Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionens ombud: Här är riskerna med hybridarbete

Arbetsmiljöarbetet kan bli sämre med ett fortsatt utbrett hemarbete. Det tror över hälften av arbetsmiljöombuden som Unionen tillfrågat.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Det finns risker med hybridkontor, menar flera av Unionens arbetsmiljöombud. Shutterstock.

Efter ett och ett halvt år av rekommenderat hemarbete har restriktionerna hävts och kontoren är återigen öppna. Men samtidigt som många tjänstemän glatt återgår till arbetsplatsen, är det många som vill ha möjligheten att kombinera kontorsarbetet med att jobba hemifrån.

Det medför vissa risker, enligt Unionens arbetsmiljöombud. Fackförbundet har i en enkätundersökning ställt frågor om vilka orosmoln ombuden ser i ett kombinerat kontors- och hemarbete.

Bland annat svarar en majoritet (51 procent) av arbetsmiljöombuden att de tror att förutsättningarna för ett systematiskt arbetsmiljöarbete kommer att bli sämre med hybridkontor.

Läs mer: Hybridkontor – så får ni det att funka

”Risken stor att vi ser ökad ohälsa”

– Arbetsmiljöarbete handlar i första hand om att åtgärda problem innan de leder till ohälsa. Prioriteras inte arbetsmiljöarbetet och samverkan med arbetsmiljöombuden är risken stor att vi ser en ökad ohälsa med fler sjukskrivningar som följd. Arbetsmiljöarbetet måste följa med på distans, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i en kommentar.

Vidare svarar nästan hälften (43 procent) att en kombinerad arbetsplats kommer leda till att chefer får bristande förutsättningar att skapa en bra arbetsmiljö. Ungefär en av tre (36 procent) svarar att förutsättningarna för samverkan – det vill säga samarbete mellan fack och arbetsgivare – kan bli sämre.

–  Ett arbetsliv med ökade möjligheter till distansarbete har stora förutsättningar att förbättra arbetslivet för väldigt många, det ska inte leda till en sämre arbetsmiljö. Därför måste arbetsgivare och chefer prioritera arbetsmiljöarbetet, hitta nya samverkansformer och ta upp arbetsmiljöfrågorna på agendan i företagen och organisationerna, säger Martin Linder.

”Ta hjälp och stöd”

Andra svar som sticker ut: 74 procent tror på sämre ergonomi, 69 procent tror att det blir svårare att bygga gemenskap och 61 procent tror att fler kommer känna sig ensamma till följd av hemarbete.

–  Mitt bästa råd är att ta hjälp och stöd av Unionens arbetsmiljöombud och förebygga det som annars kan bli ett problem i framtiden, säger Martin Linder.

Läs mer: Många oroliga inför återgången till kontoret

Ombudens enkätsvar

Unionen frågade: Finns det övergripande risker du som arbetsmiljöombud ser med en kombination av distans- och hemarbete, om en sådan kombination skulle bli vanligare på arbetsplatser i stort?

Så här svarade arbetsmiljöombuden:

  • Bristande ergonomi i hemmet: 74 procent
  • Svårigheter att skapa gemenskap när några medarbetare finns på kontoret och några finns på distans: 69 procent
  • Ensamhet vid hemarbete: 61 procent
  • Sämre förutsättningar för ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete: 51 procent
  • Bristande förutsättningar för chefer att skapa en bra arbetsmiljö (avsaknad av kunskap, stöd, tid, mandat): 43 procent
  • Upplevelser av orättvisa kopplade till ledningsbeslut (exempelvis vem eller vilka som får jobba hemma): 36 procent
  • Sämre förutsättningar för samverkan: 36 procent
  • Arbetsgivare skär ner på kontorsyta: 32 procent
  • Ojämn arbetsfördelning mellan hem- och kontorsarbetande: 23 procent
  • Bristande digital arbetsmiljö: 19 procent
  • Annat: 7 procent
  • Nej, det finns inget som oroar mig. 6 procent.

Det var möjligt att ange flera svar. 835 arbetsmiljöombud fick undersökningen, varav 465 svarade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.