endast kommer gälla företag som omfattas av parternas nya huvudavtal, till exempel Unionens medlemmar.

Så kan du bli uppsagd

Det blir lättare för arbetsgivare att säga upp personal.

Tidigare krävdes det ”saklig grund” för att en arbetsgivare skulle kunna säga upp en anställd. Nu ändras det till ”sakliga skäl”. En liten ändring i ordval, men innebörden blir alltså generösare regler för arbetsgivaren att avsluta en anställning.

Vad som kan ligga till grund för en uppsägning varierar. Dagens Arbete har gjort en sammanställning – här – och listar följande orsaker:

  • Samarbetssvårigheter som negativt påverkar arbetsplatsen.
  • Arbetsvägran eller ordervägran.
  • Olovlig frånvaro. Sena ankomster.
  • Brottslig handling på arbetsplatsen.
  • Missbruk (i fall där den missbrukande inte anses vara sjuk)
  • Att du presterar dåligt på jobbet. Om arbetsgivarens krav inte går att uppnå till följd av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning, skyddas du från den nya regeln.

Utöver detta ändras även reglerna för vad som sker om du som blivit uppsagd ogiltigförklarar uppsägningen. Tidigare fick du som anställd lön under uppsägningstiden samt under väntan på att tvisten skulle bli löst. I det nya förslaget får du bara lön under uppsägningstiden. Skulle du senare få rätt gentemot din arbetsgivare har du rätt till retroaktiv utbetalning av lönen, samt högre skadestånd än tidigare.

Snabbare väg till fast anställning

Anställningsformen allmän visstid ersätts med ”särskild visstid”, som ska leda till att du snabbare får en tryggare anställning.

Tidigare såg det ut så här: När du jobbat två år under en femårsperiod hade du rätt till en fast anställning.

Med nya las blir reglerna följande: Efter nio månader under treårsperiod får du förtur till en ny visstidsanställning. Om du arbetat tolv månader under en femårsperiod ska din anställning automatiskt omvandlas till en tillsvidareanställning.

Vid neddragningar på företaget

Turordningsreglerna ändras (för företag som skriver under huvudavtalet).

Vid neddragningar kan arbetsgivare undanta tre personer – tidigare var det två – från den så kallade ”sist in, först ut”-principen. Den här nya regeln gäller alla företag, stora som små. 

Arbetsgivaren kan använda detta undantag högst en gång var tredje månad. Det behöver alltså gå tre månader för att en arbetsgivare ska kunna dra ned på nytt och hävda undantag från turordningsreglerna.

Nytt studiestödssystem för omställning till nytt yrke

I las-förslaget föreslås ett nytt sorts studiestöd för anställda – ett omställningsstudiestöd.

Med det nya förslaget får du större möjligheter att utbilda dig. Det nya stödet ger dig, som jobbat minst 16 timmar i veckan i åtta år, möjlighet att ta ledigt för att studera under högst 44 veckor. Du skulle enligt förslaget få rätt till ett bidrag motsvarande 80 procent av din inkomst upp till 25 570 kronor i månaden, om du vill vidareutveckla dig genom studier. Utöver det finns även möjlighet att söka ett särskilt omställningsstudielån på 12 332 kronor i månaden.

Förutsättningen för att du ska ha rätt till stödet är att du jobbat minst åtta år, minst 16 timmar i veckan.

Stödet ska vara tillgängligt för arbetstagare som inte har fyllt 65 år.

Du är inte fri att studera precis vad som helst, utan utbildningen måste stärka din framtida position på arbetsmarknaden ”med beaktande av arbetsmarknadens behov”.

Fler får omställningsstöd

I nya las ska även personer utan kollektivavtal ha möjlighet att få omställnings- och kompetensstöd. Det här är ett stöd för personer som blivit av med sitt arbete. Även tidsbegränsade anställda, vars anställning löpt ut, ska kunna få stöd från parternas omställningsorganisationer. Tidigare gällde det bara fast anställda.

Skärpta regler för inhyrning

För den som arbetar genom bemanningsföretag ökar möjligheten till fast anställning, om du arbetar regelbundet på ett och samma ställe. Enligt det nya las-förslaget ska arbetsgivaren erbjuda dig en tillsvidareanställning om du varit inhyrd på samma arbetsplats 24 månader under en treårsperiod.

Ifall du inte blir erbjuden anställning är arbetsgivaren skyldig att betala dig två månadslöner.

Hyvling av arbetstid

Det nya förslaget skärper reglerna kring att hyvla bort arbetstid, det vill säga att arbetsgivaren ändrar timmarna i ditt anställningskontrakt och gör om din heltid till deltid. Enligt de nya reglerna måste hyvling av arbetstid följa turordningsreglerna. Samtidigt står det i utredningen att heltid ska vara norm.

När börjar reglerna gälla?

Riksdagen förväntas besluta om det nya förslaget vid årsskiftet. Den 30 juni 2022 kan lagen träda i kraft.

Segdragna förhandlingar ledde till nytt avtal

  • Ett huvudavtal sätter de grundläggande spelreglerna för arbetsgivare och fackförbund. Det kan till exempel innehålla regler om uppsägningar eller om hur tvister ska lösas.
  • För drygt tio år sedan försökte parterna på den privata sidan – Svenskt Näringsliv, tjänstemannakartellen PTK (där Unionen ingår) och LO – komma överens om ett nytt huvudavtal. Svenskt Näringsliv lämnade dock förhandlingarna.
  • I slutet av förra året lyckades parterna komma överens om ett nytt huvudavtal. Men bara två LO-förbund, IF Metall och Kommunal, ställde sig bakom avtalet.
  • I avtalet finns bland annat spelregler kring turordning, omställningsstöd och när visstidsanställningar ska övergå i fasta anställningar.
  • Mest debatt har det varit kring turordningsreglerna. Om parterna inte hade kommit överens skulle reglerna ändras via lagstiftning, i enlighet med den så kallade Januariöverenskommelsen, det vill säga den överenskommelse som Miljöpartiet och Socialdemokraterna slöt med Centern och Liberalerna för att kunna bilda regering efter förra riksdagsvalet.
  • Avtalet kräver lagändringar och statliga reformer för att genomföras. Tre utredningar har därför undersökt vilka förändringar som behöver göras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.