Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik

Googles Sverigechef Anna Wikland är en av näringslivets mäktigaste ledare och kämpar hårt för att locka fler tjejer att satsa på teknik. För precis som många andra techföretag har Google svårt att rekrytera kvinnor: ”Det finns ingen logik i att det går så långsamt.”
David Österberg Publicerad
Karl Nordlund
Efter 15 år som chef vet Anna Wikland att ledarens främsta uppgift är att bygga starka lag – även om hon ibland får finna sig i att vissa beslut fattas på Googles kontor i USA. Karl Nordlund

Anna Wikland är högsta chefen för Google i Sverige. Där arbetar över 400 personer. Hon fattar beslut som kan påverka alla som äger en dator. Flera år i rad har hon utsetts till en av näringslivets mäktigaste kvinnor.

Och ändå: för den som arbetar för ett multinationellt företag är makten aldrig total. När Anna Wikland vill ta sig in på sitt kontor för att bli fotograferad av Chef & Karriär (Kollegas systertidning för Unionens chefsmedlemmar) blir det tydligt att en del beslut fattas någon annanstans. Google har bestämt att samtliga kontor över hela världen ska hållas stängda.

Men att det skulle vara jobbigt att vara chef i ett företag där många beslut fattas i USA vill Anna Wikland inte gå med på.

– Det är klart att det hade varit skönt om jag hade kunnat förklara hur reglerna kring pandemin ser ut i Sverige så att vi hade kunnat vara på kontoret och ta bilder, men samtidigt respekterar jag reglerna just eftersom vi är ett multinationellt bolag med kontor på så många olika ställen.

Vissa beslut måste fattas globalt, det hade inte fungerat annars, menar hon.

– Det gäller till exempel policybeslut kring vilken typ av information som ska finnas på Google eller Youtube. Däremot har jag absolut en möjlighet att anpassa en strategi så att den fungerar lokalt i Sverige. För mig är det viktigast att känna att det vi gör är bra och sunt och något jag kan stå för även om det är något som jag inte har fattat beslut om.

Anna Wiklands karriär kan bara beskrivas som spikrak. Efter studier i USA och ett par korta anställningar där flyttade hon tillbaka till Sverige. 2006 blev hon försäljningschef på Keybroker, ett ungt företag inom sökannonsering. Sju år senare tog hon över vd-posten och 2014 rekryterades hon till Google. Först som affärsområdeschef och 2016 som Sverigechef.

Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare

Anna Wikland har med andra ord tillbringat hela sitt yrkesliv i chefspositioner. Ändå har hon aldrig haft som mål att bli chef.

– Det har bara blivit så. Jag har alltid haft en fallenhet för att vara ledare. Så var det redan under skoltiden. Jag spelade handboll och amerikansk fotboll och utsågs alltid till lagkapten.

Ledartalangen kommer ur ett intresse för andra människor – och träning i social kompetens från barnsben.

– Mina föräldrar är väldigt sociala, så jag har en social kompetens i grunden och ett genuint intresse för andra människor.

Anna Wikland skrattar mycket. Pratar högt och snabbt och svarar omedelbart på nästan alla frågor. Drivet och resultatfokuset fanns redan när hon som 24-åring fick sitt första chefsjobb – annat har kommit med åren.

– I dag har jag ett helt annat lugn och en trygghet som kommer med erfarenheten. Nu förstår jag att jag inte behöver kunna allt själv. Att vara ledare handlar om att bygga team med olika kompetenser så att olika människor kompletterar varandra. Nu vågar jag anställa personer som är mycket bättre än vad jag är inom olika områden. Det är grundbulten i mitt ledarskap. Jag är bäst på att få ihop helheten och se vilka personlighetstyper och kompetensområden som blir bäst ihop.

Mindre energi under pandemin

Google är känt för sina speciella kontor. Företaget har inte nöjt sig med kontorsstolar och god ventilation utan satsat på lekfull inredning, basketkorgar, klätterväggar och fotbollsspel, på den senaste tekniken och matsalar där de anställda bjuds på frukost och lunch.

Men sedan mars förra året är kontoren stängda och många anställda saknar sin vanliga arbetsplats. Och är man chef med social talang som en av sina största styrkor blir nackdelarna med hemarbetet extra påtagligt.

