Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Butiksanställd fick ingen OB-ersättning på två år

Den butiksanställde Unionenmedlemmen fick ingen OB-ersättning utbetald på nästan två år. Nu stämmer fackförbundet arbetsgivaren och begär att företaget betalar ut pengarna.
Oscar Broström Publicerad
Butiksanställd bär på låda med grönsaker.
Företaget vägrade betala ut OB-ersättning – till ett värde av cirka 27 000 kronor – till Unionenmedlemmen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Mannen anställdes under sommaren 2019 i en mindre livsmedelsbutik i Västsverige. Under hans tid i företaget, som blev nästan två år, arbetade han återkommande under så kallad obekväm arbetstid – OB.

Trots det fick han aldrig någon OB-ersättning. Enligt Handels kollektivavtal, som gällde på företaget, ska OB-tillägg tillkomma om du arbetar sena kvällar eller under helger. I det här fallet rör det sig om sammanlagt 26 825 kronor som mannen aldrig såg röken av.

Företaget har förhandlat i frågan med fackförbundet Handelsanställdas förbund. Arbetsgivaren hävdar i förhandlingarna att det fanns en överenskommelse om att ingen OB-ersättningen skulle utbetalas eftersom mannen fick en högre ingångslön, 24 500 kronor i månaden. Handels svarade då med att det inte är möjligt att sätta kollektivavtalet ur spel på det sättet.

"En tydlig efterhandskonstruktion"

Under förhandlingarna presenterade företaget ett anställningsbevis, där det inte fanns något skrivet om bortavtalad OB-ersättning. Efter förhandlingarna, som slutade i oenighet, översände företaget ett nytt anställningsbevis.

Det nya anställningsbeviset var, enligt stämningsansökan, identiskt med det som visats tidigare, förutom att texten ”ingen OB pga månadslönen är över avtalet” (sic) lagts till och att arbetstiden ändrats. Unionen, som i och med mannens medlemskap är fackförbundet som stämmer företaget, skriver så här i stämningsansökan om anställningsbeviset:

”Det senare anställningsbeviset är en tydlig efterhandskonstruktion med tillägg som ensidigt har gjorts i efterhand av Bolaget.”

Unionen yrkar nu att företaget betalar ut OB-ersättningen, 26 825 kronor, till medlemmen, samt 3 487 kronor i utebliven semesterersättning. Dessutom begär Unionen att företaget ska betala 10 000 kronor i allmänt skadestånd.

OB-ersättning

  • OB står för obekväm arbetstid
  • OB regleras vanligtvis i kollektivavtalet
  • I Unionens kollektivavtal kallas OB "förskjuten arbetstid"

I Handels kollektivavtal ser ersättningen ut så här:

  • Måndag-fredag kl. 18.15 - 20.00 50 % (av timlönen)
  • Måndag-fredag efter kl. 20.00 70 %
  • Lördagar efter kl. 12.00 100 %
  • Söndagar och helgdagar 100 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan