Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Familjeveckan: Arbetsgivare kritiska till mer ledighet

Familjeveckan är en dålig idé. Den gör det svårare för arbetsgivare att planera verksamheten och leder till färre arbetade timmar, enligt flera remissvar. Men fackförbunden är positiva.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Varje förälder med barn mellan fyra och 16 år ska få fem dagar att använda för att vara ledig från jobbet. Colourbox

Familjeveckan ska göra det enklare för föräldrar att kombinera jobb och familjeliv och minska deltidsarbetet. Varje förälder med barn mellan fyra och 16 år ska, när veckan är fullt utbyggd, få fem dagar att använda för att vara ledig från jobbet. Ledigheten får tas ut när förskolan eller skolan är stängd, exempelvis vid lov eller studiedagar.

Regeringen anser att familjeveckan underlättar för föräldrar, ger barnen bättre uppväxtvillkor och ökar jämlikheten. Men alla håller inte med. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget i sitt remissvar. Organisationen anser att föräldraledigheten ska koncentreras till när barnen är små. En förlängd och spridd ledighet försvårar arbetsgivarnas planering, enligt Svenskt Näringsliv.

Läs mer Debatt: Skrota idén om familjevecka

Organisationen anser inte heller att familjeveckan främjar föräldrarnas arbetande. Sverige behöver fler, inte färre, arbetade timmar, enligt remissvaret.  

Den bilden delas av organisationen Företagarna. I remissvaret står att familjeveckan förstärker Sveriges kompetensbrist och att kostnaden inte motiveras av effekten. Företagarna tycker också att det är fel att socialförsäkringen används för att åtgärda bristande jämlikhet ”för arbetande föräldrar vars arbetsvillkor varierar.”.

Familjeveckan får också kritik från forskarhåll. IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, tror inte att den kommer att leda till ökad jämlikhet eller minskat deltidsarbete för kvinnor. IFAU anser inte heller att det framgår på vilket sätt familjeveckan leder till förbättrade uppväxtvillkor för barn.

Fackförbunden är positivare

Tjänstemannaorganisationen TCO, där Unionen ingår, skriver att det finns ett stort behov av en reform som underlättar livspusslet. Organisationen tycker också att det är bra att dagarna är individuella eftersom det gynnar ett jämställt föräldraskap. TCO anser dock att dagarna borde utgå per barn och inte per förälder så att föräldrar med många barn får flera dagar. Enligt TCO är det stressigare att ha många barn än att ha ett.

Även Landsorganisationen LO gillar familjeveckan. Organisationen anser att den gör det lättare att kombinera arbete och familj. Enligt LO har deras medlemmar ofta litet inflytande över sina arbetstider och har svårare att spara föräldradagar än andra föräldrar.

Många utvecklingssamtal kvar

Akademikernas centralorganisation, Saco, tillstyrker också förslaget. Familjeveckan underlättar för föräldrar, särskilt för ensamstående. Organisationen tycker att det är särskilt positivt att även föräldrar till barn som fyllt åtta kan ta ledigt eftersom barnen har många skolår ”och därmed även många utvecklingssamtal, kvar”.

Familjeveckan ska införas i omgångar från den 1 april nästa år. I ett första steg får varje förälder mellan en och tre lediga dagar, beroende på hur svensk ekonomi påverkas av coronakrisen. Fullt utbyggd ska den ge fem lediga dagar åt varje förälder. Ersättningen ska beräknas på samma sätt som vid vård av barn, vab.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukersättning
Carina Jonssons sjukersättning sänktes efter att en anonym tipsare informerat Försäkringskassan om hennes kennelverksamhet.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. 

Vi har träffat Carina Jonsson och Eva Riheim som båda kämpar med att få pengarna att räcka till. Artikeln väckte reaktioner. Här är några av dem: 

”Låg ekonomisk standard? Snarare stor fattigdom.”

”Har sjukersättning och när sonen nästa år inte får omvårdnadsbidrag så kommer det bli kämpigt då jag redan lever på 13 300. Jag vågar inte söka bostadstillägg då jag är livrädd att nåt ska bli fel trots att alla mina inkomster kommer från Försäkringskassan och jag blir återbetalningsskyldig.”

”Det är tur att jag har en man som arbetar och tjänar pengar. Jag har 13 000 kronor i månaden, vet jag inte hur jag skulle klarat att leva bara på den ersättningen. ”

”Sjukersättningen är så låg, så jag varje månad får vrida och vända på varje krona. Händer något extra, typ att jag måsta gå till tandläkaren så rasar allt.”

”Jag minns så väl orden från min handläggare på Försäkringskassan då det blev klart med min sjukersättning. Hon sa:  Du kommer inte kunna leva på det där.”

 

En annan bild: ”Det går bra att leva på sjukersättningen”

”Jag har lägsta sjukersättningen på 100 procent men jag klarat mig, jag kan äta alla dagar, jag kan köpa lite kläder varje månad och jag kan spara en slant varje månad, visst jag måste ju tänka mig för men det går runt. ”

”Jag tycker det går bra att leva på sjukersättning, har tillräckligt med pengar. jag har inga jättedyra ovanliga kostnader. men däremot borde det vara lättare för många sjuka att få det beviljat.”

”Min kusin som bor i ett annat land har sjukersättning och fick beviljat att ha sysselsättning en viss procent ideellt.”