Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nedsatt hörsel kan leda till sjukdom

Dålig hörsel är något du bör ta på allvar. Coronapandemin har lett till ökat utanförskap för hörselskadade – men också till förbättrad kommunikation för anställda som hör illa.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Videomöten kan både ha för- och nackdelar för den som har nedsatt hörsel. Shutterstock

Ursäkta vad sa du? Tycker du att dina kollegor mumlar mycket eller har du medarbetare som hävdar att du pratar för högt? Då kan det vara läge att kolla hörseln. Runt en och en halv miljon personer i Sverige är hörselskadade och drygt hälften av dem finns på arbetsmarknaden. I snitt hör alltså 12 procent av dina kollegor dåligt. Förmodligen ännu fler om du har många äldre kollegor.  

– Det är i 50-årsåldern hörselnedsättningen kommer smygande för många, säger Mattias Lundekvam, ordförande för Hörselskadades riksförbund, HRF.

– Det kan vara ett stort stigma att höra sämre, eftersom många relaterar dålig hörsel till något som bara drabbar äldre. Ofta bagatelliserar man just därför sin hörselnedsättning och det kan bli så att omgivningen påverkas i högre grad av att du hör dåligt.

Nedsatt hörsel – jobbigt för hjärnan

Att nonchalera sin hörselnedsättning kan få allvarliga konsekvenser. Hjärnan får jobba extra mycket när den inte uppfattar vad som sägs – den behöver gissa och fylla i luckor vilket leder till trötthet och stress och kanske onödiga misstag. Undersökningar har visat att det finns en överprestation av folk med hörselnedsättning bland sjukskrivna.

–Det är jätteviktigt att ta tag i sin hörselnedsättning tidigt. Det kan får stora konsekvenser för individen, men också för samhället och för arbetsplatsen som tappar kompetens, säger Mattias Lundekvam.

Testa hörsel på medarbetare

– Det finns mycket saker man kan göra för att förhindra, inte minst när det gäller arbetsmiljön. Min bild är att man inte värderar ljudmiljön lika mycket som annan arbetsmiljö. Man borde till exempel testa hörseln på alla medarbetare, som en naturlig del av arbetsmiljöarbetet.

Ju snabbare man får stöd och hjälp för sin hörselnedsättning desto bättre är det. Som kollega kan man också underlätta tillvaron för en arbetskamrat som fått sämre hörsel.

–Framförallt se till alla möten och samtal har en bra hörbarhet. Sedan är det aldrig fel att ställa frågor om hur du kan underlätta samtalet. Alla hörselskador är unika och behoven kan variera.

– Det hjälper mycket om du visar en vilja till att underlätta samtalet. Tänk på att det som är bra för en hörselskadad person är ofta bra för alla.

Bättre mötesdiciplin

Distansarbete under coronapandemin har gett positiva effekter för många yrkesverksamma med hörselnedsättning, visar en undersökning som HRF låtit göra. En tredjedel av de över 2 500 deltagarna, upplevde att kommunikationen med kollegorna har funkat bättre än vanligt under distansarbete, tack vare videomöten där alla använder mikrofon och bättre mötesdiciplin.

Ökat bruk av chatt och mejl, är en annan orsak till den upplevda förbättringen. Möjlighet att använda hörhjälpmedel till datorn nämns också samt att ljudnivån i det egna hemmet är bättre än på jobbet.  

Lättare ta ljudpaus

–En annan faktor är att det är lättare att ta ljudpauser hemma. Det är viktigt för hörselskadade som behöver anstränga sig mycket annars, säger Mattias Lundekvam.

–Men jag vill också understryka att det finns en grupp som upplever att det blivit sämre att jobba hemifrån på grund av dåliga mikrofoner, stora möten med folk som pratar i mun på varandra, störande bakgrundsljud och mötesdeltagare som stänger av videofunktionen – det är oerhört viktigt för oss hörselskadade att kunna se den som pratar.

Utanför jobbet har livet blivit knepigare för många hörselskadade på grund av krav på distansering, munskydd och plexiglas. Närmare hälften av de hörselskadade upplever mindre delaktighet och sämre livskvalitet enligt HRF.

Läs mer: 

Dåligt samvete av att jobba utomhus

7 tips för att undvika stressmage

Hudhungrig? Så lindrar du bristen på beröring

Ansvar för arbetshjälpmedel på jobbet:

  • Arbetsgivaren är ansvarig för anställdas arbetsmiljö – även för den som har svårt att höra på jobbet.
  • Är du anställd och har jobbat längre än 12 månader kan arbetsgivaren söka bidrag för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen hos försäkringskassan.
  • Egna företagare kan också ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel hos försäkringskassan. 
  • Om du jobbat mindre än 12 månader på företaget bekostar arbetsförmedlingen arbetshjälpmedel.

Läs mer på Hörsellinjen.se, en rådgivningstjänst som är öppen för alla och drivs av Hörselskadades riksförbund. Hörsellinjen ger bland annat råd om hjälpmedel för arbetslivet och här finns även en hörseltestare där man kan kolla om man har en hörselnedsättning eller inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket