Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ensamhet negativt för arbetsprestation och hälsa

Att känna sig ensam har många negativa konsekvenser för hälsan, enligt forskningen. Det kan också leda till att man presterar sämre på jobbet.
Anita Täpp Publicerad
Man måste inte sakna vänner för att uppleva ensamhet, det kan också bottna i att man inte har någon att prata med om livets allvarligare saker. Att vara ofrivilligt ensam innebär att man löper lika stor risk för att dö i förtid som den som röker 15 cigaretter om dagen, enligt en stor studie. Illustration: Monica Lind

Varje fredagsfika ljuger Åsa om vad hon ska göra under helgen. När kollegorna frågar så målar hon upp en bild av den fritid hon skulle vilja ha, som den glada och sociala person med många vänner och fulltecknade helger hon tidigare var.

Men tyvärr blev flytten till drömjobbet i storstaden inte alls som hon trodde. I stället har hon upplevt sig bli exkluderad både av kollegor och andra, vilket har lett till att hon mest sitter ensam hemma på helgerna.

Fast det är något hon skäms för och aldrig kommer att avslöja. Det skulle knäcka henne totalt, känner Åsa, som nu har börjat söka jobb på hemorten för att kunna flytta tillbaka.

Enligt psykologen Anna Bennich, som mött många ofrivilligt ensamma och skrivit en bok om problemet, brukar skammen komma som ett brev på posten för den som upplever sig vara för ensam.

– Eftersom vi är flockdjur är ett av våra viktigaste basala behov att tillhöra ett gäng. Om man inte gör det känner man att det är något fel på en, att man inte är värd att älskas. Och det är något man skäms för och inte vill visa upp, säger hon.

– Samtidigt är skammen en signal om att dra sig undan, vilket leder till att man får svårare att ge sig ut bland folk och att be om hjälp.

Svårt att mäta ensamhet

Det har ibland sagts att ensamheten är en av våra stora folksjukdomar. Om det verkligen är så kan Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska institutet, som länge forskat om ensamhet, inte bekräfta.

– Men det är sannolikt en större folksjukdom och ett större folkhälsoproblem än man tror i dag. Vissa hävdar att det är ett litet problem och att det knappt har ökat. Men eftersom ensamhet är väldigt komplext är det svårt att mäta, påpekar han.

Peter Strang tar SCB:s senaste undersökning 2020 om våra levnadsförhållanden som exempel. Där ställs frågan hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna som man har känt sig ensam. Sex procent av befolkningen, från 16 år och uppåt, svarar att de hela tiden eller för det mesta har gjort det.

– Det som gör sådana här uppgifter så svåra att dra några slutsatser utifrån är exempelvis att ensamhet fortfarande är så stigmatiserat, laddat. Och då svarar man nog inte heller alltid ärligt utan kanske mer utifrån hur man tycker att livet borde vara. För ingen vill ju kännas vid att man är så ensam, att man inte har några vänner, säger han.

– I andra studier tittar man i stället exempelvis på om man är ensamboende eller sambo, som ett mått på ensamhet, vilket ju inte heller blir rättvisande eftersom den ensamboende kan ha jättemånga vänner. Så när man ska försöka tolka sådana här data blir det väldigt komplext.

Färre naturliga mötesplatser

Anna Bennich är övertygad om att den ofrivilliga ensamheten har ökat. En förklaring kan vara att vi i dag har färre naturliga mötesplatser än tidigare, exempelvis beroende på att färre tar del av samvaron i kyrkan, är aktiva i föreningslivet och att digitaliseringen medfört att vi nu ska sköta mycket hemifrån. Vi småpratar inte längre med andra i postkön eller i matbutiken.

– Studier har ju också visat att vi är ganska slutna i Sverige. Att vi till exempel ogärna bjuder hem någon som är ny på jobbet, för då måste vi först ha städat. Eller att vi tänker att ens nya kollega kanske inte alls vill bli hembjuden och då vill man inte besvära genom att ställa frågan, säger Anna Bennich.

