Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Lek och trams gör dig bättre på jobbet
Trött på jobbet? Spela din kollega ett vänligt spratt och öka välbefinnandet och din kreativa förmåga. Lek och trams på jobbet främjar så väl kreativitet som arbetsglädje och välbefinnande anser Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet.
Det är måndag morgon. Decembermörkret ligger som ett lock över ditt sinne när du stretar dig i snålblåsten mot ditt hopplöst enformiga arbete. När du kommer fram till kontoret och med tunga steg närmar dig din dystra arbetsplats upptäcker du 147 smurffigurer upptravade på ditt skrivbord. Plötsligt tittar solen fram och tillvaron känns med ens rolig.
Magiskt trams
Lek och trams på jobbet främjar så väl kreativitet som arbetsglädje och välbefinnande anser Samuel West, psykolog som forskat om lekfullhet på jobbet (och dessutom upplevt glädjen i att upptäcka en zombieinvasion på sitt skrivbord).
– Det finns något magiskt i lek i och med att vi går in i en fantasivärld, en magisk sfär. När vi använder vår fantasi tränas vår kreativa förmåga och det finns väl inget företag på jorden som inte vill satsa på kreativitet och innovation, säger Samuel West.
Däremot finns det gott om företag på jorden som gärna vill framstå som seriösa och begränsar eventuell lekfullhet och trams till teambuildningdagar och inplanerade aktiviteter.
– Det kan få totalt motsatt effekt om någon annan talar om för en vad man ska göra. Det är svårt att koreografera vad som är kul – i synnerhet när det som är roligt för en person kan vara en plåga för en annan, säger Samuel West.
– Lek som förhållningssätt är ofantligt mer intressant än om leken begränsas till aktiviteter. När leken och tramset är självvalt och spontant då blir det roligt. Och att ha kul är oslagbart när det gäller att förebygga och lindra depression.
Flamsiga kirurger bättre
Glädjen är inte bara till gagn för välbefinnandet och hälsan, utan det gör oss skickligare i vårt yrke, visar forskning. Ögonkirurger som ibland flamsar med de låtsasögon de tränar på, blir bättre kirurger än de som endast tar sig an ögonen på ett seriöst sätt. Samma gäller piloter – de som tramsar och visar lekfullhet i simulatorn blir bättre på att hantera oförutsägbara situationer än de som utför övningen på blodigt allvar.
Lekfullhet hjälper oss att utforska, experimentera och förbereda oss på det oväntade. Men den kan också bidra till att underlätta trista arbetsuppgifter. En kollega till Samuel West ledsnade till exempel på att undervisa samma kurs gång på gång och började föreläsa med falsk, tysk brytning. Det dröjde inte länge förrän alla kursdeltagare hakade på och bröt på tyska.
Elaka skämt = dåliga skämt
Självklart kan spratt och skämt gå för lång. När uppsåtet är att skada, förnedra eller när lustigheter sker på bekostnad av någon annan är det inte roligt längre. Då spricker den magiska sfären.
– Så fort någon måste påpeka att det var ett skämt, eller fråga: tål du inte skämt? så har man gått för långt. Man märker snabbt när det slutar vara roligt.
Tristare på jobbet framöver
Även om jobbet kanske inte är den största källan till glädje i allas liv, har pandemin och frånvaron av fysiska och naturliga möten på arbetsplatsen, försvårat möjligheterna att skämta och ha kul med kollegorna. Samuel West har vissa farhågor över hur vi ska kunna bevara våra chanser till trams och flams på jobbet på framtida hybridarbetsplatser.
– Det är svårt att få till de spontana och lekfulla interaktionerna när man jobbar hemifrån. Jag har hört om desperata försök att få till det roliga via zoom, som misslyckats totalt. Visst går det att förmedla humor och trams i ett mejl, men det är svårare.
– Min spaning är att det kommer att bli ännu viktigare att ge lekfullheten stort utrymme om det blir så att man träffar kollegorna bara någon gång i veckan i framtiden.
Foto på Samuel West: Sirpa West
Läs mer:
Framgångsfaktorer för flams och trams
- Chefen. Att ledare föregår med gott exempel och visar sin lekfullhet är i särklass viktigast.
- Policy. Det ska vara uttalat och tillåtet att ha kul på jobbet.
- Miljön. En vacker och trevlig miljö kan underlätta.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp
Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel?
– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.
Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?
– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.
– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.
Vad driver dig?
– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.
Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey
Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.
För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.
Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.
Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.
I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.
Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven
GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.
ÅLDER: 46.
BOR: Umeå.
BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.
