Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Många ratar handskakning även efter lyfta restriktioner
Handskakningen som hälsning kan vara hotad, även efter pandemin. I en ny undersökning svarar majoriteten att de inte vill skaka hand efter att restriktionerna släppts.
Det är försäkringsbolaget If som presenterar en enkätundersökning, med strax över 1 000 svarande, där de ställt frågan: ”När restriktioner släpps den 29 september – kommer du att vilja skaka hand med folk?”
Och bland de svarande finns en stor tveksamhet till handslag. Endast en av fyra säger att de vill återgå till att skaka hand. Över hälften, 58 procent, svarar dock att de inte kommer vilja skaka hand med andra människor. Utöver det har åtta procent svarat att de ändå inte skakade hand innan pandemin, medan åtta procent inte vet hur de kommer vilja göra.
– Att så många är negativa till närkontakt kan bero på flera saker och det skulle kunna hänga ihop med känslan av att det innebär en stor förändring. Från att ha varit inte bara frånvarande från handskakningar, utan undvikit fysiska sociala kontakter, ska vi med handskakningen plötsligt komma nära varandra igen. Och detta trots att det fortfarande finns smittspridning i samhället, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If, i ett pressmeddelande.
Rätt eller fel att lyfta restriktioner?
När coronapandemin utbröt rekommenderade myndigheter att undvika handskakningar, för att begränsa smittspridningen i samhället. Den 29 september lyftes flera restriktioner som staten infört under pandemin, vilket var en signal om att samhället håller på att återgå till det normala. I samma enkät som nämns ovan svarar nästan en tredjedel att det var rätt tidpunkt att lyfta restriktionerna, men 53 procent tycker att det var för tidigt.
– Människors upplevelse av att restriktionerna tas bort för tidigt kan också vara en förklaring till att så få känner sig bekväma med att skaka hand. Kvinnor och även äldre åldersgrupper är mer negativa till slopade restriktioner och handskakningar än män. Det är oklart varför det är så men en förklaring skulle kunna vara att fler kvinnor har upplevt covid-19 på nära håll via sin yrken och för de äldre åldersgrupperna har covid-19 varit en större riskfaktor, säger Kristina Ström Olsson.
Läs mer:
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