Peter Strang tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss. Men forskning som gjorts har visat att en ofrivillig ensamhet drabbar oss både till kropp och själ.

Mentalt kan vi påverkas så att vi blir stressade, deppiga, får ett sämre självförtroende, sover sämre och blir orkeslösa, vilket minskar vår kognitiva förmåga och därmed också gör oss mindre effektiva på jobbet.

Eftersom vi är flockdjur är ett av våra viktigaste basala behov att tillhöra ett gäng

Fysiskt innebär en långvarig ofrivillig ensamhet att man får en kronisk lågintensiv stress i kroppen och att det långvariga påslaget av stresshormoner som det innebär kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen. Vilket i förlängningen innebär att risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens ökar. Man löper också större risk för att få en depression.

En stor dansk studie har också visat att ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som det är att röka 15 cigaretter om dagen. Liksom att problemet är en större riskfaktor än fetma och fysisk inaktivitet.

Hämmar immunförsvaret

En annan studie som Peter Strang finner intressant, inte minst med tanke på dagens läge, är en som har visat att den som känner sig ensam får ett sämre skydd av vacciner. Undersökningen gjordes bland en grupp friska studenter som först fick skatta sin känsla av gemenskap eller ensamhet och sedan fick ett vanligt influensavaccin.

Det visade sig att de som upplevt sig vara ensamma inte bildade lika höga halter av antikroppar som övriga.

– Forskarna tolkade det som att den långvariga stressreaktion som blir följden av ensamhet, där det blir en frisättning av hormoner som kortisol, hämmar immunförsvaret.

Anna Bennich och Peter Strang vill båda att ensamhet får en plats på folkhälsokartan på ett tydligare sätt än i dag. Det ska vara självklart att läkaren också frågar om ens sociala liv när man går till vårdcentralen eller företagshälsovården och berättar att man mår dåligt.

Båda lyfter också upp allas vårt ansvar som medmänniskor till kollegor eller vänner som verkar vara ensamma.

– Vi kan ju tycka att det är svårt att ta upp den sortens frågor med någon i vår närhet. Man kan vara rädd för att gå över en gräns och undra över om man verkligen är rätt person att ta upp det, att man kanske ska säga något på fel sätt och till och med göra det värre för den här personen. Men det är faktiskt bättre att säga något halvklumpigt än inget alls, säger Anna Bennich.

– Man kan ju också exempelvis försöka bjuda med en kollega som aldrig går på lunch. Det kan göra stor skillnad.

Och det går också att komma ur sin ensamhet av egen kraft, påpekar Anna Bennich.

– Men då behöver man också få fatt i den där skamkänslan, genom att fundera över vad det är för skam man känner och vad den ställer till med och sedan försöka komma förbi det hindret, säger hon.

– Sedan behöver man hitta ett sammanhang där man får möjlighet att träffa nya människor. Exempelvis kan det vara bra att engagera sig i volontärsarbete där man både kommer ut bland människor, kan engagera sig i något och hjälpa andra, vilket vi vet att man mår väldigt bra av.

Olika slags ensamhet

  • SOCIAL Man saknar vänner som man känner samhörighet med och kan anförtro sig åt.
  • EMOTIONELL Man har ingen kärlekspartner som man kan anförtro sig åt på djupet.
  • EXISTENTIELL Du kan leva i ett förhållande och ha massor av kollegor och vänner som du trivs med, men ändå känna att dina innersta tankar och känslor inte går att dela med någon. Att ingen verkligen lyssnar och förstår, att du ofta blir missförstådd.

 

SÅ BLIR DU MINDRE ENSAM

Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för vad man själv kan göra för att bryta sin ensamhet, kallad EASE.

E: EXTEND YOURSELF. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: ACTION PLAN. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinna­de och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: SELECTION. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: EXPECT THE BEST. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?