– All energi man får av att träffa andra försvinner. Det är en av de största utmaningarna för mig. Att bara leda via skärm under så lång tid gör att man tappar så många dimensioner av ledarskapet. Som att kunna se på någons kroppsspråk att han eller hon mår dåligt eller hur en presentation av en ny strategi landar. Eller att fira saker som går bra och bara ha roligt ihop!

Samtidigt har hemarbetet underlättat vardagen för många. Och även Anna Wikland, som har två barn, har uppskattat delar av det.

– Jag vet att teamen uppskattar att det har varit lite lättare att få till balansen. Det känner jag själv också. Det har varit en ynnest att få mycket mer tid med barnen och att ha det mindre stressigt på morgnarna och när man ska hämta. En annan positiv effekt är att vi har fått till att väldigt många är ute och rör sig mer under dagen.

För Anna Wikland är fysisk aktivitet ett sätt att hantera ett tidvis tufft jobb. Värst är de dagar då hon inte får gjort det hon tänkt eller när hon inte lyckas vara tillräckligt tydlig med vad medarbetarna behöver prioritera.

– Risken blir att arbetet uppfattas som stressigt för att det känns som att vi ska göra för många olika saker. Det är mitt ansvar att skala bort och det är jobbigt de gånger jag känner att jag inte har varit tydlig i det.

Google – drömarbetsplats för många

Att jobba på Google är drömmen för många. Företaget uppmuntrar kreativitet, betalar bra, ligger i digitaliseringens framkant och lockar nationaliteter från hela världen. Samtidigt har Google i USA kritiserats för att ge visstidsanställda sämre villkor än fast anställda – och globalt för att motverka facklig organisering. Någon liknande kritik har inte framförts i Sverige och enligt Anna Wikland har hon en god relation med fackförbunden här. Hon säger också att hon arbetar aktivt för att se till att arbetsbelastningen på medarbetarna inte blir för hög.

– Det kan vara alltifrån regler om att vi inte mejlar efter kontorstid till hur vi ska göra när vi jobbar hemifrån. Om någon har skrivit in ett lunchpass i kalendern så bokar man inte in ett möte då. Det är enkla saker, men sådant som får det att flyta för medarbetarna.

Svårt att rekrytera kvinnor till techbranschen

På Googles Stockholmskontor jobbar personer från 28 länder. Om mångfalden i nationaliteter är god är den desto sämre när det gäller könsfördelningen – åtminstone i de tekniska rollerna. Google har, i likhet med de flesta företag i techbranschen, en bra bit att vandra.

LEDARE: Kvinnor kan IT

– Det börjar i tidig ålder, det är för få tjejer som går tech-utbildningar. Man presenterar inte ämnena, utbildningarna och kurserna på ett sätt som tilltalar tjejer på samma sätt. Och det är så himla synd. Det gäller att prata och visa vilka yrken man kan få och vilka kvinnor som finns i branschen. Vi behöver göra mer för att få en bas med kvinnor som har den kompetens som krävs.

Har du uppfattat yrkeslivet i en mansdominerad bransch som tufft?
– Nej. Men jag vet att det inte är så för alla. Vi är alldeles för få tjejer på toppositioner. Det är otroligt frustrerande och det finns ingen logik i varför det går så långsamt. När jag rekryterar till ledande befattningar får jag betydligt fler ansökningar från män än kvinnor. Därför måste vi och andra företag se till att vi har en bred bas av kandidater.

Det är också viktigt att peppa kvinnor mer, tycker Anna Wikland.

– Senast jag rekryterade till en ledande befattning tackade samtliga män ja till ett första samtal med mig, av kvinnorna gjorde kanske tre av tio det. Resten svarade att de inte var tillräckligt kvalificerade eller att de ville göra klart där de var. Där är det viktigt att uppmuntra kvinnor: ”Ta det här första samtalet, det skadar ju inte!”.

Ytterligare ett sätt att bredda rekryteringsunderlaget är att kompetensutveckla redan yrkesverksamma. Google arbetar med flera projekt, bland annat tillsammans med TCO och Arbetsförmedlingen, för att öka de digitala kunskaperna hos vuxna.

– Bara för att man inte lärde sig programmering tidigt i livet är det verkligen inte för sent. Det är det viktiga just nu: att få fler i olika åldrar som är yrkesverksamma att intressera sig mer för sitt vardagslärande och förstå vikten av att fylla på med ny kunskap och kompetens. Alla branscher påverkas av digitaliseringen.

