Hoppa till huvudinnehåll
Semester

STF: ”Vi måste bromsa överturismen”

Semester hemma är bra för ekonomin, men ökar slitaget på naturen – och irriterar lokalbefolkningen. Det har Maria Ros Hjelm, generalsekreterare på Svenska Turistföreningen, att tackla.
Anita Täpp Publicerad
Peter Knutson
Maria Ros Hjelm är generalsekreterare på STF. Peter Knutson

Hur har du som ny generalsekreterare för STF märkt av spänningen som uppstått mellan turister och lokalbefolkning till följd av ökat ”svemestrande”?
– Förra sommaren var det stora problem i fjällvärlden, när många åkte norröver och störde rennäringen. Samerna uttryckte kritik mot våra fjällstationer.

Så vad har ni gjort åt det?
– Problemet försvinner ju inte om fjällstationerna skulle göra det. Nu ger sig också många fler ut och tältar längs vandringslederna och bor i husbil längs vägarna. Vi fortsätter att sprida information om hur man ska bete sig i renbetesland – via sociala medier och våra boenden.

Men når ni verkligen också ”nybörjarna” i naturen på det viset?
– Vi tror att deras kunskap och förståelse ökar genom att vi är aktiva i våra kommunikationskanaler. När vi la ut information om vilka rättigheter och skyldigheter allemansrätten innebär förra sommaren blev det väldigt läst och delat.

Vad gör ni för att minska ortsbefolkningens irritation?
– Utmaningen är att skapa förståelse hos alla berörda. Det finns ingen snabb lösning, men jag tror på att skapa dialog där man har en genuin vilja att skapa förändring och kan få förståelse för olika perspektiv.

Hur har ditt arbete påverkats av pandemin?
– När jag rekryterades var STF oerhört starkt och jag hade planer på att vi skulle lägga i ytterligare en växel och utvecklas. Det satte pandemin stopp för. Under 2020 tappade vi nästan en tredjedel av våra intäkter från uthyrning av bäddar och har behövt dra ner kraftigt på personal. Så hittills har mitt jobb mest handlat om att balansera den ekonomiska situationen och försöka hålla uppe medarbetarnas engagemang.

Hur kommer inhemsk turism att utvecklas och hur påverkar det STF?
– Jag tror att många fått upp ögonen för allt Sverige har att erbjuda. Vår främsta uppgift blir att sprida ut turismen, för att minska risken för överturism på vissa platser och för att bidra till en utveckling av hela landet. Vi vill också påverka möjligheterna till ett hållbart resande.

Maria Ros Hjelm

Gör: Generalsekreterare för Svenska Turistföreningen med 220 kansli- och säsongsanställda.
Ålder: 48 år
Utbildning: Ekonomi med inriktning på marknadsföring
Bakgrund: Chef och ledare i Amnesty och The Body shop.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Katrin kopplar av med odling: "Ger resultat och återkoppling"

Katrin Sepp har arbetat med svåra trauman där resultaten kan vara otydliga. På odlingslotten är det annorlunda - där växer framstegen ur marken.
Johanna Rovira Publicerad 24 juni 2026, kl 06:03
Katrin Sepp i Härlanda utanför Göteborg förbereder odlingssäsongen på sin lott. Hennes föräldrar, som är lantbrukare, kallar Katrin för krukbonde. Foto: Emelie Asplund

Var odlar du?

– Jag har två odlingslotter på sammanlagt trehundra kvadratmeter cirka femtio meter från min lägenhet. Det är storskaligt för att vara mitt i Göteborg, men mina föräldrar, som är lantbrukare, kallar mig krukbonde. Jag odlar även på altanen och hjälper till i bostadsrättsföreningens gemensamma trädgård.

Vad odlar du?

I år gläds jag åt en ny hallonhäck samt rosa vinbär och så har jag storsatsat  på blomsterodling. Vart man än tittar ska man kunna se något blommande mellan grönsaker och bärbuskar.

Vad odlar du inte?

– Man lär sig av sina misstag vilka växter som trivs. Jag har gett upp tomater eftersom tomat lätt smittas av potatisbladmögel. På en odlingslott är det i princip omöjligt att hålla avstånd från potatisodling. Numera har jag bara en tomatplanta i en kruka på altanen.

Hur började ditt odlingsintresse?

– Jag är uppvuxen på en bondgård och van att arbeta med jord och växter. När jag drog ogräs som ung gav jag mig själv ett allvarsamt löfte att aldrig mer ha med odling att göra. När jag flyttade hit för 20 år sedan skaffade vi en igenvuxen odlingslott – en lerpöl med bra solläge och fantastiska hallonbuskar. Från början använde jag och min partner kolonilotten mest som ett sätt att komma ut – vi satt där och läste och tittade på andra som grävde. Men när grannlotten blev ledig greppade vi spadarna.

Har du haft någon nytta av odlingen i ditt yrkesliv.

– När man jobbar med traumabehandlingar ser man tyvärr inte alltid tydliga resultat. Men odlingen ger både resultat och återkoppling. Som chef är man heller inte alltid så operativ – en utmaning  är att hålla fingrarna i styr och inte ta över arbetsuppgifter. Genom odlingen kan jag vara operativ samtidigt som jag släpper allt annat och bara fokuserar på att gräva.

Ni har haft odlingsutmaningar på jobbet också?

– Ja, det började med att en kollega hade köpt för många frön djungelgurka. Då arrangerade vi en tävling om vem som kunde odla den största frukten. Jag vann med en gurka på 8,5 gram. Den smakade så där och jag kommer nog inte odla den igen.