Stor makt över världens information

Att bidra till ett digitalt samhälle är förstås inte bara ett sätt att bredda rekryteringsbasen. En del av Googles affärsidé är att sälja digitala tjänster och produkter (som videomöten, molntjänster, smarta högtalare och datorer). Men det är söktjänsten – och kanske Youtube – som företaget främst förknippas med.

Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig

Googles makt över den globala informationsspridningen kan knappast underskattas. Emellanåt kritiseras företaget för att försöka styra informationsspridningen. I december stängdes till exempel den högerradikala webb-tv-kanalen Swebbtv av från Youtube. Sändningarna innehöll bland annat kritik mot svensk invandringspolitik och vilseledande information om coronaviruset.


Chefens chef. Sundar Pichai är vd för Google och påverkar arbetsvardagen för över 200 000 anställda världen över.

Anna Wikland själv tonar ner sin betydelse för vilken information som får finnas på Googles tjänster. I rollen som Sverigechef har hon ingen möjlighet att besluta om vilka videor som finns på Youtube.

– Det är en utmaning att förklara vad jag gör i min roll som Sverigechef i förhållande till det som hela Google gör. Men självklart kommer ett stort ansvar med vår storlek. Vår mission är att organisera all världens information och göra den universellt tillgänglig och användbar. Vi vill inte bidra till att sprida felaktig information. Förra året tog Google till exempel ner en halv miljon videoklipp från Youtube om covid. De handlade till exempel om olika typer av hittepå-botemedel och därför bröt de mot riktlinjerna för vad som får finnas där.

Hur kontorslivet kommer att se ut efter pandemin är det ingen som vet. Flera undersökningar har visat att tjänstemän trivs rätt bra med att jobba hemifrån – åtminstone ibland. Redan nu har exempelvis Spotify bestämt att de anställda som vill fortsätta tillbringa det mesta av arbetstiden i hemmet får göra det.

Hur Google ska göra är inte bestämt – och beslutet fattas inte av Anna Wikland. Hon hoppas på någon slags hybridmodell.

– Vi har haft stor frihet även innan, så det blir nog ett antal dagar hemma och ett antal dagar på kontoret. Men jag saknar verkligen kontoret, alla kollegor och det fysiska mötet så jag kommer helt säkert att tillbringa det mesta av min tid på kontoret.

 

Så googlar Googlechefen


Programmet “Google for Startups” hjälper nystartade företag att nå framgång. Foto: Karl Nordlund 

Hur intresserad är du av tech?
– Mer och mer. Det finns så mycket roligt man kan göra med teknik. Men det är också fascinerande att den kan användas för att lösa stora problem. Exempelvis användandet av AI för att upptäcka bröstcancer tidigt.

Vilken är Googles roligaste produkt?
– Hemma har vi väldigt roligt med röstassistenten. Den kan släcka lampor, läsa upp min dag medan jag gör frukost och berätta vilket väder det ska bli.

Vad ser du mest på Youtube?
– Sportklipp. Dels stora historiska sportögonblick när jag vill få lite goosebumps, dels extremskidåkning. Vi älskar att åka skidor.

Vad googlade du senast?
– Jag tor att det var täckbyxor till min son. Under pandemin har intresset för online shopping ökat med hela 200 procent. Så vikten för företag att hänga med i det här är verkligen jättestor.

Vad googlar du oftast?
– Det är nog produkter jag ska handla.

Hur ofta googlar du ditt eget namn?
– Någon gång ibland.

Vad saknar du mest från tiden i USA?
– Vädret i Sunny California. Och den öppenhet människor har där. Jag älskar den! Jag trivdes jättebra i USA, men just nu passar det inte så bra att flytta dit. Men man ska aldrig säga aldrig.

Vilket var förra årets mest googlade recept?
– Antingen surdegsbröd eller någon sådan där nyttig kombucha-dryck. Var det handsprit? Såklart att det var!

Händer det att du låter bli att googla något för att du inte vill att Google ska veta att du är intresserad av just det?
– Haha, nej det gör det inte.

Anna Wikland Sverigechef på Google

Ålder: 39 år. 
Bor: På Lidingö i Stockholm.
Familj: Maken Mathias och två söner, 6 respektive 9 år.
Gör: Sverigechef på Google.
Fritidsintressen: Åka skidor, spela golf, träna, umgås med vänner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.